Sökresultat:
925 Uppsatser om Trygg skolmiljö - Sida 61 av 62
Att periodisera i bostadsrÀttsföreningar - normer och praxis
Bakgrund och problem: I Sverige bor nÀstan var femte person i en bostadsrÀttslÀgenhet. Trots detta Àr kunskapen om vad det innebÀr att vara bostadsrÀttshavare mÄnga gÄnger brist-fÀllig hos gemene man. Som bostadsrÀttshavare Àr men ocksÄ delÀgare i en ekonomisk verk-samhet - ett företag - vars syfte Àr att Àga och förvalta det hus man bor i. Naturligtvis innebÀr boendeformen bÄde frihet och stora möjligheter men det finns ocksÄ risker förknippade med detta.Denna uppsats problematiserar nÄgra av de redovisningsfenomenen som uppstÄr i en bostads-rÀttsförening. UtgÄngspunkten Àr sjÀlva bostadsrÀttsföreningen, dess idé och syfte, medan huvudfokus Àr förstÄelse och olika kommunikativa aspekter pÄ den ekonomiska redovisning-en.
Aktiv DödshjÀlp : En komparativ och filosofisk analys av svensk och hollÀndsk praxis
Denna uppsats behandlar frÄgan om rÀtten till eutanasi och lÀkarassisterade sjÀlvmord. Den svenska lagstiftningen och praxisen pÄ omrÄdet har jÀmförts med den hollÀndska motsvarigheten, dÄ Holland 2001 blev det första landet i vÀrlden som legaliserade eutanasi och lÀkarassisterade sjÀlvmord.FrÄgan om rÀtten till sjÀlvvalt livsavslut Àr ingenting nytt men Àndock Àr frÄgan kontroversiell och ger upphov till fler frÄgor Àn den kan ge svar pÄ. FrÄgorna som skall besvaras i den hÀr uppsatsen lyder:Vilka likheter respektive skillnader finns mellan den svenska rÀttsliga hÄllningen avseende eutanasi och den hollÀndska Termination of Life on Request and Assisted Suicide (Review Procedures) Act (2001)? Vilka filosofiska spörsmÄl och konsekvenser bör man ta stÀllning till innan en legalisering sker och hur skulle en svensk lagstiftning kunna utformas?I Sverige Àr det inte olagligt att begÄ sjÀlvmord eftersom det Àr ett angrepp mot den egna rÀttssfÀren. SÄledes Àr det inte heller olagligt att hjÀlpa nÄgon att ta sitt eget liv.
Pedagogisk miljö i förskolan ur ett specialpedagogiskt perspektiv
ABSTRACT
Klang, Malin (2015). Pedagogisk miljö i förskolan ur ett specialpedagogiskt perspektiv (Learning environment in preschool from a special educational perspective). Specialpedagogprogrammet, LÀrande och samhÀlle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskola.
Bakgrund
Förskolan har som uppdrag att erbjuda barnen en trygg miljö som utmanar till lek och aktivitet. Verksamheten ska anpassas till alla barn och de barn som behöver mer stöd och stimulans ska fÄ detta. Min erfarenhet av förskolan Àr att pedagogerna i allmÀnhet Àr duktiga pÄ att fÄnga upp barn som skapar oro.
Blyga barn i de tidiga skolÄren En specialpedagogisk utmaning?Shy Children in the early School YearsA Special Educational Challenge?
FörvÀntat kunskapsbidrag: Denna studie förvÀntas ge kunskaper kring hur specialpedagogen kan stötta pedagogen i det dagliga arbetet, att förstÄ, möta och synliggöra det blyga barnet i de tidiga skolÄren.
Syfte: Syftet Àr att pÄ en skola lyfta fram pedagogers och specialpedagogers syn pÄ de blyga barnen frÄn förskoleklass upp till Ärskurs tre.
Teori: VÄr studie utgÄr frÄn tvÄ teorier, den relationella och den sociokulturella. Persson (2013) menar att den specialpedagogiska verksamheten bör ses ur ett relationellt perspektiv dÀr avsikten Àr att se till hur elevens förutsÀttningar Àndras beroende pÄ hur omgivningen Àr utformad.
Lev S. Vygotskij var upphovsman till ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebÀr att alla mÀnniskor lÀr sig hela tiden i alla sociala sammanhang (Ahlberg, 2009a). Det Àr med hjÀlp av dialog som lÀraren kan gÄ in i barnets medvetande och dÀrigenom göra deras medvetande rikare (Vygotskij, 2005). Den relationella och den sociokulturella teorin gÄr att kombinera och Àr dessutom relevanta utifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv.
HÀr ligger en hund begraven : ett gestaltningsförslag över minneslunden för sÀllskapsdjur i Falun
Det hÀr examensarbetet handlar om minneslundar för sÀllskapsdjur. Arbetet syftar till att ge en ny, förbÀttrad gestaltning av en befintlig minneslund men ocksÄ till att ta reda pÄ vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ vid gestaltning av liknande platser. Jag har genom en kunskapsinventering sammanstÀllt en rad viktiga punkter. Kunskapsinventeringen bygger pÄ litteraturstudier,samtal samt studiebesök.Den valda platsen för gestaltningsförslaget ligger i Falun. Jaghörde talas om den hÀr platsen och att den inte var helt uppskattad och det var dÀrför jag valde det hÀr Àmnet.
