Sökresultat:
922 Uppsatser om Trygg skolmiljö - Sida 62 av 62
Fastighetstillbehör och Àgarkongruens : SÀrskilt om samÀgarproblematiken i JB 2 kap. 4 §
Det har inledningsvis konstaterats att frÄgan om hur avtal ingÄs Àr viktig för den allmÀnna avtalsrÀttens övergripande ÀndamÄl: att sÀkra en enkel, snabb och trygg omsÀttning. Det bör dÀrmed ocksÄ vara klarlagt hur avtal ingÄs, vilket dock inte Àr fallet. DÀrigenom föreligger det ett behov att kartlÀgga hur avtal ingÄs. En sÄdan analys kan dock inte ta sin utgÄngspunkt i AvtL, eftersom denna inte Àr, och har heller aldrig varit heltÀckande, varför det enbart kvarstÄr en primÀr rÀttskÀlla att ta som utgÄngspunkt i en analys om hur avtal ingÄs: de rÀttsfall dÀr avtal konstaterats föreligga men som enbart helt eller delvis baseras pÄ AvtL. DÀrtill har det konstaterats att för att fÄ fram en teori om hur avtal ingÄs kan inte enbart rÀttsfakta frÄn denna praxis analyseras utan ocksÄ dess ÀndamÄl.
Principer för omplaceringar enligt 22 § LAS
Det har inledningsvis konstaterats att frÄgan om hur avtal ingÄs Àr viktig för den allmÀnna avtalsrÀttens övergripande ÀndamÄl: att sÀkra en enkel, snabb och trygg omsÀttning. Det bör dÀrmed ocksÄ vara klarlagt hur avtal ingÄs, vilket dock inte Àr fallet. DÀrigenom föreligger det ett behov att kartlÀgga hur avtal ingÄs. En sÄdan analys kan dock inte ta sin utgÄngspunkt i AvtL, eftersom denna inte Àr, och har heller aldrig varit heltÀckande, varför det enbart kvarstÄr en primÀr rÀttskÀlla att ta som utgÄngspunkt i en analys om hur avtal ingÄs: de rÀttsfall dÀr avtal konstaterats föreligga men som enbart helt eller delvis baseras pÄ AvtL. DÀrtill har det konstaterats att för att fÄ fram en teori om hur avtal ingÄs kan inte enbart rÀttsfakta frÄn denna praxis analyseras utan ocksÄ dess ÀndamÄl.
Avtalsmekanismen : en undersökning av NJA 2006 s. 638 och dess samband med avtalslagens modeller för avtalsslut
Det har inledningsvis konstaterats att frÄgan om hur avtal ingÄs Àr viktig för den allmÀnna avtalsrÀttens övergripande ÀndamÄl: att sÀkra en enkel, snabb och trygg omsÀttning. Det bör dÀrmed ocksÄ vara klarlagt hur avtal ingÄs, vilket dock inte Àr fallet. DÀrigenom föreligger det ett behov att kartlÀgga hur avtal ingÄs. En sÄdan analys kan dock inte ta sin utgÄngspunkt i AvtL, eftersom denna inte Àr, och har heller aldrig varit heltÀckande, varför det enbart kvarstÄr en primÀr rÀttskÀlla att ta som utgÄngspunkt i en analys om hur avtal ingÄs: de rÀttsfall dÀr avtal konstaterats föreligga men som enbart helt eller delvis baseras pÄ AvtL. DÀrtill har det konstaterats att för att fÄ fram en teori om hur avtal ingÄs kan inte enbart rÀttsfakta frÄn denna praxis analyseras utan ocksÄ dess ÀndamÄl.
Tryggt eller otryggt? En undersökning av en offentlig plats i Karlshamn.
