Det huvudsakliga syftet med denna uppsats har varit att sammanställa de olika tolkningsmetoderna samt att rangordna vilken dignitet de har i relation till varandra. Arbetet beskriver hur den något komplexa processen för avtalstolkning går till samt vilka principer domstolen måste rätta sig efter. Jag kan numera fastställa att även om utgångspunkten vid all avtalstolkning är den gemensamma partsavsikten krävs det ofta andra tolkningsmetoder för att komma fram till en lösning på konflikten eftersom det i praktiken är förenat med mycket svårigheter att försöka finna en gemensam partsavsikt. Arbetet omfattar även en jämförelse med internationell avtalstolkning eftersom vi lever i en allt mer globaliserad värld och det är så pass vanligt förekommande med internationella avtal att man inte kan bortse från den betydelse som andra länders avtalstolkning kan ha för svenska avtalsparter..

I samtliga av EU-medlemsstaternas nationella system finns, i större eller mindre grad, en gräns¬dragningsproblematik för vad som är en skatt respektive en avgift. Enligt ett uttalande från EG-domstolen i de franska avgiftsmålen, mål C-34/98 och mål C-169/98, har den nation¬ella beteck¬ningen däremot ingen betydelse för vilka pålagor som skall anses falla under tillämp¬ningsområdet för rfo 1408/71, vilken styr EU-medlemsstaternas möjlighet att ta ut avgifter för sociala förmåner som omfattas av förordningen. De franska avgiftsmålen, liksom Derouin-målet (mål C-103/06), visar den problematik som kan uppstå när den nationella be¬teck¬ningen inte står i överens¬stämm¬el¬se med den EG-rättsliga. Begreppen skatt och avgift saknar också en gemensam internationell definition. OECD:s modell¬avtal inkluderar så kallade löneskatter i begreppet skatt.

Sedan ett antal år tillbaka väljer allt fler att bo i innerstaden med små barn. Det har skapat ett enormt behov av nya förskoleplatser. Den vanligaste lösningen har blivit paviljonger med tillfälligt bygglov där antalet moduler monteras efter behov.  Med denna flexibla möjlighet tycks dock barackerna ha kommit för att stanna och blir oftast något helt annat än den provisoriska lösning de en gång var ämnade för. Ett annat problem som förskolan står inför är att maten inte tillagas på plats utan körs ut från storkök och levereras i värmeslådor. Det fungerar förvisso men den pedagogiska poängen går om intet. Syftet med projektet har varit att rita ett dagis i Stockholms innerstad som med samutnyttjade funktioner ger ett flexibelt förslag. Till förskolan hör ett restaurangkök som också serverar en restaurang, öppen för allmänheten.

Bakgrund: Den första januari 2005 övergår Sverige till att redovisa enligt IAS/IFRS. IFRS 2 behandlar aktierelaterade ersättningar och innebär att dessa ersättningar skall redovisas som en kostnad i resultaträkningen med eget kapital som motkonto. Reglerna skall appliceras retroaktivt i syfte att skapa ett jämförelse år i redovisningen varför IFRS 2 även får effekter på 2004 års redovisning.Syfte: Kartlägga de ekonomiska effekterna av IFRS 2 på 2004 års resultat och eget kapital, samt att undersöka hur utvecklingen av nytecknade aktierelaterade ersättningsprogram sett ut sedan 1999. Studien kommer även att undersöka hur utvalda företags inställning till aktierelaterade ersättningsprogram har påverkats till följd av IFRS 2.Metod: I studien har dels en surveyundersökning av kvantitativ karaktär genomförts för att studera samtliga företag på Stockholmsbörsens A-lista. En fallstudie av kvalitativ karaktär har även genomförts på tre av dessa företag.Resultat/Analys: 16 av de totalt 53 studerade företagen påverkas ekonomiskt av IFRS 2.

