Elever med funktionsnedsättning har under sin skoltid varit med om många förändringar. En del av dem har börjat i grundskolan för att sedan efter sin diagnos blivit mottagna i särskolan, andra har från tidig ålder fått sin diagnos och mottagits direkt i särskolan. Med införandet av den nya skollagen har förfarandet ändrats.  Skollagen (SFS 2010:800) (2010) menar att personer med enbart autism eller autismliknande tillstånd bara får tillhöra särskolan om de även har en utvecklingsstörning. En konsekvens av detta är att grundskolan fått ta emot elever med autism eller autismliknande tillstånd i de vanliga klasserna, utan större omorganisation eller förberedelse.Syftet med arbetet är att belysa hur eleven visar delaktighet i sin undervisning.  Resultatet visar att eleverna visar sin delaktighet genom att ständigt vara med och påverka hur arbetet ska utföras och i detta blir de delaktiga i utformningen av undervisningen tillsammans med övriga elever. Det behövs en tydlig, trygg och tillåtande lärmiljö för att eleverna skall kunna utveckla sina förmågor och växa som människor.

Patienter i livets slutskede behöver få en trygg sista tid och vårdas på bästa sätt. Som sjuksköterska är det viktigt att göra den sista tiden som patienten har kvar så meningsfull som möjligt. Palliativ vård syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och familjer där döden nalkas. Målet för den palliativa vården baseras på fyra hörnstenar; symtomkontroll, teamarbete, kommunikation och relation samt stöd till närstående. Förutsättningen för en god palliativ vård är en fungerande och bra kommunikation mellan personal, patient och närstående.

Varje år tar cirka 3700 sjuksköterskeexamen i Sverige. Efter examen påbörjas en transition från student till arbetande sjuksköterska. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelse av denna transition. Studien baserades på tolv vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem slutkategorier: att ha förväntningar på vården och sjuksköterskerollen, men bli besviken på verkligheten, att känna sig otillräckligt förberedd och det är överväldigande med allt nytt, att känna stress, rädsla och oro över det ansvar som vilar på axlarna, att känna sig ensam och sakna stöd samt att bli trygg och bekväm i sin sjuksköterskeroll genom att lotsas in i arbetet och bli en del av teamet.

Inom intensivvården har utvecklingen av medicinteknisk utrustning de senaste tio åren gått mycket fort framåt och blivit allt mer avancerad. Utbildning och kompetensutveckling inom medicinsk teknik skaar en trygg och säker miljö för både patient och vårdpersonal och är ett led i patientsäkerhetsarbetet. Utbildning inom medicinsk teknik har sett olika ut genom åren och webbaserad utbildning är ett inlärningssätt. Syftet med examensarbetet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors uppfattningar av webbaserat utbildningsverktyg för medicinteknisk utrustning ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer av åtta intensivvårdssjuksköterskor på ett sjukhus i Mellansverige.

Det kommer ungefär 3000-4000 ensamkommande flyktingbarn till Sverige per år. Många kommer från Afghanistan och Somalia. De här barnen har ofta upplevt krig och/eller fattigdom. Att som barn komma ensam till ett nytt land med en annan kultur, språk och levnadssätt är en utmaning och blir för många en fysisk och psykisk påfrestning. Det gör dessa barn till en utsatt grupp i samhället och därför är trygghet viktigt för dessa barn.

Målet med vår uppsats är att ur ett sociologiskt perspektiv undersöka den upplevda tryggheten i Halmstad utifrån unga kvinnors syn. Vi vill även undersöka diverse strategier som används för att hantera situationer som känns mindre trygga. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer där åtta unga kvinnor i åldrarna 18-25 intervjuades. Det framgick att de unga kvinnorna upplever att Halmstad är en relativt trygg stad, men att det trots detta helst inte vistas i centrum kvällstider utan sällskap. De unga kvinnorna använde sig av olika strategier i hopp om att förebygga otrygghet.

Att arbeta som sjuksköterska innebär bland annat att ha en ledarskapsroll, oavsett nivå i organisationen. Det finns många faktorer som påverkar sjuksköterskans ledarskapsroll. Syftet med studien var att belysa de faktorer som påverkar sjuksköterskans ledarskap i omvårdnadsarbetet. Studien genomfördes som en litteraturstudie där resultatet baserades på 11 kvalitativa och 3 kvantitativa artiklar. I resultatet framkom faktorer som påverkar sjuksköterskans ledarskap; sjuksköterskans personliga egenskaper, kommunikation och samarbete, delegering, tid och utbildning.

SAMMANFATTNINGBland personer boende på särskilt boende som lider av demenssjukdom är undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och näringsintag har måltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier där måltidsobservationer utfördes på sjukhus har visat att måltiden inte prioriterades av sjukvårdspersonalen och att det inte fanns några riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid måltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera måltider på en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att främja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfällen studerades lunchmåltiden på ett boende för äldre med demenssjukdom. Två intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vårdpersonal.

