Sökresultat:
922 Uppsatser om Trygg skolmiljö - Sida 55 av 62
?Finns ju de som tycker det rÀcker att gÄ till jobbet och vara med barnen, bara? : Om förutsÀttningar för kreativa personer i svensk förskola
Med nio Är av grundskolan och nu tre Är pÄ lÀrarutbildningen i bagaget, har vi mÀrkt en stor förÀndring bland grundskolans elever. Det sprÄk som en gÄng kunde höras i de korridorer vi gick i som smÄ, har förÀndrats. Ett nytt slags sprÄk har tagit plats bland elever, ett sprÄk som Àr mer tolerant mot svordomar och könsord. SÄ pass tolerant att eleverna sjÀlva inte reagerar nÀr nÄgon tilltalar de med nÄgra av dessa ord. Men hur ser situationen ut för de allra minsta eleverna? AnvÀnder de svordomar och i sÄ fall, vilka? AnvÀnder de svordomar för att krÀnka andra elever, eller Àr det mest för att förstÀrka en kÀnsla?Detta arbete syftar till att fÄ en inblick i de yngre grundskoleelevernas sprÄkbruk ur ett lÀrarperspektiv; vad anser lÀrarna vara ett acceptabelt sprÄk och hur hanterar de svordomar bland sina elever.
En omhÀndertagande och trygg introduktion? En utvÀrdering av nyanstÀlldas introduktion inom Sahlgrenska universitetssjukhuset/OmrÄde Mölndal
Att fatta beslut om omvÄrdnad av patienter i palliativ vÄrd Àr ett komplext arbete, som bygger pÄ hur vÄrden Àr organiserad, teoretisk och erfarenhetsmÀssigt baserad kunskap samt relationer. Genom att skapa trygga relationer med patienten kan beslut fattas som möjliggör patientens delaktighet. Det Àr ocksÄ viktigt att vara observant pÄ hur situationsstress hos vÄrdaren kan bli ett hinder för beslutsfattandet. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur vÄrdarna fattar beslut vid omvÄrdnad av döende patienter. Studien genomfördes med sex vÄrdare frÄn ett hospice i Sverige och som datainsamlingsmetod valdesfokusgruppsintervju.
Spelar lÀraren nÄgon roll? InstrumentallÀrares berÀttelser om sin musikundervisning
Title: Does the teacher play any role? Instrumental music teacher's stories about their music teaching.This paper focuses on how instrumental music teachers describe their own significance for- and relationship to the pupils and if the teacher-pupil relationship has any significance for the pupil's success in music learning. How important are the teachers? What kind of teaching behaviours do the teachers emphasize in their telling? The theoretical background is psychology and educational theory. My research method is qualitative, particularly interviews.
Ăppen innovation : en cyklisk komplettering till Henry Chesbroughs definition av öppen innovation
Trafikmiljön Àr ett problem vid mÄnga skolor i landet. Det beror i mÄnga fall pÄ att skolorna inte Àr planerade och byggda för att sÄ mÄnga förÀldrar lÀmnar sina barn vid skolan med bil som idag. Anledningen till att mÄnga förÀldrar skjutsar sina barn till skolan kan vara flera: att skolvÀgen upplevs som osÀker, att det Àr för lÄngt till skolan, att förÀldrarna lÀmnar barnen pÄ vÀg till arbetet eller helt enkelt bekvÀmlighet. Syftet med denna studie Àr att bidra med förstÄelse till att öka trafiksÀkerheten för barn, och att utifrÄn barnens perspektiv fÄ fram underlag till förbÀttringar av trafiksÀkerheten i en skolas nÀromrÄde. MÄlet med studien var att ta fram en checklista som kommuner kan anvÀnda i detta arbete. Baserat pÄ en litteraturstudie har ett antal metoder valts med syfte att ge underlag till en checklista.
