Sökresultat:
331 Uppsatser om Trosćskćdning - Sida 4 av 23
Om dopet lÀra de, att det Àr nödvÀndigt till saligheten... : Tros- och livsÄskÄdningsvetenskap, D-uppsats
En undersökning och diskussion av motiv för att döpa barn, med fokus pÄ Svenska kyrkan. Motiven studeras frÄn tre olika aktörers perspektiv: 1) Traditionen, framförallt den lutherska reformatoriska traditionen, 2) Svenska kyrkans nutida lÀra och reflektion, samt 3) De förÀldrar som valt att lÄta döpa sina barn. En stor spÀnning blir synlig i skillnaden mellan dopförÀldrarnas syn pÄ dopet och de övriga tvÄ aktörernas dopsyn. Men Àven mellan traditionen och Svenska kyrkans nutida lÀra finns avgörande skillnader, framförallt vad gÀller synen pÄ mÀnniskan och pÄ dopets eventuella nödvÀndighet. TvÄ möjliga vÀgar framÄt diskuteras; dels vad det skulle innebÀra att tydligare lyfta fram berÀttelserna om Jesu dop som modell för det kristna dopet, dels hur liturgin i gudstjÀnsten kan ses som ett kommunikativt vÀxelspel..
Genus i förskolan - en undersökning av pedagogers uppfattningar kring jÀmstÀlldhet
BÄde genusforskning och jÀmstÀlldhetsforskning visar att flickor och pojkar möts och behandlas pÄ olika sÀtt beroende pÄ vilket kön de tillhör. Genus beskrivs som nÄgot som konstrueras socialt, vilket i sin tur innebÀr att könsmönster Àr nÄgot som Àr möjligt att förÀndra. Enligt LÀroplan för förskolan ska pedagoger arbeta för att motverka dessa traditionella könsmönster. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka pedagogers uppfattningar kring jÀmstÀlldhet i förskolan och deras tolkning av uppdraget. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod dÀr fyra pedagoger i förskolan intervjuats.
Menstruationscykelns inverkan pÄ kvinnors preferenser för mÀns ansikten
Menstruationscykelns inverkan pÄ kvinnors preferenser för mÀns ansiktenSammanfattningDetta Àr en systematisk replikation av Penton-Voaks och Perrets studie (1999) dÄ en preferens hos kvinnor för maskuliniserade ansiktsdrag under hög befruktningsrisk i menstruationscykeln hittades. Dessa drag tros vara en Àrlig signal för goda gener och immunokompetens hos mÀn. Oklarhet rÄder huruvida detta gÀller för olika populationer. 36 svenska universitetsstuderande kvinnor fick dÀrför vÀlja ut de mest fysiskt attraktiva ansiktena, utifrÄn maskuliniserade och feminiserade bildserier, vid hög respektive lÄg befruktningsrisk. Ingen signifikant skillnad hittades mellan de olika faserna.
Genus i förskolan - en undersökning av pedagogers uppfattningar kring jÀmstÀlldhet
BÄde genusforskning och jÀmstÀlldhetsforskning visar att flickor och pojkar möts och behandlas pÄ olika sÀtt beroende pÄ vilket kön de tillhör. Genus beskrivs som nÄgot som konstrueras socialt, vilket i sin tur innebÀr att könsmönster Àr nÄgot som Àr möjligt att förÀndra. Enligt LÀroplan för förskolan ska pedagoger arbeta för att motverka dessa traditionella könsmönster. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka pedagogers uppfattningar kring jÀmstÀlldhet i förskolan och deras tolkning av uppdraget. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod dÀr fyra pedagoger i förskolan intervjuats.
"Individen i Centrum" - en studie av försÀkrades upplevelser av försÀkrades upplevelser av avstÀmningsmötet i en arbetslivsinriktad rehabilitering
Utvecklingen av sjukskrivningarna i arbetslivet Àr att de har ökat i bÄde antal och lÀngd vilket har frambringat att sjukskrivningarna har blivit en viktig frÄga pÄ den politiska dagordningen i Sverige. Studiens syfte var att fÄnga de försÀkrades upplevelser av avstÀmningsmöte i strÀvan efter att undersöka om det Àr ett bra och stimulerade redskap för den försÀkrades ÄtergÄng i arbetet. AvstÀmningsmötet tros fylla en viktig funktion i rehabiliteringsprocessen och med anledning av detta har FörsÀkringskassan funnit det vara av vikt att göra en satsning pÄ detta. Metoden för att fÄnga dessa upplevelser var intervjuer som genomförts pÄ försÀkrade i Blekinge lÀn. Studien visar att avstÀmningsmötet för rehabiliteringsprocessen framÄt men att det finns brister i detta redskap, vilka hindra flödet i processen.