Man hör ständigt sjöfolk prata om att arbeta inom den norskflaggade flottan. Det är allmänt känt att lönerna är högre än i Sverige men när det handlar om övriga ekonomiska aspekter är okunskapen stor. Vårt syfte med uppsatsen var att ta reda på hur dessa aspekter skiljer sig åt mellan de båda länderna. Vi valde att skriva i utredningsform då det handlar om att sammanställa redan befintligt material. En stor del av arbetet bestod i att söka information i elektroniska källor.

Socialt ansvar, etik och miljöansvar är något som dagens företag fokuserar mer och mer på. Företagens intressenter ställer även större krav på utvidgad information från företagen. Företagen har därför börjat presentera hållbarhetsredovisningar. Det är viktigt för dagens företag att vara medvetna om vilka intressenter de har för sin hållbarhetsredovisning och vilken information intressenterna efterfrågar. Hållbarhetsredovisningen är inte tvingande och har heller inte krav på extern granskning, vilket den finansiella redovisningen har.Syftet med den här studien är att undersöka vilka som är de viktigaste intressenterna för företagen när de upprättar sina hållbarhetsredovisningar.

Inledning: De senaste åren har det blivit allt viktigare för företagen att ta mer ansvar och att vara mer genomsynliga för alla intressenter. För att vara mer transparent kan företagen upprätta en speciell hållbarhetsredovisning som består av tre delar; miljö, socialt ansvar samt finansiell rapportering. De flesta av de stora och mest välkända företagen i Sverige har påbörjat någon form av hållbarhetsarbete. Det vanligaste ramverket med riktlinjer är i idag GRI (Global Reporting Initiative).Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om hållbarhetsredovisningar upprättade av företag som är anslutna till GRI är av bättre kvalitet än andra hållbarhetsredovisningar som är upprättade av företag som inte är anslutna till GRI, samt hur väl riktlinjerna följs av de anslutna företagen.Metod: I den här studien används en kvantitativ metod för att få en bred studie där generella samband kan hittas. Den data som används är sekundärdata i form av årsredovisningar och hållbarhetsredovisningar.

Det bakomliggande grundsyftet till den nya Förvaltningslagen (FL), som 1986 ersatte den äldre Förvaltningslagen (ÄFL), var främst att förbättra förvaltningens service och stärka rättssäkerheten. För att alla samhällsgrupper ska omfattas av ett sådant rättsskydd krävs att kommunikationen inte är ett hinder vid kontakter med myndigheter. För att överbrygga detta hinder finns FL:s 8 § som uppmanar myndigheter att anlita tolk vid behov. Vissa anser dock att denna tolkregel idag inte är tillräckligt tydlig, har en vag ordalydelse och ett syfte som kan uppfattas mer som en uppmaning än en skyldighet. Lagrummet ger utrymme för tolkning vilket lägger ett ansvar på myndigheten att själv avgöra när riktlinjerna bör följas.

I denna uppsats undersöker vi huruvida en av de mest lästa tidningarna i Sverige, Metro, påverkas av sitt avtal med SL och hur det tar sig uttryck i tidningens innehåll. Att dagspress påverkas av andrahandsaktörer är ett stort demokratiskt problem, eftersom media har en central roll för agendasättningen i samhället. Denna roll blir allt större när Sverige strävar efter att öka de deltagar- och samtalsdemokratiska inslagen i samhället.Empirin består av Metro och DN:s rapportering kring SL i mikrofilmsformat under tre perioder. Genom kvalitativ textanalys söker vi skillnader hur SL framställs i respektive tidning.Vi anser att det finns element som tyder på viss påverkan på Metros framställning av SL. Man finner bland annat positiva vinklingar av SL:s roll i olika processer..

På den traditionella konsumentmarknaden finns ett skydd för konsumenten i form av civilrättsliga påföljder som är möjliga att tillämpa vid fel eller dröjsmål. När brister uppkommer vid utövandet av välfärdstjänster kan det finnas ett behov av att kräva skadestånd, prisavdrag, hävning, fullgörelse eller ett avhjälpande även i relationen mellan brukaren och det allmänna, för att på så vis stärka den enskildes ställning. Uppsatsen har till syfte att ur ett konsumenträttsligt perspektiv undersöka i vilken mån det är möjligt att tillämpa dessa civilrättsliga sanktioner inom hälso- och sjukvården, äldreomsorgen, skolan och förskolan. En analys görs även gällande huruvida det rättsläge som framkommer ger ett tillfredsställande rättsskydd för brukaren, samt ett resonemang de sententia ferenda och de lege ferenda, dvs. hur gällande rätt borde vara.

