Många kända teorier inom psykologin beskriver motivation som en drivkraft, vilken är viktig för individens vilja att arbeta. Trivsel och motivation leder tillsammans till välmående på arbetet. Arbetsvillkor och uppskattning är viktiga faktorer för individens Trivsel och motivation på arbetet och brister av dessa kan leda till vanTrivsel och minskad motivation. I denna studie intervjuades åtta medarbetare om motivation och Trivsel inom vårdyrket och syftet var att se om anställningsstatus har betydelse för Trivsel och motivation. Skillnader i motivation och Trivsel fanns beroende på anställningsstatus.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur sjuksköterskor och undersköterskor på en avdelning upplever Trivseln på arbetsplatsen. Tidigare forskning visar på att arbetstillfredsställelse och Trivsel på arbetsplatsen är en viktig faktor för att behålla sjukvårdspersonal i det långa loppet. Faktorer som respondenterna ansåg påverkar Trivseln, hur hög stressnivå arbetsplatsen har och vem som ansvarar för Trivseln belyses. Sju sjuksköterskor och tre undersköterskor mellan 22-54 år intervjuades. Resultatet visar på en god Trivsel på avdelningen med gemenskap inom arbetsgruppen, kunna hjälpa människor och variation i arbetet, vilket påverkade Trivseln mest positivt.

AbstraktUndersökningens syfte är att undersöka vilka faktorer som motiverar anställda att stanna kvar på sin arbetsplats och se vilken roll Trivsel och arbetsmotivation spelar i sammanhanget. I förlängningen vill vi undersöka hur företaget kan arbeta för att behålla sina anställda.Följande frågeställningar utgör studiens röda tråd: Vilka motiv uppger anställda som viktiga för att trivas på sin arbetsplats? Vilka faktorer skapar arbetsmotivation bland de anställda? Hur kan Trivsel och arbetsmotivation tänkas påverka de anställda till att stanna kvar på arbetsplatsen?För att få svar på dessa frågor har åtta personer intervjuats på ett företag. Tillvägagångssättet är kvalitativt. Resultatet visar att: om respondenterna får utmanande arbetsuppgifter med variation ökar drivkraften till arbete; en avklarad arbetsuppgift ger även den tillfredsställelse; utveckling och ansvar spelar stor roll; kompetensutveckling och utbildning stärker individen i sin yrkesroll; flexibilitet och självbestämmande är viktiga faktorer för de anställdas Trivsel och motivation; god stämning har avgörande betydelse för den anställdes fortsatta Trivsel/vanTrivsel; feedback är motivationsskapande men om det saknas inträder vanTrivsel vilket kan få den anställde att söka sig bort..

Denna studie undersöker förutsättningarna för den höga graden av upplevd Trivsel på Bryggeriets Gymnasium i Malmö, samt hur man ur ett kultursociologiskt perspektiv kan förstå relationen mellan Trivsel och skolprestationer i det aktuella fallet. Skolan erbjuder bland annat en skateboardinriktning och skatekulturen har en framträdande roll på skolan.  Undersökningen har därför fokuserat på en grupp skateboardåkare. De elever som deltagit i studien har svarat på en enkät, deltagit i gruppdiskussioner och varit föremål för observationer både i och utanför klassrummet. Resultaten pekar på att orsakerna till den höga graden av Trivsel bland eleverna i undersökningen beror dels på att skolans organisatoriska och kollegiala kultur präglas av en tillåtande attityd och handledande lärarroll, och dels att eleverna i och med skatekulturens relativa förenande med skolan har funnit ett sociokulturellt sammanhang där de lättare finner sig tillrätta än i en mer traditionellt präglad skolkontext..