SAMMANFATTNINGBland personer boende på särskilt boende som lider av demenssjukdom är undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och näringsintag har måltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier där måltidsobservationer utfördes på sjukhus har visat att måltiden inte prioriterades av sjukvårdspersonalen och att det inte fanns några riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid måltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera måltider på en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att främja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfällen studerades lunchmåltiden på ett boende för äldre med demenssjukdom. Två intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vårdpersonal.

Syftet med denna studie a?r att utforska vilka kunskaper och fa?rdigheter na?gra etable- rade sa?ngare anser beho?vs fo?r att sa?ngare ska kunna bli etablerade och erka?nda. Studien utga?r fra?n sociokulturellt perspektiv och baseras pa? kvalitativa intervjuer med tre sa?ng- are: En jazzsa?ngerska, en operasa?ngare och en popsa?ngare. Samtliga tre informanter betraktas som etablerade och erka?nda inom sin respektive genre.

Syftet med den här studien är att undersöka de språkliga svårigheter som fyra spansktalandepersoner från samma familj möter när de lär sig svenska som ett andraspråk och att se om devuxnas språkbruk skiljer sig från barnens. Undersökningen omfattas av fem språkligaaspekter. För att uppnå detta har enskilda samtal genomförts i en trygg och lugn miljö med varoch en i familjen där alla har fått berätta om sig själva och svara på personliga frågor.Mitt resultat visar att aspekterna tillämpning av inversionsregeln, placering av negation,uttal av vokaler, uttal av finala konsonanter samt uttal av konsonantkluster är svåra församtliga i familjen. Jag har kunnat se att det finns starka influenser från det spanska språketoch att negativ transfer är vanligt. Transfer visade sig vara vanligare vid fonetiska aspekterjämfört med de syntaktiska.

För patienten innebär den akuta sjukdomen eller skadan en plötslig kontakt medakutsjukvården och hon eller han blir då tvungen att förlita sig på andras kompetens. Dentraumatiska händelsen sätter människans bild av världen som trygg ur spel och eftersom honeller han inte förväntat sig att hamna i denna situation kan reaktionerna på händelsen bliväldigt olika. Syftet var att belysa patientens upplevelser av det akuta omhändertagandet samtvad sjuksköterskan kan göra för att bemöta patienterna och deras upplevelser.Litteraturöversikten gjordes på sammanlagt 13 artiklar. Analysen av artiklarna genomfördesmed kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att upplevelsen av förlorad kontroll är någotsom är vanligt förekommande hos den akut sjuka eller skadade patienten.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka sa?ngsvagas upplevelse av sin sa?ngro?st samt att ta del av deras beskrivningar om varfo?r de anser sig ha sa?ngsva?righeter. Tidigare forskning visar att sa?ng a?r viktigt fo?r barns sociala och kommunikativa utveckling, men ocksa? att en trygg och positiv undervisningssituation kra?vs fo?r att elever ska kunna utveckla sin sa?ngfo?rma?ga. Om undervisningssituationen blir det motsatta kan det ge ha?mmningar fo?r livet na?r det ga?ller elevens lust till sa?ng eller musik.Den ha?r underso?kningen har avgra?nsats till att na?ra studera fyra ma?nniskors upplevelser av sin sa?ngutveckling och sina sa?ngsva?righeter.

SAMMANFATTNINGBland personer boende på särskilt boende som lider av demenssjukdom är undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och näringsintag har måltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier där måltidsobservationer utfördes på sjukhus har visat att måltiden inte prioriterades av sjukvårdspersonalen och att det inte fanns några riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid måltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera måltider på en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att främja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfällen studerades lunchmåltiden på ett boende för äldre med demenssjukdom. Två intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vårdpersonal.

I Sverige drabbas varje år mer än 150 barn av allvarliga skador under infusionsbehandling.I nära samarbete med Hallands sjukhus Halmstad och har ett varningssystem utvecklats för att detektera infiltration under infusionsbehandling. Detta är en produkt som efterfrågats i 30 år av barnläkaren och idéskaparen till projektet, Kent-Åke Henricson. Infiltration är en medicinsk term som beskriver när infusionsvätska läcker ut i omgivande vävnad runt blodvenen. Beroende på vilket läkemedel som infiltrerats kan skadans allvarlighetsgrad variera från en lätt hudreaktion till allvarlig nekros. Vid en allvarlig infiltration förlängs vårdtiden vilket blir kostsamt för sjukhusen.Moneo underlättar arbetet för sjukvårdspersonal likaså ger det barn en trygg och säker behandling.