Syftet med denna empiriska studie är att frambringa en ökad kunskap och förståelse för samspelet mellan de anställda och de boende i ett äldreboende, samt hur personalens förhållningssätt gentemot de boende kan komma att få olika konsekvenser. Vi vill vidare belysa betydelsen av den sociala interaktionen i förhållandet anställda - boende. Vår frågeställning lyder: Vilken betydelse har social interaktion i förhållandet anställda-boende för Trivsel och mående?  Datainsamlingen bygger på tre övergripande metoder; observation, intervjuer samt enkätundersökning. Dessa metoder skall dels komplettera varandra men även ge oss olika data som kan vara lämpliga i närmandet av att besvara vår frågeställning.  Tolkningen och analys vi gör har sin utgångspunkt i socialpsykologiska teorier och begrepp hämtade ur Asplunds begrepp/teori social responsivitet, Alvessons organisationskultur och Scheffs sociala band. Den kultur som präglar det äldreboende vi studerat karaktäriseras av en individanpassad vård där man tillsammans med de fysiska förutsättningarna strävar efter att skapa och därmed bevara utrymme där den sociala responsiviteten kan komma till uttryck.  Konsekvenserna av detta kan bli att de boende upplever Trivsel och mående. Äldreomsorgen är och har varit en aktuell fråga i många år, inte minst inom den politiska världen.

Syftet med denna empiriska studie är att frambringa en ökad kunskap och förståelse för samspelet mellan de anställda och de boende i ett äldreboende, samt hur personalens förhållningssätt gentemot de boende kan komma att få olika konsekvenser. Vi vill vidare belysa betydelsen av den sociala interaktionen i förhållandet anställda - boende. Vår frågeställning lyder: Vilken betydelse har social interaktion i förhållandet anställda-boende för Trivsel och mående?  Datainsamlingen bygger på tre övergripande metoder; observation, intervjuer samt enkätundersökning. Dessa metoder skall dels komplettera varandra men även ge oss olika data som kan vara lämpliga i närmandet av att besvara vår frågeställning.  Tolkningen och analys vi gör har sin utgångspunkt i socialpsykologiska teorier och begrepp hämtade ur Asplunds begrepp/teori social responsivitet, Alvessons organisationskultur och Scheffs sociala band. Den kultur som präglar det äldreboende vi studerat karaktäriseras av en individanpassad vård där man tillsammans med de fysiska förutsättningarna strävar efter att skapa och därmed bevara utrymme där den sociala responsiviteten kan komma till uttryck.  Konsekvenserna av detta kan bli att de boende upplever Trivsel och mående. Äldreomsorgen är och har varit en aktuell fråga i många år, inte minst inom den politiska världen.

Syftet med denna empiriska studie är att frambringa en ökad kunskap och förståelse för samspelet mellan de anställda och de boende i ett äldreboende, samt hur personalens förhållningssätt gentemot de boende kan komma att få olika konsekvenser. Vi vill vidare belysa betydelsen av den sociala interaktionen i förhållandet anställda - boende. Vår frågeställning lyder: Vilken betydelse har social interaktion i förhållandet anställda-boende för Trivsel och mående?  Datainsamlingen bygger på tre övergripande metoder; observation, intervjuer samt enkätundersökning. Dessa metoder skall dels komplettera varandra men även ge oss olika data som kan vara lämpliga i närmandet av att besvara vår frågeställning.  Tolkningen och analys vi gör har sin utgångspunkt i socialpsykologiska teorier och begrepp hämtade ur Asplunds begrepp/teori social responsivitet, Alvessons organisationskultur och Scheffs sociala band. Den kultur som präglar det äldreboende vi studerat karaktäriseras av en individanpassad vård där man tillsammans med de fysiska förutsättningarna strävar efter att skapa och därmed bevara utrymme där den sociala responsiviteten kan komma till uttryck.  Konsekvenserna av detta kan bli att de boende upplever Trivsel och mående. Äldreomsorgen är och har varit en aktuell fråga i många år, inte minst inom den politiska världen.

