Denna studie är ett kvalitetssäkringsprojekt inom BUP och syftet med studien är att undersöka och få fördjupad kunskap om tonårsflickors upplevelser av att ha gått i uttryckande konstterapibehandling i grupp. Uttryckande konstterapi är en psykoterapimetod, som förutom det verbala språket använder sig av olika konstnärliga icke-verbala språk såsom bild, musik, dans/rörelse, samt poesi, psykodrama och saga/myt i behandlingsprocessen. Metoden finns inom Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken (BUP) inom Landstinget i Värmland (LiV).   Deltagare i studien är tonårsflickor mellan 15 och 19 år, som deltagit i uttryckande konstterapi i grupp inom BUP. De tillfrågades om det varit hjälpsamt och i så fall vad var det som var hjälpsamt? Åtta forskningsintervjuer med öppna frågor har genomförts och materialet har sedan bearbetats utifrån Tematisk analys. Resultatet som framkom ur intervjustudien visar på att behandlingen har haft positiva effekter både på kort och lång sikt.

Smärta påverkar livskvalitet negativt. Vid smärtbehandling uppstår ibland situationer då farmaka inte är tillräckligt för att smärtlindra. Då är sjuksköterskans roll betydelsefull eftersom valet av smärtbehandlingsmetod ofta kan påverkas av sjuksköterskan. Kunskap om komplementära behandlingsmetoder och förmåga att tänka holistiskt krävs av sjuksköterskan för att kunna ge en trygg och individanpassad behandling. Användning av avledning med komplementära metoder kan ge avslappning och följaktligen reducering av smärtintensitet.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva allmänsjuksköterskans palliativa omvårdnadsarbete med cancersjuka patienter. Metod: Deskriptiv litteraturstudie baserad på 15 artiklar som sökts i databaserna PubMed och Cinahl. Analysen identifierade fyra huvudkategorier som ligger till grund för resultatet. Huvudresultat: Att arbeta med palliativ vård är ett arbete som sjuksköterskor anser påverkar patienter inom flera olika aspekter, både fysiskt, psykiskt, socialt och andligt. Ett sätt som sjuksköterskan kan hjälpa patienten är att informera och utbilda patienter vilket har visat ge en viss lindring hos patientens symtom.

En hel del tidigare forskning tyder på att ha en balans mellan arbetsliv och privatliv är viktigt för att uppleva ett psykiskt välmående samt för att kunna prestera bra på arbetsplatsen. Då verkstadschefer på ett industriföretag genomgår ett stort förändringsarbete undersöktes hur fem manliga chefer upplevde sin balans mellan privatliv och arbetsliv. Delsyften med studien var att undersöka hur chefens roll i privatlivet påverkade balansen, i vilken grad stöd hemifrån påverkade balansen samt vilka konsekvenser en balans eller konflikt skulle kunna få. Studien genomfördes kvalitativt, med en semistrukturerad intervjuguide, där samtliga respondenter var påverkade av förändringsarbetet. Resultatet visade att det fanns verkstadschefer som upplevde en konflikt mellan arbetsliv och privatliv men även de som upplevde en balans.

I denna undersökning är syftet att ta reda på vad det är pedagogen arbetar med utöver elevundervisningen. Delvis gick undersökningen ut på att ta reda på pedagogens fördelning av planerings-timmar, olika arbetsmoment såsom utvecklingssamtal, utvärdering och föräldrakontakter. Enligt våra intervjupersoner handlar deras arbete utöver elevundervisning mycket om barnuppfostran, barnpsykologi och relationer vilket oftast inte framgår i pedagogens arbete. Metoden som vi har valt att använda oss av är en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat två pedagoger i två olika kommuner. Genom intervju och samtal med pedagoger, fick vi en bild av pedagogens arbete, att det var utvecklingssamtal, utvärdering och föräldrakontakter som pedagogerna arbetar mest med. Resultatet som vi fick fram i vår undersökning är att pedagogerna lägger ner mest tid på att förbereda utvecklingssamtal samt att genomföra dem.

Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett känt socialt problem världen över och har under 2000-talet ökat med 30 procent. År 2007 anmäldes i Sverige ca 27 000 brott rubricerade som misshandel mot kvinnor och drygt 2/3 av dessa brott utfördes av en bekant gärningsman. Sjuksköterskan har en potentiellt unik och viktig roll i att identifiera och ta hand om kvinnor som söker hjälp gällande våld i parrelationer.Syfte: Att beskriva vilken roll sjuksköterskan har i mötet med den våldsutsatta kvinnan, samt hur sjuksköterskan upplever mötet.Metod: En deskriptiv litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar har granskats och sammanställts.Resultat: Sjuksköterskans roll går ut på att skapa en trygg miljö och stödja den våldsutsatta kvinnan. Sjuksköterskan bör använda sig av ett professionellt bemötande och skapa en relation där en god kommunikation är möjlig. Sjuksköterskor upplever ofta frustration i mötet med den våldsutsatta kvinnan då det kan vara svårt att skapa en öppen dialog.

Problemformulering: Hur kan arbetsmiljön i dess fysiska och sociala form stödja och stimulera kunskapsarbetaren till kreativt tänkande, samt till att skapa och sprida ny kunskap i ett värdeskapande syfte? Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida arbetsmiljön i en fysisk och social bemärkelse kan leda till att humankapitalet utvecklas och undgår att eroderas. På så sätt ser vi hur arbetsmiljön, som en del av det strukturella kapitalet, bidrar till att humankapitalet kan befrämjas till en värdeskapande process. Metod: Inom ramarna för det abduktiva angreppssättet och den kvalitativa undersökningsmetoden bygger vi upp den empiriska undersökningen utifrån två fallstudier av verksamheterna Växthuset och Designcentrum. Slutsatser: Vår slutsats beträffande den fysiska miljön är att rekvisit som ljus och ljussättning, ljud samt luft och temperatur har en direkt påverkan på välbefinnandet och kreativt tänkande, medan naturinslag och färg påverkar indirekt och är mer beroende av individuella förutsättningar.