Stress och akrolin - ett irriterande Àmne : PÄverkan av akrolin pÄ symptomförekomst bland hög- och lÄgstressade personer med sjÀlvrapporterad god hÀlsa
ĂverkĂ€nslighet mot kemiska Ă€mnen i vĂ„r omgivning skapar hĂ€lsoproblem som ?sick building syndrome? samt ?multiple chemical sensitivity?. BĂ„da tros kunna starta efter lĂ„ngvarig lĂ„gdos-exponering av kemikalier som till slut resulterar i en överkĂ€nslighet. Symptombilden Ă€r blandad och diagnostiseringen svĂ„r. Bland annat stress verkar vara en pĂ„verkande faktor liksom det kemestetiska hudsinnet.
Ăr det nĂ„gon skillnad mellan arbetslösa och tillsvidareanstĂ€llda i emotionsperceptionsförmĂ„ga och sjĂ€lvkĂ€nsla?
Syftet med studien var att underso?ka om ma?nniskor som deltar i na?gon form av arbetsmarknadsa?tga?rd a?r mer bena?gna att tolka andras emotionella uttryck som mer negativa i ja?mfo?relse med tillsvidareansta?llda, samt att underso?ka om det fanns na?gon skillnad i sja?lvskattad sja?lvka?nsla mellan grupperna. I studien deltog 28 individer varav 14 ingick i en underso?kningsgrupp och 14 i en kontrollgrupp. Alla deltagare genomfo?rde ett databaserat emotionsperceptionstest samt besvarade en enka?t da?r de fick skatta sin sja?lvka?nsla.
Menstruationscykelns inverkan pÄ kvinnors preferenser för mÀns ansikten
Menstruationscykelns inverkan pÄ kvinnors preferenser för mÀns ansiktenSammanfattningDetta Àr en systematisk replikation av Penton-Voaks och Perrets studie (1999) dÄ en preferens hos kvinnor för maskuliniserade ansiktsdrag under hög befruktningsrisk i menstruationscykeln hittades. Dessa drag tros vara en Àrlig signal för goda gener och immunokompetens hos mÀn. Oklarhet rÄder huruvida detta gÀller för olika populationer. 36 svenska universitetsstuderande kvinnor fick dÀrför vÀlja ut de mest fysiskt attraktiva ansiktena, utifrÄn maskuliniserade och feminiserade bildserier, vid hög respektive lÄg befruktningsrisk. Ingen signifikant skillnad hittades mellan de olika faserna.
Mikrobiella hot mot nordiskt dricksvatten : En studie av mikrobiella föroreningar i dricksvatten i Norden samt en utvÀrdering av olika reningsprocesser
Den största akuta risken inom dricksvattenförsörjningen Àr vattenburen smittspridning. Dricksvattenrelaterad smittspridning förekommer i störst utstrÀckning i utvecklingslÀnder med dÄliga sanitÀra förhÄllanden. Under 2000-talet har de nordiska lÀnderna drabbats av flertalet dricksvattenburna sjukdomsutbrott vilket har lett till att mikrobiella föroreningar uppmÀrksammats som ett problem Àven i Norden. För att sÀkerstÀlla att det dricksvatten som distribueras Àr av god mikrobiologisk kvalitet krÀvs att sÀkerhetsbarriÀrerna i vattenverket Àr tillrÀckligt effektiva för alla typer av mikrobiella föroreningar. Vissa mikroorganismer har uppmÀrksammats som mer tÄliga mot olika desinfektionsmetoder, till exempel klorering, Àn vad som tidigare varit kÀnt.
Mot en effektiv data- och informationshantering pÄ SiCell
Denna projektrapport Àr avsedd att vara ett hjÀlpmedel för SiCell, en del av SciLifeLab Uppsala som ska bli Europas första plattform för enkelcellgenomik till hösten 2013. SiCell har bett projektgruppen om undersökningar gÀllande ett Laboratory Information Management System, LIMS. PÄ svenska ett datahanteringsystem för laboratorier. Ett sÄdant system skulle kunna effektivisera SiCells verksamhet. Undersökningarna har resulterat i en kravspecifikation som ett LIMS för SiCell ska uppfylla och en sammanstÀllning av tillgÀngliga mjukvaror som bÀst uppfyller dessa krav.
