Ett barn tillbringar en stor del av sin tid i förskolan. För att kunna ge barnet en känsla av trygghet och Trivsel i förskolan är det viktigt att relationen mellan föräldrar och pedagoger är välfungerande. Är relationen god kan barnets upplevelse av förskolan bli harmonisk och lustfylld, vilket ger positiva effekter över barnets utveckling och lärande.Vår studie behandlar hur föräldrakontakt och föräldrainflytande kan komma att ta sig uttryck i förskolan. Undersökningar till examensarbetet genomförs på två förskolor där de medverkande är två föräldragrupper och två pedagoger, föräldrarna medverkar i en enkätundersökning och pedagogerna i varsin intervju.Av det sammanställda resultatet kan vi se att både föräldrar och pedagoger anser att föräldrakontakt är viktigt för att kunna skapa en tillitsfull relation mellan förskola och hem, men att pedagogerna som vi har intervjuat anser att föräldrainflytande inte får ske på bekostnad av den pedagogiska verksamheten..

Syftet med arbetet var att undersöka hur kommunikationen mellan lärare och elev ser ut, i årskurs ett på gymnasiet, utifrån en sociokulturell teori om lärande. Metoden som användes var en etnografisk fältstudie i två klassrum med två olika lärare under fem veckors tid i ämnet svenska. Studien utgjordes av observationer under drygt tjugo timmars tid som kompletterats med kvalitativa intervjuer med två lärare och sexton elever. Resultatet av undersökningen visade att det generellt fanns stora skillnader mellan de båda lärarna men även en del likheter. Exempelvis föredrog bägge att använda överföringsmodellen i undervisningen.

Mitt syfte har varit att utreda vad som motiverar fastighetsmäklaren i sin yrkesroll samt att utreda hur dess chefer bedömer medarbetarnas motivation och dess påverkan för arbetsprestationen. Jag har använt flera teorier som kunnat kopplats till empirins resultat. Några av de slutsatser som framkommit är bland annat att motivationsfaktorer varierar beroende på individ och därmed fastighetsmäklare. Nöjda kunder, Trivsel på arbetsplatsen, varierade arbetsuppgifter och en god lön har dock uppkommit vara betydande motiverande faktorer för mäklarna. Cheferna bör skapa en bättre dialog med mäklarna för att öka medvetenheten kring medarbetarnas motivationsfaktorer.

Att vara egenföretagare är en anställningsform som blir allt vanligare och genom att skapa en förståelse för varför denna anställningsform växer ökar även kunskapen om egenföretagarnas drivkraft och Trivsel. Motivation har en nära koppling till arbetstillfredsställelse och är en viktig del i egenföretagarnas vardag.  Studiens syfte var att skapa en förståelse om vad som påverkar egenföretagarnas arbetstillfredsställelse och även att ta reda på betydelsefulla motivationsfaktorer. Denna kvalitativa undersökning är baserad på intervjuer av 15 egenföretagare. Resultatet visade att en god arbetsmiljö, utmaningar och självständighet har en positiv påverkan på arbetstillfredsställelsen medan en hög arbetsbelastning påverkade arbetstillfredsställelsen negativt. Variation och skapande i arbetet, erkännande och utveckling visade sig vara bland de starkaste motivationsfaktorerna för att egenföretagare skulle fortsätta driva sitt företag..

Examensarbetet för mina studier till yrkeslärare vid Linneuniversitetet beskriver hur lärare upplever sitt mentorskap i sin skolvardag. Jag har genomfört en enkätundersökning bland mentorer på barn- och fritidsprogrammet i regionen Gymnasium Skaraborg.Undersökningen visar att merparten av mentorerna trivs med sitt uppdrag och att de inser betydelsen av mentorskap på gymnasieskolan. Mentorerna upplever att uppdraget tar mycket tid i anspråk och att de inte fått den kompetensutveckling som uppdraget kräver. De upplever även ett dåligt stöd skolledningen. Min slutsats är att om upplevelsen av Trivsel hos läraren inför mentorsuppdraget inom gymnasieskolan skall bli bättre, krävs rätt förutsättningar.

This essay discusses people's perception of what is important for their well-being where they live. The main aim has been to find out what factors in the outdoor environments of the city are appreciated and why they are valued positively. A comparison has been made between Uppsala in Sweden and Tarapoto in Peru to see if, and in that case what, differences can be found in the values of people. I chose to carry out a survey study that got a response rate of 57 persons in Tarapoto and 63 in Uppsala. The results show that there are some common basic values, but on the whole the outdoor environments are valued differently in the two cities. In short, the Peruvians value functionality, cleanliness, small distances to family and service, while the Swedes value a central location and short distances to friends apart from functionality and good service opportunities. Conceivable reasons for this might be for example different cultural prerequisits, material standard and climate. .

Sociala relationer mellan arbetskamrater har en stor betydelse för individers välmående och arbetsTrivsel. Trots denna insikt finns det få studier om hur relationerna ser ut och det saknas studier om hur de respektive relationerna relaterar med arbetsTrivseln inom olika sektorer. Relationerna uppdelas här i uppgiftsorienterade och personliga relationer. Syftet med studien var att undersöka hur relationerna till arbetskamraterna påverkar Trivseln för sektorn arbetare genom betydelsen av personliga relationer i jämförelse med uppgiftsorienterade. En multipel regressionsanalys visade att de endast de personliga relationerna hade signifikant betydelse för arbetarnas Trivsel.