Syftet med denna empiriska studie är att frambringa en ökad kunskap och förståelse för samspelet mellan de anställda och de boende i ett äldreboende, samt hur personalens förhållningssätt gentemot de boende kan komma att få olika konsekvenser. Vi vill vidare belysa betydelsen av den sociala interaktionen i förhållandet anställda - boende. Vår frågeställning lyder: Vilken betydelse har social interaktion i förhållandet anställda-boende för Trivsel och mående?  Datainsamlingen bygger på tre övergripande metoder; observation, intervjuer samt enkätundersökning. Dessa metoder skall dels komplettera varandra men även ge oss olika data som kan vara lämpliga i närmandet av att besvara vår frågeställning.  Tolkningen och analys vi gör har sin utgångspunkt i socialpsykologiska teorier och begrepp hämtade ur Asplunds begrepp/teori social responsivitet, Alvessons organisationskultur och Scheffs sociala band. Den kultur som präglar det äldreboende vi studerat karaktäriseras av en individanpassad vård där man tillsammans med de fysiska förutsättningarna strävar efter att skapa och därmed bevara utrymme där den sociala responsiviteten kan komma till uttryck.  Konsekvenserna av detta kan bli att de boende upplever Trivsel och mående. Äldreomsorgen är och har varit en aktuell fråga i många år, inte minst inom den politiska världen.

Syftet med följande arbete är att få grundläggande kunskap om begreppet klassrumsklimat och ledarskapets betydelse för klassrumsklimatet. Jag vill ta reda på hur ett klassrumsklimat kan gestalta sig och undersöka hur elever kan beskriva sin klassrumssituation. För att söka svar på mina frågeställningar har jag använt mig av litteraturstudier, en klassrumsobservation och elevintervjuer i år 4. Resultatet av den utvalda klassen visar att klimatet i gruppen till stor del beror på det ledarskap som råder. Elevers sciala relationer är något som ständigt bör uppmärksammas ch arbetas med i skolan för att kunna nå ett positivt klimat.

Denna studie är en litteraturstudie som syftar till att undersöka om nivågruppering kan vara ett effektivt alternativ i arbetet att förbättra elevers resultat och elevers Trivsel inom den svenska gymnasieskolans matematikundervisning.Forskningen visar att nivågruppering bör göras i enstaka ämnen eller vid enstaka tillfällen och inte i permanenta klasser, vidare att det är svårt att dra tydliga slutsatser om effekterna på elevers resultat. Forskningen jag sett till är svår att jämföra då de är genomförda på olika sättt och just effekterna av nivågruppering är svåra att isolera. Forskningen visar dock att elever upplever nivågrupperingens indelning i fack negativt. Vissa forskare anser att nivågrupperingen är en odemokratisk indelning..

Syftet med studien är att undersöka samverkan mellan fritidshem och hem, vad som kommuniceras, hur kommunikationen sker och i vilka syften. Frågeställningarna i studien är: Vad är det som kommuniceras mellan fritidshem och hem? Hur sker kommunikationen mellan fritidshem och hem enligt lärarna?I studien användes kvalitativ insamlingsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. Åtta lärare i fritidshem intervjuades på sammanlagt tre skolor. Resultatet visar att kommunikationen mellan fritidshem och hem oftast rör elevens dag på fritidshemmet, schematider, ledighet och Trivsel. Det framgår att innehållet i kommunikationen är det som styr valet av kommunikationsmedel.

Studien syfte var att belysa och analysera vilken kunskap och inflytande eleverna har över sin arbetsmiljö i skolan. Vi genomförde en kvantitativ studie i form av enkäter. Enkäterna lämnades ut till ett antal elever i årskurs tre i en gymnasieskola i Norrbotten. Genom studien hoppades vi få svar på vilken kunskap och inflytande eleverna har om sin arbetsmiljö i skolan. Resultatet av studien visar att eleverna har bristfälliga kunskaper i frågor om skolans arbetsmiljö.

I vår studie framträder det att företag gör följande, för att behålla sitt humankapital: -investerar i och utvecklar humankapitalet, såsom i form av kompetensutveckling, -ger medarbetarna möjlighet att avancera, genom en väl fungerande internrekrytering, -belönar medarbetarna, både i form av pengar och visad uppskattning, -skapar arbetsglädje/Trivsel genom en öppen kommunikation och samarbete. Företags motiv till att de väljer att förvalta sitt humankapital, genom kompetensutveckling, är att: -de ska kunna förändras i takt med marknadens/branschens snabba utveckling, -de ska kunna prestera bra resultat genom att medarbetarna kan utföra sina arbetsuppgifter på ett effektivt sätt, -de har vissa arbetsområden/arbetsuppgifter som kräver ständig utveckling på grund av hög förändringstakt..