36 §, lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område, infördes år 1976 i syfte att säkerställa ett rättsskydd för konsumenter i relation till näringsidkare. Rekvisitet ?oskäligt? har dock, å ena sidan, hävdats vara för opreciserat för att kunna uppfattas fullkomligt rättssäkert för avtalsparter. Å andra sidan förekommer uppfattningen, att meningen med generalklausulen är att lämna utrymme för en rättsligt friare bedömning. Syftet med denna uppsats är att, med det underlag vilket kan ges av förarbetena och relevanta rättsfall från Högsta domstolen, undersöka om de domskäl, vilka fastställs för att uppfylla generalklausulens ursprungliga syfte, är tillfredsställande ur en rättssäker aspekt.I förarbetena fastställde utredningen, att ett införande av en generalklausul i avtalslagen, skulle vara ett värdefullt tillskott ur ett rättssäkert och förutsebart perspektiv.

The principle of proportionality is a guideline to interpret laws and agreements. The guideline has emerged within the EC-law as a moral aid to interpret laws. During the development of the guideline the EC Court of Justice has had the expression "appropriate and necessary" in mind. To consider the act as proportional it must fullfill the purpose, but not be more invasive than necessary. The advantage of the act must be proportional to the risk of damage.

Tidigare undersökningar visar att nästan nio av tio gymnasieskolor använder sig av produkter från en dominerande aktör, nämligen Microsoft. Syftet med vår studie var att undersöka varför svenska gymnasieskolan inte använder sig av alternativ såsom öppen källkod och fri programvara i större utsträckning. Vi valde att avgränsa oss till att studera till den vanligast förekommande programvaran, såsom operativsystem, kontorsprogram och webbläsare. Vidare valde vi att lägga fokus på de datorer som står till elevernas förfogande. Vi genomförde en kvalitativ undersökning, baserad på intervjuer med respondenter som representerar 10 kommuner i Skåne län.

Uppsatsens syfte var undersöka vilka slags fel som en säljare kan bli ansvarig för samt dess påföljder vid köp av fast respektive lös egendom. Kontraktsbrottsreglerna i 4 kap JB och KöpL har undersökts med hjälp av förarbeten, praxis och doktrin för att kunna jämföra likheter och skillnader. Utgångspunkten för bedömningen av säljarens felansvar vid fast egendom är köparens undersökningsplikt medan vid lös egendom är utgångspunkten parternas avtal eftersom ingen undersökningsplikt är lagfäst vid köp av lös egendom. Vid fel i lös egendom är påföljderna hierarkiskt ordnade där avhjälpande och omleverans är de primära påföljderna medan prisavdrag och hävning utgör de sekundära. Avhjälpande och omleverans är inga påföljder som kan åberopas vid ett fastighetsköp.

Under de senaste tjugo åren har det blivit vanligt att välfärdstjänster såsom äldreomsorgläggs ut på entreprenad. Kritiker hävdar ofta att uppdagade fall av kvalitetsbristeri samband med att äldreboenden har övergått i privat regi, talar för attäldreomsorg tillhandahålls bäst när produktionen sker av offentliga utförare. Tidigareforskning indikerar dock att det inte finns några systematiska kvalitetsskillnadermellan boenden som drivs i offentlig respektive privat regi. I praktikenfinns exempel på att kontraktering av äldreomsorg har resulterat i ökad kvalitetlikaledes finns exempel på motsatsen. Vad som saknas i tidigare forskning är docken rigorös teoretisk och empirisk analys av hur offentliga beställare kan och böragera för att äldreboenden som bedrivs i privat regi ska genera hög kvalitet.