Denna studie undersöker den arbetsrelaterade Trivselns medierande roll i sambandet mellan det psykologiska arbetsklimatets och arbetsattityderna organisatoriskt åtagande (organizational commitment), arbetsinlevelse (job involvement), arbetsengagemang (work engagement) och avslutsintention. Undersökningen är genomförd på Patent- och registreringsverket och bygger på en enkätstudie bland verkets medarbetare (n = 140). Resultat av hierarkisk regressionsanalys visar att klimatfaktorer i hög grad kunde predicera Trivsel, som i sin tur åtminstone partiellt medierade klimatets effekter på tre av de fyra arbetsattityderna, dock inte arbetsinlevelse. Slutsatsen blir att det finns ekonomiska argument för organisationer att främja Trivseln på arbetsplatsen. Ett sådant arbete kan dock vara svårt att genomföra i praktiken, främst på grund av Trivselns inneboende subjektivitet och mångtydighet..

Denna studie undersöker förutsättningarna för den höga graden av upplevd Trivsel på Bryggeriets Gymnasium i Malmö, samt hur man ur ett kultursociologiskt perspektiv kan förstå relationen mellan Trivsel och skolprestationer i det aktuella fallet. Skolan erbjuder bland annat en skateboardinriktning och skatekulturen har en framträdande roll på skolan.  Undersökningen har därför fokuserat på en grupp skateboardåkare. De elever som deltagit i studien har svarat på en enkät, deltagit i gruppdiskussioner och varit föremål för observationer både i och utanför klassrummet. Resultaten pekar på att orsakerna till den höga graden av Trivsel bland eleverna i undersökningen beror dels på att skolans organisatoriska och kollegiala kultur präglas av en tillåtande attityd och handledande lärarroll, och dels att eleverna i och med skatekulturens relativa förenande med skolan har funnit ett sociokulturellt sammanhang där de lättare finner sig tillrätta än i en mer traditionellt präglad skolkontext..

Många barn går på fritidshem före och/eller efter skoltid då deras föräldrar arbetar. Barnen spenderar olika mycket tid på fritidshemmet. Det finns styrdokument om fritidshemmet och barnens utveckling där. För denna utveckling är Trivsel viktigt.BakgrundDetta är en studie där 8 stycken barn har intervjuats om hur de uttrycker sin Trivsel på fritidshemmet. Två fritidshem har ingått i studien, vilka vi kallar Ängens skola och Dahlens skola.MetodGenom litteratur har vi fördjupat vår förståelse om faktorer kring Trivsel.

Många barn går på fritidshem före och/eller efter skoltid då deras föräldrar arbetar. Barnen spenderar olika mycket tid på fritidshemmet. Det finns styrdokument om fritidshemmet och barnens utveckling där. För denna utveckling är Trivsel viktigt.BakgrundDetta är en studie där 8 stycken barn har intervjuats om hur de uttrycker sin Trivsel på fritidshemmet. Två fritidshem har ingått i studien, vilka vi kallar Ängens skola och Dahlens skola.MetodGenom litteratur har vi fördjupat vår förståelse om faktorer kring Trivsel.

Det finns lite forskning kring förskollärares upplevelse av Trivsel och arbetstillfredsställelse och därför syftade den här studien till att undersöka det hos förskollärare från två nybildade arbetslag. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats med en tematisk analysmetod genom halvstrukturerade intervjuer och öppna observationer. Resultatet visade att aspekter som påverkade positivt var känsla av upprymdhet i att gå till arbetet, glädje i att vara med barnen och trygghet i arbetslagen. Aspekter som påverkade negativt var stress, tidsbrist och frustration över saker de inte kunde kontrollera. Deras arbetsmiljö skulle förbättras om de negativa aspekterna reducerades och om de fick göra de förändringar de önskade.

Ledarskap har genom historien förändrats från att styra till att leda. Teorier och studier kring så kallat transformativt ledarskap har de senaste decennierna fått stort genomslag. Internationella studier har visat att transformativt ledarskap ökar tillit, arbetsTrivsel och motivation. Den här studien undersöker effekterna av transformativt eller så kallat Utvecklande Ledarskap (ULL). En enkätundersökning genomfördes inom två svenska organisationer (N = 37) där medarbetare skattade sina chefers Utvecklande Ledarskap, sin egen motivation, Trivsel och tillit till ledaren.