Kattegattleden : ett gestaltningsförslag för rastplatser lÀngs med Sveriges första nationella rekreations- och turistcykelled
Rekreationscykling och cykelturism ökar i takt med ett vÀxande intresse för hÀlsa, miljö och fysisk aktivitet. Cykling ligger i tiden och flera lÀnder i Europa har de senaste Ären satsat pÄ nationella turistcykelleder.
Kattegattleden kommer att bli Sveriges första nationella cykelled för turism och rekreation. Leden kommer att strÀcka sig frÄn Göteborg till Helsingborg och vÀntas bli ett besöksmÄl för sÄvÀl lokalbefolkning som nationella och internationella turister. Arbetet med att förverkliga leden har pÄgÄtt under mÄnga Är och har inneburit ett samarbete över kommun- och regiongrÀnser. KÀrnvÀrdena som Kattegattledens samarbetsparter definierat Àr: havsnÀra, variation, vÀlkomnande, trygg och sÀker samt upplevelserik.
Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar : en rÀttsvetenskaplig studie med inriktning pÄ sanktionssystemet
Arbetsmiljö Àr nÄgot som berör i stort sett alla mÀnniskor; att ha en bra, trygg och sÀker arbetsplats borde rimligen vara en sjÀlvklarhet. I verkligheten ser det dock inte alltid ut sÄ. Arbetssjukdomarna ökar, mÀnniskor skadas regelbundet och varje Är omkommer ca 50 personer i arbetsplatsolyckor. Statistik frÄn Arbetsmiljöverket visar Àven att ett stort antal av Sveriges arbetsplatser brister i sitt arbetsmiljöar-bete. HÀrmed Àr det intressant att studera vilket ansvar arbetsgivaren ÄlÀggs betrÀffande arbetsmiljöfrÄgor och dÄ utifrÄn ett arbetsrÀttsligt perspektiv.Syftet med uppsatsen Àr att söka redogöra för gÀllande rÀtt vad gÀller arbets-givarens och likstÀlld med arbetsgivares rÀttsliga arbetsmiljöansvar och hÀr med utgÄngspunkt i vilka möjliga sanktioner som finns att rikta mot denne i fall dÀr den bryter mot arbetsmiljölagstiftningen.
Svenska folkets egendom - Utförselregleringens historiska grund och förÀndring i förhÄllande till dagens kulturpolitiska mÄl
Denna uppsats rör sig inom fÀltet kritiska kulturarvsstudier och fokuserar pÄ svensk utförselreglering av kulturhistoriska föremÄl genom tiderna. UtgÄngspunkten ligger i 2014 Ärs omformulering av kulturmiljölagens portalparagraf, vilken numera inkluderar mÄngfaldsmÄl. Kulturmiljölagens utförselreglering (reglerad i 5:e kapitlet), som inte uppdaterades samtidigt, Àr tÀnkt att lÀsas mot bakgrund av de inledande bestÀmmelserna. Eftersom den sedan tidigare uppfattats vila pÄ Älderdomliga nationalistiska vÀrdegrunder, uppstod frÄgan ifall det fanns en diskrepans i förhÄllande till de nya mÄlen.För att hitta svar söker sig uppsatsen tillbaka till utförselregleringens formativa moment samt förÀndring frÄn 1920-talet och framÄt och sÀtter detta i relation till nuvarande kulturpolitiska mÄl och kulturvÄrd i dagens samhÀlle. Motiv till utförselreglering men ocksÄ vilka föremÄlstyper som skyddats genom tiderna har studerats, analyserats och jÀmförts kvalitativt.
Vaginal sÀtesförlossning. Barnmorskors synpunkter
Bakgrund: Cirka tre till fyra procent av alla barn ligger i sĂ€tesbjudning vid fullgĂ„ngen graviditet. Med alltmer antal lyckade vĂ€ndningsförsök och ökat antal kejsarsnitt minskar antalet barn som förlöses vaginalt vid sĂ€tesbjudning. Det pĂ„verkar barnmorskors och obstetrikers möjlighet att upprĂ€tthĂ„lla kompetensen vid sĂ€tesbjudning. Syfte: Syftet med studien var att beskriva barnmorskors synpunkter om vaginal sĂ€tesförlossning. Metod: Ăppna frĂ„gor vid intervjuer med fem förlossningsbarnmorskor i Göteborg.
