Storleken på den svarta sektorn av Sveriges ekonomi är betydande, och bland frisörer är skattefusket utbrett. En del av problemet är att somliga människor väljer att klippa sig svart utanför salonger, ofta hemma hos någon. Uppsatsen behandlar hur frisörbranschen påverkas konkurrensmässigt av detta. Fokus ligger på hur ägare till frisörsalonger påverkas.Två undersökningar har utförts för att utreda problemet. Den första är en kvantitativ ansats, där resultatet från en enkätundersökning visar hur omfattande problemet att klippa sig svart är.

Syfte: Att undersöka vilka faktorer som påverkar fördelningen av föräldradagarna och hur nyblivna pappor resonerar om föräldraledighet.Metod: Studiens design är en explorativ kvalitativ intervjustudie, där ett bekvämlighetsurval med snöbollsteknik användes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta förstagångspappor. Analysmetoden som användes var en innehållsanalys.Resultat: Få pappor var eller hade varit pappalediga och resterande pappor önskade kunna ta ut pappalediga dagar när barnet blir äldre. Den främsta faktorn som påverkade hur familjerna delat upp föräldraledigheten var mammans önskan att få vara hemma. Amningen gjorde det naturligt för mamman att vara hemma de första månaderna efter barnets födsel.

BVC-sjuksköterskor i Sverige träffar regelbundet i stort sett alla familjer under barns första levnadsår, vilket ger dem möjligheter att arbeta för att främja hälsa och förebygga ohälsa. Arbetet med att främja hälsa kan påbörjas mycket tidigt i livet genom generella insatser inom barnhälsovården. Bristande samspel mellan föräldrar och barn under spädbarnstiden kan leda till bestående negativa följder för barns utveckling och beteende. Syftet med studien är att undersöka hur BVC-sjuksköterskor beskriver sitt hälsofrämjande arbete för att underlätta trygg anknytning och gott samspel mellan spädbarn och föräldrar. Åtta BVC-sjuksköterskor intervjuades och datamaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Ma?let med denna studie var att beskriva mammors upplevelser av babyrytmik och teoretiskt fo?rankra denna beskrivning i ett samha?llsinriktat musikterapeutiskt perspektiv. Fem (5) halvstrukturerade djupintervjuer med en medella?ngd pa? 45 minuter utfo?rdes under vintern 2012 och analyserades enligt en hermeneutisk fo?rsta?elseprocess. Mammorna var i medeltal 32 a?r och ho?gt utbildade.Den gemensamma gla?djen i att fa? sjunga, leka och finnas i musik tillsammans med sitt barn och ha en gemensam hobby va?rdesa?tts ho?gt av mammorna som alla prioriterar hobbies med musik.

AbstraktI min c-uppsats vill jag ta reda påhur individen och de sociala relationerna påverkas av att unga vuxna bor hemmalängre. Med hjälp av en kvalitativ metod och den hermeneutiska cirkeln har jagundersökt olika socialpsykologiska aspekter såsom familjen som organisation,parantestillvaron och frigörelseprocessen. Genom teorierna om frihet till ochfrån, parantestillvaron och familjen som organisation har jag försökt belysa olikaaspekter som kan påverka unga vuxnas boendesituation, men också hur individernaoch de sociala relationerna påverkas av att de unga vuxna bor kvar hemma.Slutsatsen blir att unga vuxnas boendesituation påverkar många olika aspekter ibåde den unga vuxnas liv och dennes föräldrar. Arbetsmarknadens brist på jobb bidrar till att unga vuxna hamnar i enparantestillvaro där de utesluts från vissa arenor som tillhör vuxenlivet,vilket bidrar till att ungdomstiden förlängs och att man inte blir vuxen förränvid 25 års ålder. Genom att tillhöra en organisation skapas rutiner som germänniskan trygghet i en osäker värld. Trygghet skapas även i nära relationermellan till exempel ett barn och dennes förälder.

I ett nordiskt perspektiv är andelen kvinnor som föder hemma få, från mindre än 1/1000 kvinnor i Finland, till cirka 20/1000 kvinnor i Danmark och på Island. I Sverige är antalet planerade hemförlossningar cirka 1/1000. Frågan om planerade hemförlossningar har varit kontroversiell genom tiderna, i Sverige och övriga världen. Trots att pappor varit närvarande i samband med förlossningar i flera decennier finns det lite forskning som studerat deras upplevelser, speciellt i samband med förlossning i hemmet. Syftet med föreliggande studie var därför att beskriva pappors upplevelse av en planerad hemförlossning.

I dagens samhälle bor många svårt sjuka personer kvar i hemmet, vilket medför att deras anhöriga kan sättas i en svår situation, både fysiskt och psykiskt. Det är viktigt att få kunskap och förståelse för hur personer som har närstående som vårdas hemma upplever sin situation. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att ha en närstående som vårdas i hemmet. Sex personer som hade en närstående som vårdades i hemmet deltog. Data för denna studie samlades in genom semistrukturerade intervjuer.