Bland mossa och smÄkryp -att stimulera barns intresse förnaturen med hjÀlp av uppdragskort
Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet var att öka kunskapen om hur idrottslÀrare utformar undervisningen i idrott och hÀlsa för elever med diagnosen autism. Syftets tvÄ frÄge- stÀllningar lyder: ?Vilka strategier vÀljer lÀrare, dÄ de undervisar elever med autism i Àmnet Idrott och hÀlsa pÄ gymnasiesÀrnivÄ?? samt ?VarifrÄn fÄr lÀrarna sina idéer och ambitioner till de strategier de anvÀnder sig av??.Metod: Semi-strukturerade intervjuer med sju lÀrare genomfördes. Urvalet av informanter baserades pÄ ett strategiskt urval, dÀr kriteriet var att lÀrarna arbetar/har arbetat med elever med autism i gymnasiesÀrskolan i Àmnet Idrott och hÀlsa i Stockholms lÀn. Samtliga informanter hittades via personlig kÀnnedom om de skolor som hade autistiska elever.
VÀderskydd pÄ BergnÀsbron: ett utformningsförslag med fokus
pÄ gÄng- och cykeltrafik
Det Àr valet av transport för de korta resorna som har stor betydelse för bÄde miljön och folkhÀlsan. Att öka andelen gÄng- och cykeltrafikanter Àr av högsta intresse och detta stödjer transportpolitikens mÄl. TillgÀnglighet, trygghet, miljö och hÀlsa Àr alla exempel pÄ faktorer som krÀvs för att öka gÄng- och cykeltrafiken. GÄng- och cykeltrafikanter utsÀtts ofta för besvÀrande vind och nederbörd nÀr de ska ta sig över BergnÀsbron i LuleÄ. En skyddad överfart skulle kunna medföra att flera mÀnniskor vÀljer att cykla eller gÄ istÀllet för att ta bilen över bron.
Barnperspektivet : i vÄrdnads-, boende- och umgÀngesfrÄgor/-tvister
De största konsekvenserna av förÀldrarnas beslut att gÄ skilda vÀgar bÀr tredje part i familjen ? barnen. Samtidigt Àr det de som har rÀtt till en trygg uppvÀxt och utveckling som skall tillgodoses av förÀldrarna. Hur kan barnperspektiv framhÄllas och inte hamna i skuggan av de vuxnas perspektiv? Finns det klara linjer för hur barnperspektiv ska framhÄllas? Av vem kan barnen förvÀnta sig stöd under den svÄra tiden? Hur kan den laddade situationen mellan förÀldrarna som utspelas i vÄrdnads, boende och umgÀngestvister minskas? Syftet med uppsatsen Àr att utreda vilken stÀllning barn som grupp har efter lagÀndringarna i förÀldrabalken (FB) 1 juli 2006 i frÄgor/tvister rörande dem sjÀlva gÀllande vÄrdnad, boende och umgÀnge.
Intressekonflikter i livbolagen : Hur Àr riktlinjer i livbolagen utformade för att sÀkerstÀlla att negativa intressekonflikter reduceras vid koncerninterna transaktioner?
LivförsÀkringsbranschen har Äsamkats bristande förtroende frÄn deras försÀkringstagare och samhÀllet i stort de senaste Ären. Finansinspektionen har riktat kritik mot livbolagens hantering av interna transaktioner som kan leda till att negativa intressekonflikter uppstÄr. Anledningen till att denna problematik Àr viktig att belysa Àr att felaktigt hanterade interna transaktioner drabbar försÀkringstagare i form av att deras kapital riskerar att överföras till andra intressenter inom koncernen, exempelvis aktieÀgare. Den 1 juli 2004 infördes en lagÀndring som innebÀr att livbolagens styrelse ska faststÀlla riktlinjer för hantering av intressekonflikter. Denna uppsats Àmnar undersöka och öka förstÄelsen hur riktlinjer samt den interna kontrollen Àr utformade i livbolagen för att sÀkerstÀlla att negativa intressekonflikter reduceras vid koncerninterna transaktioner.
