Syftet med detta examensarbete har varit tudelat, med både kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys. Den första har syftat till att undersöka vilken ställning historieämnet har haft i läro- och kursplaner, från år 1962 till 2012. Analys skulle också ske över vilken historia elever möter genom läromedel i historieundervisningen, vilket har skett utifrån Staffan Selanders definition av pedagogisk text-traduktion. Den kvantitativa innehållsanalysen har berört vilka och antalet begrepp eleverna möter i epokskildringen av häxprocesserna. Resultatet har visat att historieämnet som en del av styrdokumenten ständigt har haft en hög status, trots att det i den samhälleliga kontexten har gått att utläsa motsatt scenario.

Trakthyggesbruk är det skogsbruk som i över ett halvt sekel dominerat i Sverige. På senare år har dock detta skogsbruk ifrågasatts gällande främst den naturhänsyn som det lämnar samt att trakthyggesbruket bedrivs på i princip all skogsmark som brukas. Detta leder till liten variation bland de uppväxande skogarna, och flera myndighetsutredningar och rapporter hävdar att Sveriges nationella mål för bevarande av natur och miljö inte kommer att nås om inga omfattande förändringar görs i sättet att bruka skogarna på. I denna rapport undersökte jag om zonerat skogsbruk, s.k. triadskogsbruk, är ett bra alternativ till dagens traditionella skogsbruk i Sverige i syfte att uppnå hög virkesproduktion och biologisk mångfald på landskapsnivå.

Presidentvalet i USA baseras på personval istället för partival och detta personval inkluderar även presidentkandidatens partner. Presidentkandidaternas fruar diskuteras och analyseras idag lika mycket som presidentkandidaterna själva samtidigt som medierna diskuterar vilken av de tidigare presidentfruarna de kommer att efterlikna.Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och analysera vilken retorik Michelle Obama och Ann Romney använder sig av i talen de ger på The Democratic National Convention respektive The Republican National Convention i ett försök att övertyga de amerikanska väljarna att deras man borde bli deras nästa president. Eftersom det visuella framträdandet bidrar till talets helhet ska även det undersökas och analyseras. Då Michelle Obama och Ann Romney har jämförts under hela valet görs det även här en komparativ analys av deras retorik samt deras visuella framträdande. En kvalitativ metod har valts för uppsatsen i form av en retorisk analys.

Denna studie har genomförts för att undersöka hur Meat Free Mondays kampanj för att minska människors köttkonsumtion representerar och presenterar relevanta frågor om miljö och hälsa i delar av deras externa kommunikation.Syftet har varit att se hur miljö- och hälsofrågorna presenteras och representeras i Meat Free Mondays digitala kommunikation via videoklipp och delar av hemsidan. Vi har diskuterat vilka motiveringar som finns för att helt eller delvis sluta äta kött och utgått från tidigare forskning och teori i miljö- och hälsokommunikation. Vidare har vi utgått utifrån begrepp som kommunikationskampanjer och social marketing, och utifrån ett teoretiskt ramverk över miljö- och hälsoutfall undersökt vilka motiv och retoriska resurser som används i kommunikationen. Det har även diskuterats vilken roll och verkan Paul McCartney har som ambassadör för kampanjen.Studiens metodologiska ram har baserats på Karlberg & Mrals neoaristoteliska retorikanalys av både text och bild, och huvudsakligen de tre appellerna ethos, logos, och pathos. Materialet innefattar fyra videoklipp från Meat Free Mondays YouTube-kanal där Paul McCartney framför tal, samt delar av Meat Free Mondays hemsida, med innehåll som berör aspekterna hälsa och miljö.Studien visar att innehållet av Meat Free Mondays kommunikation kombinerar olika strategier för att stärka kampanjens teser. Budskapet förmedlas genom att anspela mycket på människors ekologiska drift och gemensamma värderingar, och användandet av den retoriska appellen pathos framträder tydligt i materialet.

This essay examines the appearance of Ha?kan Juholt, former party leader of the swedish social democratic party, in the norwegian/swedish talk show Skavlan, during Juholt?s crisis of confidence in the autumn of 2011. In this appearance it is clear that Juholt is badly treated by the host Fredrik Skavlan, and his guest, writer and journalist Linn Ullmann, while the audience seems to applaud and laugh at Skavlans and Ullmanns criticisms.The purpose of this essay is to investigate how, and why Juholt is treated in this way, and which rhetorical strategies Skavlan and Ullmann employ to create community between them selves and their audience. To understand this occurrence it is important to study Juholt?s rhetorical situation, and which conditions his lack of confidence creates for his appearance in Skavlan.