Ungdomar pÄ marginalen : En fallstudie om ungas utanförskap
Abstract: In the past ten years in Sweden, the numbers of people between the ages of 16-19 who were unemployed or not in upper secondary school education have increased. This was assumed to be caused by three factors. Firstly the upper secondary school education reforms in 1992, secondly a substantially reduced labour market for young people without the upper secondary school education and thirdly an increase in demand for work experience.Our purposes was to describe the effects on the outsiders through a document analysis study, but also to understand which individual, social and structural causes that were thought to increase the risk of marginality. Our second purposes were to understand how the Kristianstad community worked to prevent young people of ending up as outsiders. Through interviews with local authorities, we tried to find out if the Kristianstad community lives up to their responsibility of looking after people less than twenty years of age.Our conclusion was that, although the Kristianstad community seems to have a good system, the community has the highest number of unemployed in the county of SkÄne.
Attityder till psykologisk kunskap inom polisen
Kunskap om psykologi Àr högst relevant i polisyrket dÄ yrket till stordel bestÄr av möten med olika individer. Syftet med föreliggandestudie var att undersöka hur attityden till psykologisk kunskap ser utinom polisen samt studera vilka faktorer som kan ha betydelse förattityden. Datamaterialet samlades in med enkÀter som besvarades av64 polisstudenter samt 68 yrkesverksamma poliser. Resultaten visadeatt det fanns ett samband mellan attityder och tidigare högre studier,kön samt huruvida respondenterna var yrkesverksamma poliser ellerpolisstudenter. Kvinnor, respondenter med akademisk bakgrund samtpolisstudenter visade en signifikant mer positiv attityd till psykologiskkunskap jÀmfört med mÀn, respondenter utan akademisk bakgrundoch yrkesverksamma poliser.
Hur formas ett tryggt hem? VÀgledares perspektiv pÄ mobbning och diskriminering av ensamkommande barn
Arbetet med ensamkommande barn Àr relativt nytt och outforskat i Sverige. Den hÀr artikeln tittar nÀrmare pÄ uppfattningar och erfarenheter om mobbning och diskriminering hos vÀgledare som jobbar pÄ ett boende för ensamkommande barn. Genom fyra semistrukturerade intervjuer samlades ett kvalitativt datamaterial in. De centrala fynden i studien visar att vÀgledarna tenderar att förklara diskriminering utifrÄn individers handlingar och undgÄr att se strukturella orsaker. Ungdomarna tros vara mindre utsatta för mobbning och diskriminering Àn svenska ungdomar.
Dagens arbetsvillkor-Hot eller möjligheter?
SjukfrĂ„nvaron har sedan 1997 stadigt ökat i Sverige. ĂvergĂ„ngen frĂ„n ett produktion- till tjĂ€nstesamhĂ€lle har inneburit förĂ€ndrade arbetsvillkor för de anstĂ€llda. Undersökningar har visat pĂ„ att psykiska hĂ€lsoproblem sĂ„som utbrĂ€ndhet och depression antas ligga bakom det stigande antalet sjukskrivningar. Den utbredda psykiska ohĂ€lsan tros vara ett resultat av det nya arbetslivets stegrande villkor och krav. Syftet med föreliggande studie Ă€r sĂ„ledes att utröna vilka arbetsklimatsvillkor utifrĂ„n krav- kontroll- och stödmodellen som kan tĂ€nkas bidra till depression hos tjĂ€nstemĂ€n.
TRĂNINGSMĂNGDENS BETYDELSE VID DATORSTĂDD ARBETSMINNESTRĂNING FĂR NIO- TILL TRETTONĂ RIGA BARN
LÄg arbetsminneskapacitet hos barn medför ofta svÄrigheter med attlÀra sig lÀsa, skriva, rÀkna och problemlösa. Barnen kan Àvenuppfattas som distrÀa och glömska. Datorstödd arbetsminnestrÀninghar visats förbÀttra prestationer dels pÄ programspecifika ochgeneraliserade arbetsminnestester samt tros pÄverka beteende. Dennastudie utreder huruvida trÀningsmÀngd, mÀtt i antal repetitioner ochtid, pÄverkar trÀningsutfallet. 23 barn med undergenomsnittligarbetsminneskapacitet inkluderades.