?VÀrlden förlorar kampen mot ebola? : En kvantitativ innehÄllsanalys om hur ebola gestaltades i svensk storstadspress hösten 2014
Med nio Är av grundskolan och nu tre Är pÄ lÀrarutbildningen i bagaget, har vi mÀrkt en stor förÀndring bland grundskolans elever. Det sprÄk som en gÄng kunde höras i de korridorer vi gick i som smÄ, har förÀndrats. Ett nytt slags sprÄk har tagit plats bland elever, ett sprÄk som Àr mer tolerant mot svordomar och könsord. SÄ pass tolerant att eleverna sjÀlva inte reagerar nÀr nÄgon tilltalar de med nÄgra av dessa ord. Men hur ser situationen ut för de allra minsta eleverna? AnvÀnder de svordomar och i sÄ fall, vilka? AnvÀnder de svordomar för att krÀnka andra elever, eller Àr det mest för att förstÀrka en kÀnsla?Detta arbete syftar till att fÄ en inblick i de yngre grundskoleelevernas sprÄkbruk ur ett lÀrarperspektiv; vad anser lÀrarna vara ett acceptabelt sprÄk och hur hanterar de svordomar bland sina elever.
Om jag inte fÄtt dansa, vem hade jag varit dÄ? : en studie om dans och sjÀlvkÀnsla
Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med denna studie Ă€r att ta reda pĂ„ om elever som gĂ„tt igenom gymnasiets estetiska dansprogram upplever att de genom dansen utvecklat/stĂ€rkt olika psykosociala förmĂ„gor samt fysiska kapaciteter. De frĂ„gestĂ€llningar studien utgick ifrĂ„n Ă€r:Uppger eleverna att dans som uttrycksform stĂ€rker sjĂ€lvkĂ€nsla, sjĂ€lvförtroende och sjĂ€lvmedvetenhet?Uppger eleverna att dans som uttrycksform stĂ€rker kroppskontroll/kroppskĂ€nnedom?Uppger eleverna att dans som uttrycksform utvecklar den sociala förmĂ„gan?Ăr det nĂ„gon del av dansen (dansundervisningen) som verkar vara speciellt utvecklande vad gĂ€ller ovanstĂ„ende frĂ„gestĂ€llningar?MetodMetoden som anvĂ€nts Ă€r en kvantitativ enkĂ€t med till viss del kvalitativa ansatser, dĂ€r före detta elever pĂ„ gymnasiets estetiska program med dansinsriktning utgjort undersökningsgruppen. Totalt inkom 45 svar och dessa har analyserats kvantitativt och tolkats utifrĂ„n ett abduktivt teoretiskt ramverk bestĂ„ende av fenomenologi, socialpsykologi med stöd av tidigare forskning.ResultatResultaten visar att majoriteten av eleverna upplever att dansen har bidragit till (i stor utstrĂ€ckning eller delvis) att stĂ€rka deras sjĂ€lvkĂ€nsla, sjĂ€lvförtroende, sjĂ€lvmedvetenhet, kroppskontroll/kroppskĂ€nnedom samt till att öka deras sociala förmĂ„ga. De delar inom dansundervisningen som visat sig vara mest utvecklande för de psykosociala förmĂ„gorna Ă€r möjligheten att stĂ„ pĂ„ scen, improvisationen samt det egna skapandet.
SKOLAN SOM HETERONORMATIVT SAMMANHANG : En kvalitativ intervjustudie med sex unga vuxna som definierar sig sjÀlva som hbtq.
SAMMANFATTNING Den hÀr uppsatsens intresserar sig för hur ungdomar som definierar sig sjÀlv som homo- eller bisexuell, transperson eller queer (hbtq) har det i skolan. DÀrför har jag genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex unga vuxna som Àr mellan sexton och tjugoett Är och tillsammans med deltagarna skapat berÀttelser om hur de har upplevt sin skoltid. Syftet har varit att bidra med ny kunskap genom att synliggöra deras erfarenheter av att inte uppfylla de förvÀntningar som heteronormativt stÀlls pÄ en pojke eller flicka i skolan med den övergripande forskningsfrÄgan - ?Hur framtrÀder skolan som heteronormativt sammanhang i de unga vuxnas berÀttelser om skoltiden? Uppsatsen tar till utgÄngspunkt att skolan Àr ett heteronormativt sammanhang och mot den bakgrunden stÀlls intervjudeltagarnas berÀttelser. BerÀttelserna analyseras med hjÀlp av begrepp ur symbolisk interaktionism och knyter an till och tolkas med utgÄngspunkt i tidigare forskning om relationer, pojkar och flickor, skapandet av femininiteter och maskuliniteter samt synliggörandet av sexualiteter - i skolan.