à terhÀmtning i staden : en undersökning av egenskaper i utemiljöer som bidrar till mental hÀlsa
Det hÀr Àr ett examensarbete pÄ 30 hp utfört vidinstitutionen för stad och land, SLU Ultuna. Bakgrundentill arbetet kommer sig av att allt fler mÀnniskor idagbor i tÀtorter (Boverket 2011a; WHO 2008a) samtidigtsom antalet personer med oro, Ängest och stress ökar(Socialdepartementet, 2002). Enligt WHO (2008b)förvÀntas mental ohÀlsa vara en av de största orsakernatill sjukdom i hela vÀrlden Är 2020, oavsett kön ochÄlder. NÀr stÀder vÀxer sker det ofta pÄ bekostnadav den urbana naturen (Borgström 2011) och deekonomiska och ekologiska aspekterna vÀger oftatyngre Àn de sociala i stadsbyggnadssammanhangoch i hÄllbarhetsdiskussioner (Granvik 2011).Syftet med arbetet Àr dÀrför att diskutera sambandenmellan fysisk miljö, mental hÀlsa och stress. Syftet ÀrocksÄ att belysa vikten av dels de sociala aspekternai ett hÄllbart stadsbyggande, dels vikten av grönamiljöer i staden som platser för ÄterhÀmtning samt attvisa hur en verklig plats kan utformas för att bidra tillÄterhÀmtning.
KlÀderna gör mannen. En studie i manligt konsumentbeteende
PÄ den nuvarande klÀdmarknaden rÄder en hÄrd konkurrens eftersom utbudet av varor och tjÀnster har ökat. Konsumentens förÀndrade beteende har lett till att företag mÄste sticka ut med hjÀlp av sitt erbjudande. Ett sÀtt att utmÀrka sig pÄ marknaden Àr att arbeta med relationer och fÄ kunden att vilja ÄtervÀnda pÄ grund av butikens service. En kund som kÀnner sig trygg i shoppingsituationen kan bli en viktig stamkund. Den traditionella mannen finner inget nöje i att shoppa och vill dÀrför att processen ska gÄ sÄ snabbt som möjligt.
Hur ska klÀdexponeringen se ut i den perfekta webbshoppen?
I dagens samhÀlle handlar det om att vara sÄ effektiv som möjligt för att vinna tid. Som Benjamin Franklin en gÄng sa att ?Tid Àr pengar?, Àr nÄgot som vi mÀnniskor allt mer tagit fasta pÄ dÄ vi stÀller höga krav pÄ utvecklingen och dess teniska förmÄgor. Idag har de flesta mÀnniskor tillgÄng till en dator med internetuppkoppling som vi dagligen utför sysslor vid. Det kan vara allt ifrÄn jobbrelaterade aktiviteter, hÄlla kontakten med nÀra och kÀra, söka information om vad som hÀnder i vÀrlden och i vÄr omgivning, till mer nöjesinriktade delar sÄsom online spel och shopping.
ĂvergĂ„ng till och undervisning i kommunikationsskola - En kvalitativ studie om undervisning av elever med grav sprĂ„kstörning ur ett lĂ€rar-, logoped- och inkluderingsperspektiv
Sammanfattning/abstrakt
Obeid, Najah (2015). ĂvergĂ„ng till och undervisning i kommunikationsskola - En kvalitativ studie om undervisning av elever med grav sprĂ„kstörning ur ett lĂ€rar-, logoped- och inkluderingsperspektiv. Transition to and education in communication school ?
A qualitative study on the education of pupils with severe language impairment
from a teacher's, speech pathologist's and an inclusion perspective.
Syfte
Syftet med denna studie Àr att ur lÀrares/specialpedagogs och logopeders uppfattningar/perspektiv studera hur elever med grav sprÄkstörning blir överlÀmnade av sprÄkförskola/skola till en kommunikationsskola. Vidare undersöks Àven kommunikations-skolans verksamhet och dess beredskap.
Unga vuxna cancerpatienters uppfattning av stöd frÄn sjuksköterska under onkologisk behandling- en kvalitativ behandling
BAKGRUND: I Sverige fick 57 830 personer en cancerdiagnos Är 2013. I Äldersgruppen 20 till 34 Är rapporterades Är 2012 cirka 1000 nya fall av cancer. Risken att insjukna i cancer ökar med stigande Älder men drabbar Àven yngre personer. Att insjukna i en cancersjukdom Àr för de flesta personer ett trauma. Unga vuxna befinner sig i en period av psykisk, fysisk, social och existentiell utveckling.
Efter nolltoleransen : nyttan av laglig graffiti
Det hÀr Àr ett examensarbete pÄ 30 hp utfört 2012 pÄ vid institutionen för stad och land pÄ SLU i Ultuna. Bakgrunden Àr att Stockholm under flera Ärs tid har haft en vÀldigt repressiv instÀllning gentemot fenomenet graffiti, det brukar kallas för nolltoleransen. Stadens styrande antog 2007 en skÀrpt klotterpolicy i vilken det fastslÄs att ?staden inte ska medverka till eller stödja verksamheter eller evenemang som inte klart tar avstÄnd frÄn klotter, olaglig graffiti och liknande skadegörelse. Staden skall heller inte medverka till verksamheter som pÄ nÄgot sÀtt kan vÀcka intresse för och leda till klotter, olaglig graffiti eller liknande skadegörelse.? Policyn och i synnerhet formuleringen ovan har fÄtt utstÄ mycket kritik, efter att staden lagt sig i diverse kulturarrangemang med graffiti som tema.