Den digitala klyftan är inget nytt fenomen utan har diskuterats sen 1970-talet då skillnaden ianvändandet och tillgång av video och telefax avsågs. Idag syftar den digitala klyftan snararetill användningen och tillgången till Internet. Andersson (2003) identifierade sex olikagrupper som hon ansåg ingick i den digitala klyftan. I den här studien används teorin om detoffentliga etoset som utgångspunkt för att kunna analysera den digitala klyftan. Syftet medstudien är att diskutera vad det är för perspektiv som genomsyrar svenska myndighetersverksamhet i e-Förvaltning, men även att bidra till en diskussion som handlar om att urskiljaoch förstå om den digitala klyftan är ett demokratiskt problem.Offentligt etos är ett samlingsnamn som innefattar olika begrepp och dimensioner somgenomsyrar den offentliga verksamheten.

The purpose of this paper is to analyze the reasons a religious minority leader has to convert to a larger religious group and how the leader chooses to communicate this event in certain daily press. In March 2014 the leader and founder of the Christian and charismatic movement ?Livets Ord? (Words of Life), Ulf Ekman, announced his decision converting to the Roman Catholic Church after a 10 year long process of thinking. The communications of Ekman?s linguistic language in the articles are discussed through two discourse analyzing perspective, Laclau & Mouffe?s and Fairclough?s.

The purpose of this study is to investigate and increase the understanding of how the two commercial companies IKEA and SAS and the two aid organizations/nonprofit organizations UNICEF and Save the Children use perceptions of Christmas to produce messages in their Christmas advertising/commercial film. The study also discusses if there may be communicative and pictorial similarities and differences in how these brands constructs messages in commercials, and why it may be that the brands choose to use these messages in commercials based on the recipient possible interpretations. The theories used in this study are promotional culture, framing theory, preferred meaning, semiotics (denotation and connotation), myth and rhetoric (ethos, pathos and logos). The method used to answer the purpose and issues are the qualitative method that uses the theories semiotic and rhetoric to analyze the material. The study's results derived from the qualitative content analyzes of the material (the brands IKEA, SAS, UNICEF and Save the Children Christmas advertising films) show that IKEA message might want to show that they want to help the customer and that they pay attention to the customer needs.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om och i så fall hur kultursidorna i Aftonbladet och Expressen har förändrats mellan 1984 och 2014. Det som uppsatsen specifikt har tittat på är om kultursidorna har förändrats när det gäller innehåll och stil mellan 1984 och 1999 samt mellan 1999 och 2014 i Aftonbladet och Expressen och i så fall hur. Även om Aftonbladets kultursidor skiljer sig från Expressens och i så fall hur. Något som också har undersökts är om det har skett en kommersialisering av innehållet på Aftonbladets respektive Expressens kultursidor och hur tar den i så fall har tagit sig uttryck. Detta har både undersökts med en  kvalitativ textanalys och en analys av andelen annonser på uppslaget.

Titel Hundra år av svenska valaffischer: Ett kulturarv som rymmer dramatik, klasskamp, ideologiska motsättningar, propaganda, smutskastning, humor och en unik bildskattFörfattare Tina HildebrandKurs Examinationsarbete i Medie- och ommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin Höstterminen 2013Handledare Nicklas HåkanssonSidantal 44 inklusive bilagaSyfte Syftet med denna studie är att belysa förändringar i hur partierna har använt valaffischer för att locka väljare under det senaste seklet.Metod Kvantitativ innehållsanalysMaterial En databas med 1 410 svenska valaffischer från åren 1911-2010Huvudresultat Studien visar att andelen ideologiska budskap minskar och att andelen sakfrågor ökar över tid. De sakfrågeområden som dominerar är arbetsmarknad och social välfärd. Partierna är i huvudsak trogna sina ideologier, vänsterpartierna i något högre grad än höger- och mittenpartier.Tillsammans med sakfrågor används logos, till ideologiska budskap används pathos. Kombinationen sakfråga & logosargument används främst av vänsterpartier under åren 1911-1985 sedan av mittenpartier, 1988-2010.Kombinationen ideologi & pathos används mest av högerpartier (1911-1973), sedan av vänsterpartier (1976-2010). Layouten består i 24 procent av affischerna endast av text och det finns en ökande trend att använda textaffischer, 60 procent består av text & bild.