Ăkad trygghet i en bostadsnĂ€ra utemiljö i staden : en fallstudie frĂ„n Seved 2, Södra Sofielund i Malmö
Jag kan i vissa utemiljöer uppleva otrygghet nÀr det Àr mörkt och jag antar att det Àr flera med mig som kÀnner sÄ hÀr. Vad Àr det för faktorer som spelar in nÀr det gÀller vÄr otrygghet och hur kan man vid projektering förbÀttra dessa?
De huvudsakliga Àmnena i arbetet Àr trygghet, offentlig miljö, trafikrummet, planering och ljus. Jag har valt att först ta reda pÄ vem det Àr som upplever otrygghet i det offentliga rummet. Ut ifrÄn litteratur inom Àmnena har jag kommit fram till olika faktorer som pÄverkar vÄr upplevda otrygghet i det offentliga rummet.
Löneformer inom fastighetsmÀklarbranschen : Hur ledningen kan pÄverka fastighetsmÀklarnas motivation med olika löneformer samt fördelar och nackdelar med att erbjuda dem.
Uppsatsens titel: Löneformer inom fastighetsmÀklarbranschen ? hur ledningen kan pÄverka fastighetsmÀklarnas motivation med olika löneformer samt fördelar och nackdelar med att erbjuda dem. Författare: Jasmina Bahonjic & Selma Glamocic Handledare: Eva Berggren Examinator: Titti Eliasson Problemformulering: Hur kan ledningen pÄverka fastighetsmÀklarnas motivation med olika löneformer? Bakgrund: Provision Àr den löneform som Àr den mest vanliga i fastighetsmÀklarbranschen. Provision Àr dock inte den enda löneformen som förekommer i branschen utan Àven fast lön samt en kombination av fast lön och rörlig lön förekommer, men i mycket mindre utstrÀckning. MÀklare som Àr medlemmar i MÀklarsamfundet anser att provisionslönerna Àr en av de sÀmsta sakerna med mÀklaryrket, dock Àr det i slutÀndan ÀndÄ ledningen som bestÀmmer löneformen. En av ledningens viktigaste uppgifter Àr att styra och motivera sina anstÀllda, och olika löneformer har en pÄverkan pÄ just styrning och motivation.
FörÀldrars upplevelser av informationen de fÄtt i samband med sitt barns hjÀrtoperation
Inledning: Barn med kammarsemptumdefekt (VSD) opereras idag under sitt första halvÄr. Till barnhjÀrtcentrum kommer dessa barn tillsammans med sina förÀldrar för att vÄrdas i samband med hjÀrtkirurgin. NÀr familjen kommer till sjukhuset, dagen före den planerade operationen, Àr det en lÄng dag med mÄnga olika undersökningar som vÀntar dem. FörÀldrarna har dÄ ofta mÄnga frÄgor och mycket oro. För att barnsjuksköterskan ska kunna ge individuellt stöd krÀvs det en medvetenhet om förÀldrarnas livssituation och resurser.
Skolintroduktion för nyanlÀnda elever
Idag finns det ca 20 miljoner mÀnniskor pÄ flykt i vÀrlden enligt FN:s berÀkningar. Anledningen till att de flyr Àr att de söker en trygg tillvaro samt för att undkomma krig, fattigdom och förtyck. Sverige Àr ett av de lÀnder som erbjuder sig att ta emot flyktingar. Flyktingarna erbjuds nya levnadsvillkor bl.a. utbildning och annan delaktighet i samhÀllet.