Kibera är världens näst största slum, livsvillkoren är ofattbara. Allra värst är situationen för flickor som av olika anledningar inte kan eller får gå i skolan och ständigt nedvärderas i samhället. Det finns ett starkt samband mellan flickors begränsade sociala samvaro och deras frånvaro från skolan.  Projektet undersöker hur arkitektur kan skapa en tryggare miljö och öka interaktionen flickor emellan.Mitt projekt är en strategi med det slutliga målet att generera en trygg och inspirerande miljö för flickor, en hållbar utveckling genom social förankring. Strategin handlar om att öka flickornas samvaro i vardagen genom att skapa en gemensam plats för sysslor och möten. En gemensam plats, en station som tar tillvara på klimatets möjligheter och effektiviserar sysslorna, samtidigt som flickorna träffas, utbyter kunskap och delar erfarenheter. I samarbete med olika grupper för flickor och kvinnor som finns i Kibera, kan stationerna byggas på för att innehålla flera olika funktioner.

1950-talet var en tid med ekonomisk tillväxt och låg arbetslöshet. Det var en tid då hemmafruideologin var som starkast och kärnfamiljen var det ideala. Under denna tid, mellan 1950 och 1960 gjordes det sammanlagt 314 filmer i Sverige. 11 filmer av dessa har i denna uppsats analyserats med syftet att ta reda på hur familjen skildrades i de svenska 50-tals filmerna. Detta har gjorts utifrån frågeställnigar som: Hur gestaltades famlijen i svensk film på 50-talet? Hur så strukturen ut och hur var relationen mellan förälder och barn? Resultatet visar på att det är kärnfamiljen som gestaltas där mannen är familjeförsörjare och kvinnan är hemmafru.

Master's thesis, Master of Business Administration program, School of Business ofEconomics at Linnaeus University, Management, Course code, 4FE10EAuthors: Anton Milemo and Christoffer WideénTutor: Magnus ForslundTitle: Focus on employee turnover - an ethnographic study on the insurance companyTrygg-Hansa?s outbound department in VäxjöBackground: The costs of losing employees, recruiting new people, making a selectionof potential employees and training them are all high. The costs often exceed onehundred percent of the annual salary for the otherwise vacant position. In addition to thedirect costs of employee turnover troubles, things such as work confusion, loss oforganizational memory along with strategic skills can arise. The employee turnover rateof Trygg-Hansa?s outbound department in Växjö is too high according to the officemanager.Purpose: Understand the causes of high employee turnover in a Swedish insurancecompany.Methodology: This thesis consists of an ethnographic study of a Swedish insurancecompany.

Bakgrund: En stor del av alla patienter opereras idag dagkirurgiskt vilket innebär att operation och utskrivning sker samma dag. Patienterna vistas därför allt kortare tid på sjukhuset vilket innebär att mötena mellan sjuksköterska och patient också blir korta. Det är den perioperativa sjuksköterskans ansvar att ge en god omvårdnad till den dagkirurgiska patienten för att han/hon ska känna sig trygg, delaktig och välinformerad. För att kunna utveckla och förbättra den perioperativa omvårdnaden är det viktigt att få ta del av patientens upplevelse av denna. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av den perioperativa omvårdnaden i samband med ett dagkirurgiskt ingrepp vid en öron- näs och hals klinik.

Uppsatsen handlar om skyddande faktorer, resiliensprocesser och att göra kön. Uppsatsen innehåller en huvudstudie och en bistudie. Huvudstudien består av kvalitativa intervjuer med tre unga kvinnor och bistudien av kvalitativa intervjuer med två behandlare i socialtjänsten. Syftet med huvudstudien är att ta reda på hur skyddande faktorer under uppväxten beskrivs. Hur dessa leder till skyddande processer och resiliens, samt hur skyddande faktorer kan förstås ur ett könsperspektiv.

Syftet med denna studie var att söka ökad kunskap och förståelse för vilken vikt ungdomar lägger på relationen till behandlingspersonal i behandlingsarbetet samt belysa vilken roll en god relation till personalen spelar för ungdomarnas framtidsmöjligheter. För att uppfylla syftet har vi använt följande frågeställningar: Är relationen mellan vårdtagare och vårdgivare viktig för vårdens effekter? Går det att skapa en ny trygg bas i ungdomsåren (om man inte haft det som barn) med hjälp av en engagerad behandlare? Kan man kompensera en förlorad relation med föräldrarna med någon annan? Hur använder sig ungdomarna av sina erfarenheter av vistelsen på Pilevallen i sina liv idag? Pilevallen är ett öppet behandlingshem för både tjejer och killar i tonåren. Studien genomfördes med hjälp utav kvalitativa halvstrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide. Resultaten analyserades med hjälp utav anknytningsteorin och forskning om relationer.

Bakgrund Sjuksk?terskans ansvarsomr?de ?r en omv?rdnad som vilar p? en humanistisk m?nniskosyn och ett personcentrerat f?rh?llningss?tt. Uppdraget inneb?r att fr?mja h?lsa, lindra lidande och s?kerst?lla trygg v?rd. En kontinuerlig reflektion ?ver normer och v?rderingar kr?vs f?r att v?rden ska vara trygg och etiskt f?rsvarbar.

Bakgrund: Trots nationella m?l om korta vistelsetider p? somatiska akutmottagningar ?r v?ntetiderna ofta l?nga, vilket kan p?verka b?de patienter och personal negativt. Sjuksk?terskor p? akutmottagningar ?r s?rskilt utsatta f?r arbetsrelaterad stress. Denna stress kan i sin tur p?verka patients?kerheten och kvaliteten p? omv?rdnaden negativt.