Uppsatsen undersöker retoriken runt konst på fyra konstverksamheters hemsidor. Konsthallarna och gallerierna som undersöks är alla belägna på landsbygden eller i mindre samhällen i Sverige. Dessa är Bjurbäcks konsthall, Virserums konsthall, Neon Gallery samt Galleri Astley. De frågor som ställs till materialet är: Vilken konst är det som presenteras och hur lyfts den fram? Vilka retoriska medel använder man sig av, och vem vänder man sig till? I vilka sammanhang presenteras konst? Vilken relation och vilket synsätt till konst förmedlas? Vilken relation till platsen och miljön där konsthallen och galleriet är belägen förmedlas?För att undersöka hur konstverksamheternas retorik är upplagd på hemsidorna har framförallt de klassiska begreppen ethos, logos och pathos fungerat som analysverktyg så som de används i metoden retorikanalys.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur en biståndsorganisation använder sig av retoriska grepp för att övertyga sina mottagare genom kampanjfilmer. Den här studien är relevant för att kunna förstå hur biståndsorganisationer påverkar mottagarna av kampanjfilmer. I den här studien har Unicef Sverige varit studieobjektet och de är en av Sveriges största biståndsorganisationer och en organisation som regelbundet visas i media.De teorier som är relevanta i den här studien är retorik och retoriska inriktningar på exempelvismarknadsretorik och visuell retorik. Huvudfrågeställningen i studien är att se på vilket sätt Unicef Sverige använder sig av retorik i sina kampanjfilmer för att övertyga människor att bli givare. Delfrågor i studien är att undersöka, vilka är de marknadsretoriska begrepp och medel som Unicef Sverige använder i kampanjfilmer för att övertyga sina mottagare samt på vilka sätt använder sig Unicef Sverige av visuell retorik i sina kampanjfilmer.I studien har två kvalitativa innehållsanalyser utförts på tre till fem filmer i utvalda filmkategorier.

Politisk TV-reklam är ett relativt nytt fenomen i Sverige. Mot bakgrund av att partierna i reklamen helt kan styra över meddelandet och att det finns en begränsad mängd svensk forskning på området, är det intressant att undersöka vilka strategier som används. Syftet med uppsatsen är att jämföra partiernas valfilmer inför riksdagsvalet 2014 och ta reda på vilka strategier som används för att övertyga väljarna i bild och text. Vilka är de centrala budskapen och använder partierna liknande eller olika grepp i sin kommunikation? Materialet består av sex av partiernas valfilmer som visades på TV4 inför riksdagsvalet.

Och nu blir det reklamfilm - En kvalitativ innehållsanalys av de sju svenska politiska reklamfilmerna inför EU-valet 2009Seminar date: 2010-01-14Department: Media- and Communication scienceReport category: Degree project undergraduate levelAuthors: Johan Heikensten and Elin LarssonAdvisor: Kristoffer HoltPurpose: When TV4 for the first time offered advertising time to the Swedish political parties for the upcoming election of the European Parliament in 2009, a huge debate broke loose in the media. Regardless of opinions on the matter, we find it safe to say that political television commercials will have a great influence on future election campaigns in Sweden. Hence, we find it of great interest and importance to examine these seven commercials in order to look for tendencies, strategies and trends within the material. Theories: The theory chapter includes Communication, Political communication, Videostyle, Commercial strategies, Rhetoric and Semiotics. Methodology: The survey is based upon two qualitative analyses, a rhetorical analysis and a semiotic analysis.

Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda på om sjukhuskuratorerna använder sig av förhandlingsstrategier i förhållande till de andra yrkeskategorierna, för att lyfta fram sin yrkesspecifika bedömning av en patient i behandlingsteamet. Om så var fallet, ville vi även ta reda på vilka strategier det är. Dessutom ville vi även ta reda på i vilka situationer kuratorerna kände att de andra yrkeskategorierna i behandlingsteamet gör intrång på deras ansvarsområde och vad de trodde orsakerna kunde vara till detta.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat fem sjukhuskuratorer inom den somatiska/kroppsliga sjukvården.Resultat: Kuratorerna beskriver att deras arbetsområde ofta går in i de andra yrkeskategoriernas. De har ett fungerande samarbete med de andra som arbetar kring patienten. De upplever att andra yrkeskategorier har en tendens att gå in på kuratorns arbetsområde och ta över.