Sammanfattning I detta examensarbete ska jag behandla Àmnet trygghet respektive otrygghet och studera vad som kan göras genom fysisk planering för att skapa ökad trygghet pÄ en offentlig plats i Karlshamn. En allmÀn plats kan definieras som ett omrÄde med fritt tilltrÀde för allmÀn anvÀndning. (Teknisk rapport SIS-CEN/TR 14383?2:2 008 Brottsförebyggande genom stadsplanering och byggnadsutformning ? Del 2: Stadsplanering, 2007, s 12) Detta innebÀr gata, vÀg, park, torg eller ett annat omrÄde som enligt en detaljplan Àr Àmnad för en gemensam behövlighet (www.boverket.se). Tryggheten Àr nÄgot som idag börjat vÀxa fram och uppmÀrksammats frÄn olika hÄll, samhÀllet har intresserat sig för detta utifrÄn ett bebyggelseperspektiv.
Tryggt eller otryggt? En undersökning av en offentlig plats i Karlshamn.
Sammanfattning
I detta examensarbete ska jag behandla Àmnet trygghet respektive otrygghet och
studera vad som kan göras genom fysisk planering för att skapa ökad trygghet pÄ
en offentlig plats i Karlshamn.
En allmÀn plats kan definieras som ett omrÄde med fritt tilltrÀde för allmÀn
anvÀndning. (Teknisk rapport SIS-CEN/TR 14383?2:2 008 Brottsförebyggande genom
stadsplanering och byggnadsutformning ? Del 2: Stadsplanering, 2007, s 12)
Detta innebÀr gata, vÀg, park, torg eller ett annat omrÄde som enligt en
detaljplan Àr Àmnad för en gemensam behövlighet (www.boverket.se).
Tryggheten Àr nÄgot som idag börjat vÀxa fram och uppmÀrksammats frÄn olika
hÄll, samhÀllet har intresserat sig för detta utifrÄn ett bebyggelseperspektiv.
Etik i socialt arbete
I följande text presenteras sammanfattningen av syftet och sammanfattningen av
studien.
Syftet med denna studie var att göra en komparativ studie av etik i dokumentation
nÀr det gÀllde den offentliga sektorn och den ideella sektorn; en undersökning som
lyftes fram av vilken etisk betydelse dokumentation har nÀr det gÀller
rÀttssÀkerhet och integritet för den enskilde.
Huvudresultaten resulterade i kategorierna respekten för mÀnniskor,
rÀttssÀkerhetens betydelse, vÀrdighet och integritet samt kvalitetsnormer för
socialt arbete. Dessa kategorier visade sig vara vÀsentligt för etik i socialt arbete
nÀr det gÀllde dokumentation.
Resultatet visade att det inte fanns nÄgon enkel definition av respekt, men en
gemensam nÀmnare var bemötande, som i vÀldigt stor utstrÀckning handlar om
hjÀrtat av den sociala verkligheten; vardagens möten och utbyten av ord och
handlingar mÀnniskor emellan. Det fanns likheter mellan kommunen och Nya
kvinnojouren pÄ hur man sÄg pÄ fenomenet respekt. Detta innebar förpliktelser
gentemot andra mÀnniskor, att se deras behov och svÄrigheter samt ta ansvar för
dem NÀr man bemöter nÄgon med respekt inom socialt arbete krÀvs det mental
nÀrvaro och lyhördhet. Socialt arbete betyder att man ska bemöta mÀnniskor med
respekt, vÀnlighet, tillit och jÀmlikhet.
Informanterna berÀttade sin syn pÄ hur dokumentation kan pÄverka mÀnniskor
bÄde positivt och negativt.
Faktorer för lönsam ridskola : intervju med Ätta ridskolechefer
Ridning Àr en av Sveriges största sporter med en halv miljon utövare (SvRF 2014). Cirka en tredjedel av landets invÄnare kommer enligt Jordbruksverket (2013a) pÄ nÄgot sÀtt i kontakt med hÀstar. Svenska Ridsportförbundet (SvRF) Àr ansvarig organisation för sporten och verkar under Riksidrottsförbundet (Risshytt-Collman et al. 2012). Inom SvRF ryms sÄvÀl tÀvlingsridning som hobbyridning (SvRF 2014).