Syftet med denna uppsats är att undersöka lagermedarbetares upplevelser och behov av organisationskultur på en specifik arbetsplats. Syftet är även att undersöka chefernas syn på organisationskultur och hur organisationskulturen kan användas som ett verktyg för att främja motivation och Trivsel bland de anställda. För att uppfylla detta syfte använder vi oss av följande frågeställningar:- Vilka organisationskulturella aspekter kan vi identifiera i företaget?- Hur påverkar dessa aspekter lagermedarbetarnas motivation och Trivsel på arbetsplatsen?Vi använder en kvalitativ undersökningsmetod för insamling av empirisk data. Med hjälp av sociologiska och socialpsykologiska teorier besvarar vi frågeställningarna utifrån sju intervjuer med chefer och lagermedarbetare på ett centrallager i Mellansverige.Resultatet visar att ledningens arbete med de organisationskulturella aspekterna vi identifierat visar likheter med de teorier där organisationskulturen är en del av en ledningsstrategi.

Syftet med denna studie är att beskriva hur personalen på ett särskilt boende som drivs på entreprenad upplever Trivsel, delaktighet och arbetsmiljö i sitt dagliga arbete. Vi valde att undersöka ett särskilt boende som ligger i Mellansverige och valde sedan en kvalitativ forskningsmetod. Våra frågeställningar är: Hur upplever personalen sin arbetsmiljö på ett äldreboende som drivs på entreprenad? Vad påverkar upplevelsen av Trivsel på arbetsplatsen? Upplever personalen sig delaktig i sitt arbete?Intervjuer genomfördes med sex respondenter och frågorna var av öppen karaktär. Frågorna var indelade i tre områden, delaktighet och inflytande, Trivsel och sammanhållning och arbetsmiljö.

Denna studie undersöker förutsättningarna för den höga graden av upplevd Trivsel på Bryggeriets Gymnasium i Malmö, samt hur man ur ett kultursociologiskt perspektiv kan förstå relationen mellan Trivsel och skolprestationer i det aktuella fallet. Skolan erbjuder bland annat en skateboardinriktning och skatekulturen har en framträdande roll på skolan.  Undersökningen har därför fokuserat på en grupp skateboardåkare. De elever som deltagit i studien har svarat på en enkät, deltagit i gruppdiskussioner och varit föremål för observationer både i och utanför klassrummet. Resultaten pekar på att orsakerna till den höga graden av Trivsel bland eleverna i undersökningen beror dels på att skolans organisatoriska och kollegiala kultur präglas av en tillåtande attityd och handledande lärarroll, och dels att eleverna i och med skatekulturens relativa förenande med skolan har funnit ett sociokulturellt sammanhang där de lättare finner sig tillrätta än i en mer traditionellt präglad skolkontext..

Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att undersöka hur ekonomiska och psykosociala faktorer kan påverka motivation på en avdelning i en statlig myndighet i Sverige. Avdelningen består av två filialer, benämnda filial A och filial B, vilka utgjorde studiens fokus. De ekonomiska och psykosociala faktorerna avgränsades till att enbart bestå av ersättning, Trivsel, stöd och egenkontroll, eftersom dessa utpekats som problemområden av de aktuella filialerna som studien berör. Ämnet motivation avgränsades genom Vrooms (1964) perspektiv och undersökningen baserades på hans kognitiva processteori Expectany Theory.För att besvara studiens forskningsfråga utfördes nio stycken semistrukturerade intervjuer, fyra på filial A och fem på filial B. Resultatet visar att problemområdena Trivsel, stöd och egenkontroll innehöll faktorer som bidrog till motivation och att problemområdena ersättning, Trivsel och stöd bestod av komponenter som reducerade motivation..

Syftet med denna kvalitativa studie med kvantitativa inslag var att ge en bild av elevers välmående på ett ridgymnasium samtidigt som jag ville belysa betydelsen av elevers gemenskap och Trivsel. Sammanfattningsvis tyder resultatet av min studie på att elever som går på ett ridgymnasium och dagligen får bedriva studier parallellt med hästar mår bättre psykiskt och känner sig nöjda och tillfreds, samt utvecklas som människor. Samspelet mellan eleverna och deras hästintresse skapar en känsla av att eleverna känner sig nöjda med sig själva..