Med utgångspunkt i Micheal Southworths definition av walkability eller gångvänlighet (Trafikverkets översättning) har en avgränsad del av Kungens kurvas handelsområde studerats. Genom analyser av gångtrafikanters förutsättningar på platsen har området utvärderats. Analyserna visar att det finns förutsättningar för att gå inom det avgränsade området i Kungens kurva, men att det finns stora möjligheter till förbättringar. Det saknas en del kopplingar i gångnätet, genheten är otillräcklig på flera ställen orienterbarheten är låg och det saknas god tillgång till omgivande faktorer som skapar attraktivitet och Trivsel.Samtidigt är nätets funktionella kvalitet generellt sett god och det finns närhet till service och kollektivtrafik.I arbetet presenteras fyra förbättringsförslag för att öka andelen gående inom Kungens kurva. Förslagen rör Dialoggatan, gångtunneln genom IKEA:s parkeringshus, Modulvägen och ICA:sparkeringplats..

Rasten är en stor del av elevernas skoldag. Den påverkar elevernas Trivsel och därmed även i förlängningen deras måluppfyllelse. Elever som har svårt med raster tenderar att få svårt även på lektionerna. Eftersom det är pedagogerna i skolan som sätter ramarna för elevernas raster är jag intresserad av att undersöka vilka tankar lärare på mellanstadiet har om rasten som en del i den pedagogiska verksamheten eftersom det sätt på vilket man tänker om rasten påverkar hur man agerar samt planerar och organiserar verksamheten. Mina frågeställningar Vilka tankar finns det om rasten som en del av den pedagogiska verksamheten? och Vilka tankar finns det om rastens betydelse för elevens måluppfyllelse? låg till grund för frågor som jag ställde till trettioen lärare på mellanstadiet i en enkät och vid enskilda intervjuer med personer som innehar olika funktioner i ett elevhälsoteam.

På senare tid har allt större fokus lagts på vikten av motiverade anställda på arbetsplatsen. I denna uppsats undersöks hur kommunikation kan påverka motivationen på arbetsplatsen. Detta sker genom en fallstudie med en kvantitativ undersökningsmetod i form av en enkätundersökning på byggföretaget NCC, där de fyra kommunikationsfaktorernas (feedback, öppenhet, språk och medium) eventuella påverkan på de fyra motivationsfaktorerna mål, meningsfullhet, utveckling och Trivsel, undersöks. Sammanställningen visade att alla motivationsfaktorer samt alla kommunikationsfaktorer förutom feedback ansågs som positivt bland personalen på NCC. Detta gav ett resultat som säger att det främst är kommunikationsfaktorerna öppenhet, språk och valet av medium mellan ledningen och de anställda som kan påverka motivationen på arbetsplatsen..

Syftet med studien var att undersöka om det fanns en relation mellan arbetsTrivsel och KASAM (känsla av sammanhang) inom en kommunal förvaltning i Sjuhäradsområdet. Utgångspunkterna var att ta reda på om det fanns skillnader i hur man trivdes på arbetsplatsen samt om det fanns könsskillnader eller åldersskillnader i arbetsTrivseln. I studien användes en enkät för att ta reda på hur anställda ser på sitt arbete, och hur det påverkar arbetsTrivseln. Mätinstrumenten som användes var Antonovskys livsfrågeformulär och en egen enkät om arbetsTrivsel. 71 respondenter deltog i studien, 29 kvinnor och 40 män.

Syftet med följande arbete har varit att undersöka hur lärarstarten för fyra avgångsstudenter vid Lärarutbildningen 2005 har sett ut och vad som har påverkat den. I djupintervjuer redogör de för sitt första år. Berättelserna ställs mot utsagor från andra nyutbildade och erfarna lärare; allt för att se vad som är unikt och vad som är allmängiltigt. Resultatet pekar på att faktorerna för en lärarstart är så många att ett allmänt stödprogram för nyanställda lärare måste hanteras med stor varsamhet. Det är osäkert om nyblivna lärares upplevelser ens är unika för just dem.

Det här kandidatarbetet behandlar hur en typisk förortsmiljö, Rotebro centrum i Sollentuna kommun, med hjälp av rådande blandstadsidéer kan utvecklas till att bli en miljö som präglas av blandade och integrerade funktioner. Med utgångspunkt i kommunens översiktsplan tas ett gestaltningsförslag fram med hjälp av rådande teori. Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva blandstad som ett planeringsbegrepp och se hur Rotebro centrum kan förtätas och utvecklas med en blandstadskaraktär för att upplevas trivsamt, tryggt och levande. Hur skapas en tydligare urban karaktär och vilka funktioner kan inkluderas. Genom aktivitetsobservationer, intervjuer och platsanalyser identifieras nuvarande problem och möjligheter.