För nästan hundra år sedan började motivationsteorierna spira vilket innebar att hög produktivitet skulle belönas med hög lön följt av bland annat arbetsmiljöns påverkan samt inre och yttre drivkrafter. Även hur utökat ansvar och hur högt satta mål kan motivera oss i arbetslivet varför syftet med denna studie var att få en bild av vilka faktorer som motiverar den anställde om arbetet erbjuder utveckling eller ej. Fördelat i två grupper intervjuades totalt sex personer och det transkriberade materialet analyserades tematisk. Resultaten pekar på att utan möjlighet till utveckling finns fortfarande en önskan om utveckling och lärande. Av störst betydelse för motivationen är uttalad uppskattning och den sociala omgivningen.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare tänker när de planerar miljön i klassrummet och vilka aspekter som är viktiga när de utformar sina klassrum. Studien avser att ge små verklighetsbilder av lärarnas tankar om klassrumsmiljön, inte till några generella slutsatser. Det är en kvalitativ studie som undersöker några lärares personliga tankar i ämnet.Studiens material består av sex intervjuer genomförda med lärare i årskurs ett till tre. Dessa lärare har besvarat frågor om deras klassrum och beskrivit sina tankar kring klassrummets utformning.Resultatet visar att lärarna utformar sina klassrum utifrån elevernas behov, de fysiska ramarna och vilket undervisningssätt lärarens själv har och målen med utformningen är att skapa Trivsel och arbetsro. Hur klassrummen är utformade skiljer sig därför åt emellan de olika lärarnas rum..

Syftet med denna uppsats var att genom kvalitativa djupintervjuer av chefer och medarbetare studera, beskriva och förstå fenomenet utvecklingssamtal. Undersökningen genomfördes i en medelstor svensk försvarsindustri enligt en fenomenologiskt inspirerarad metodik. För att analysera studiens resultat utvecklades ett teoretiskt ramverk baserat på förväntansteori, moderna psykologiskakontraktoch Maslows behovshierarki. Studien visade att utvecklingssamtal fyller flera behov och har potential att öka medarbetarnas Trivsel, engagemang och motivation. På motsvarande sätt kan dock utvecklingssamtal även skapa missnöje och sänka motivation om dess resultat upplevs som ett brott mot de informella psykologiska kontrakt som återfinns på arbetsplatsen.

Vi lever idag i en allt mer globaliserad värld, vilket bidragit till ett mångkulturellt samhälle. Dagens organisationer står i och med detta inför utmaningen att anpassa sig. Utmaningen med mångfald är, att trots skillnader, lyckas samarbeta. Genom samspel och god kommunikation formas människan in i den sociala miljön på arbetsplatsen. Denna studie undersöker medarbetarnas attityder till och upplevelse av sin organisations kulturella mångfaldsarbete.

I denna kvalitativa studie har vi valt att undersöka hur gemenskap bildas och underhålls på en arbetsplats med syfte att söka förståelse för gemenskap i förhållande till framförallt företagskultur samt grupper och roller ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Vi har genom en hermeneutisk ansats och kvalitativa intervjuer tagit fram ett empiriskt material som gett oss en bild av den upplevda gemenskapen på ett större företag. För att analysera denna empiri har vi använt oss av en teoretisk definition av gemenskap, Goffmans dramaturgiska teori samt teorier om grupper och organisationskultur.Vad som framkommit är att gemenskap och Trivsel är viktiga för välmåendet bland de anställda. Resultatet visar även på att gemenskapen på företaget kan förbättras genom större engagemang från ledningen..

This qualitative study aims to examine what career opportunities the Swedish employment service Arbetsförmedlingen can provide, as well as how the employees perceive their career development opportunities. Furthermore, we have touched on what it is that makes employees feel satisfied with their job and workplace, and also stay in the organization. The study was conducted on one of Arbetsförmedlingen?s offices in northern Sweden and the informants consisted of six employment agents, an executive assistant and a head of division. The result of the study has been analyzed using theories within the field of career development.

Det här kandidatarbetet behandlar hur en typisk förortsmiljö, Rotebro centrum i Sollentuna kommun, med hjälp av rådande blandstadsidéer kan utvecklas till att bli en miljö som präglas av blandade och integrerade funktioner. Med utgångspunkt i kommunens översiktsplan tas ett gestaltningsförslag fram med hjälp av rådande teori. Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva blandstad som ett planeringsbegrepp och se hur Rotebro centrum kan förtätas och utvecklas med en blandstadskaraktär för att upplevas trivsamt, tryggt och levande. Hur skapas en tydligare urban karaktär och vilka funktioner kan inkluderas. Genom aktivitetsobservationer, intervjuer och platsanalyser identifieras nuvarande problem och möjligheter. Nuvarande svårigheter finns i bullerproblematiken som idag gör sig påmind i stora delar av området, från både passerande tågtrafik, närliggande motorväg och flygtrafik.

Som blivande lärare har vi upplevt att elever känner stress och otrygghet i skolan. Vi vill öka elevernas välbefinnande och fastnade för kompismassage som blivit lovordat i de lägre stadierna i grundskolan, vi ville se om det skulle fungera även i högstadiet. Syftet med vårt examensarbete var att ta reda på högstadieelevers tankar och upplevelser av kompismassage. Vi valde att ha kompismassage i 5-10 minuter, två gånger i veckan i början av lektionen i en åttondeklass. Vi genomförde undersökningen under vår slutpraktik, från vecka 5-11.