Fredrikson (2002) menar att föräldrasamarbetet är viktigt i de övergripande samhällsmålen och att det är förskolan tillsammans med föräldrarna som sak rusta barnet inför samhället. "Allt det som vi gör i förskolan ska genomsyras av de övergripande målen, även föräldrasamarbetet. När utgångspunkten för skolans arbete är demokrati, jämlikhet, trygghet och solidaritet kan man inte se det som att föräldrarna har hand om barnen hemma och sedan lämnar in barnen som ett slags föremål till förskolan där det är personalens sak att fylla på enligt samhällsmålen. det kan endast uppnås när maänniskor har kontakt med varandra. Likaväl som föräldrar måste har kontakt med personalen och personalen med föräldrarna måste föräldrarna också ha en inbördes kontakt, för deras barn påverkas av andras barn"(s.42). Uppsatsen har sin grund i teorier som behandlar föräldrasamverkan i förskolan. För att få en insikt i hur arbetet ser ut mellan förskollärare och föräldrar, samt vilka samarbetsformer de använder i samverkan med varandra, kommer vi att presentera resultaten utifrån intervjuer från de båda grupperna.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva effektiva undervisningsformer samt sjuksköterskornas funktion i patientundervisningen för att främja egenvården för patienter med diabetes. Metoden var att söka artiklar systematiskt i databaserna Elin D@larna, PubMed och Cinahl. Totalt användes sjutton artiklar till resultatdelen. Resultatet visar att empowermentutbild¬ning främjar patienternas egenvård på ett positivt sätt eftersom patienterna får möjlighet att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Andra effektiva undervisningsformer är strukturerad gruppundervisning, individanpassad undervisning via sms, individuell undervisning med ett intensivt utbildningsprogram i öppenvården, diabetes outpatient intensive mana¬gement programme, där även telefonundervisning används.

Sammanfattning: Syftet i studien är att beskriva upplevelsen av ungt moderskap i Sverige idag utifrån socioekonomiska förhållanden, identitet och attityder. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer i såväl grupp som enskilt. Intervjupersonerna är unga mödrar från Göteborg och några grannkommuner som har fått barn när de var i 16-20 års ålder. Resultatet visar att moderskapet går som en röd tråd genom de tre huvudområdena och att moderskapet är starkt förknippat med identitet. De unga mödrarna beskrev moderskapet som identitetsbildande och som en övergång från ungdomstiden till vuxenlivet.

Bakgrund: I västvärlden beräknas fyra av fem vuxna individer någon gång i livet få ländryggsmärta. Rygg-och nackproblem tillsammans med psykiatriska diagnoser är det område i Sverige som orsakar mesta sjukfrånvaron. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa hur individer med ospecifik ländryggssmärta upplevde bemötande av sjukvårdspersonal. Metod: En litteratursökning gjordes i databaserna Pubmed, Cinahl och Amed. Elva vetenskapliga kvalitativa artiklar inkluderades, vilka kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes.

Bakgrund Barn utgör en stor patientgrupp i Sverige. Sjuksköterskan kan möta barn i vården på de flesta instanser, både som patienter och som närstående. All vård ska tillgodose barns behov och vara av trygg och god kvalitet. Alla barn ska ha rätt att uttrycka sin mening om frågor som rör honom eller henne. Sjuksköterskan har ett ansvar att främja välbefinnandet och delaktigheten hos barnet.

Den första frågeställningen i den här uppsatsen är ?Hör dagens innehåll i religionskunskapen hemma i dagens mångkulturella och sekulära/postsekulära tillstånd??.  Slutsatsen är att religionskunskap i skolan är ett relevant ämne där eleverna kan utveckla delar av det som står föreskrivet i läroplanen för gymnasiet. Även om ett land som Sverige varit i en lång sekulariseringsprocess betyder det inte att religion ämnets relevans i skolan har avtagit. Religionskunskap i dagens postsekulära tillstånd är mer än någonsin ett viktigt ämne för nästa generation. På grund av att den möjlighet till fördjupning i elevernas egna identitetssökande och förståelse för hur andra människor i Sverige och världen lever.

Syftet med studien var att beskriva hur distriktssköterskan upplever införandet av valfrihets­system i primärvården. Vidare var syftet att beskriva varför distriktssköterskan stannar kvar inom den landstingsdrivna primärvården då nya privata aktörer finns tillgängliga. Studien hade en beskrivande design där tio distriktssköterskor från en stad i Mellansverige blev inter­vjuade. Det insamlade materialet blev transkriberat och analyserat med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet strukturerades i två innehållsområden.

Bakgrund: Sjukvårdens etik handlar i huvudsak om vårdpersonals förhållande till patienter. Inom rättspsykiatrisk vård förväntas det att vårdarna kan hantera att vårda patienter under tvång. Detta innebär ett maktförhållande mellan vårdare och patient. Lagarna kring tvångsvårdsåtgärder är ytterst restriktiva. Tvångsvård är speciell då den bryter mot vissa grundläggande etiska principer men ändå kan förstås i förhållande till andra.