Sökresultat:
1933 Uppsatser om Tredje och fjärde ćldern - Sida 52 av 129
Normativitetens grÀnser : En antologi om att förhÄlla sig till normer kring kön och sexualitet i relation till identitet och livsvillkor
Antologin, som har sin utgÄngspunkt i tema Identitet & Livsvillkor, problematiserar samhÀllets normativa förestÀllningar i förhÄllande till sexualitet och kön. StudieomrÄdet speglar en vision om att förÀndra samhÀllet, dÀr individen inte bör begrÀnsa sitt identitetsskapande pÄ grund av normaliseringsprocesser. Detta belyses ur fyra olika perspektiv som utgÄr ifrÄn deltagarnas livsberÀttelser och erfarenheter. I det första bidraget diskuterar Elvira Ekström i Könad prevention - en studie om unga och deras tankar kring sex och preventivmedel hur ungdomar förhÄller sig till förestÀllningar om sexualitet och preventivmedel. NÀsta kapitel "Det hÀr kÀnns jobbigt för mig och vi mÄste prata" ? en studie om heteronormens betydelse för personer med LHBQ - identiteter skrivet av Sandra Johansen, presenterar individers erfarenheter av att placeras utanför heteronormativitetens ramar.
Individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdo?men : ? Vilka former av bedo?mning fo?rekommer?
Studiens syfte var att belysa och kategorisera inneha?llet i de individuella utvecklingsplanerna med skriftliga omdo?men pa? na?gra grundskolor. Vidare syftade studien till att analysera inneha?llet i utvecklingsplanerna fo?r att visa vilka summativa respektive formativa bedo?mningar som fo?rekom. A?ven andra former av bedo?mningar identifierades.
Förstudie av virtuell brandvÀgg: Ett examensarbete pÄ uppdrag av Office-IT Partner
Byggsektorn stÄr för en stor del av det totala avfallet i Sverige och stÄr dÀrmed inför stora miljöutmaningar. DÀribland finns NCC Construction Sverige (nedan kallat NCC), Sveriges tredje största byggföretag med cirka 10 000 anstÀllda. PÄ varje bygg- eller anlÀggningsarbetsplats pÄ NCC upprÀttas en miljöplan dÀr olika krav omhÀndertas: lagkrav, lokala föreskrifter, bestÀllarkrav samt interna krav.Studien genomfördes i samband med författarens praktik pÄ NCC i Göteborg, avdelning AnlÀggning, med syftet att synliggöra yrkesarbetare, arbetsledare och platschefers syn pÄ miljöarbetet pÄ företaget - idag och historiskt. Totalt genomfördes 8 anonyma personintervjuer; tvÄ platschefer, tvÄ arbetsledare och fyra yrkesarbetare intervjuades under hösten 2014.Studien visade att ekonomiska incitament Àr viktiga för att miljöarbetet ska kÀnnas berÀttigat för dem som utför det - framför allt för skeptikerna. Pappersbördan Àr hög och vissa anser att miljöarbetet enbart Àr en pappersprodukt utan egentlig mening.
Dragkraft och vibration för tvÄ olika hjulupphÀngningar pÄ VÀderstad Rapid sÄmaskiner
I vĂ„r försöksstudie har vi jĂ€mfört tvĂ„ sĂ„maskiner av mĂ€rket VĂ€derstad Rapid. JĂ€mförel-sen ligger i skillnaden i dragkraftsbehov samt vibrationer i vertikal ledd. Maskinerna Ă€r utrustade med tvĂ„ olika system av Ă„terpackningshjul. PĂ„ den ena maskinen, som vi valt att kalla ?Rakhjuling?, sitter hjulen parallellt bredvid varandra och pĂ„ den andra maski-nen som har Offsetutrustning sitter vartannat hjul förskjutet ca ÂŒ av dĂ€ckdiametern.
LatinÀmnets stÀllning i den svenska gymnasieskolan. En studie av förÀndringar med fokus pÄ 1900-talet
Arbetet beskriver i sin första del latinÀmnets historia i den svenska gymnasieskolan med tyngdpunkt pÄ 1900-talets senare del. Det Àr en utveckling som gÄtt frÄn att ha latin som bÀrande sprÄk bÄde som skolÀmne och som undervisningssprÄk under 1500-talet till att vara ett smÄÀmne som inte alla skolor erbjuder idag. Den andra delen av arbetet undersöker vilka förÀndringar som pÄverkat latinÀmnet i gymnasieskolan och vad det har fÄtt för följder. NÄgra kurs- och timplaner frÄn 1900-talet har granskats och personer med anknytning till latinundervisning intervjuats. Ur detta framkommer det att den nya gymnasieskolan som infördes 1965 har pÄverkat Àmnets stÀllning i skolan stort genom att det inte lÀngre var obligatoriskt att lÀsa latin pÄ den dÄ s.k.
Skydd av personlig integritet pÄ Internet
Bakgrund: Personer som anvÀnder Internet kan bli övervakade och profilerade av bland annat spionprogram och cookies pÄ webbsidor. Dessa spion-program och dolda filer kan samla ihop information om anvÀndaren som skickas tillbaka till sÀndaren. Detta sker ofta utan anvÀndarens vetskap. Företag som placerar spionprogram i fildelningsprogram har syftet att samla information för att sedan rikta reklam till privatpersoner. Den information som kommer tillbaka kan sÀljas vidare i undersökande syfte för reklam till en tredje part.
Hur nÀrstÄende till patienter med stroke upplever bemötandet frÄn vÄrdpersonal i det akuta skedet
Bakgrund: Folksjukdomen stroke som innebÀr ett akut insjuknande, Àr den tredje största dösorsaken och den vanligaste orsaken till handikapp. Stroke drabbar mellan 25 000-30 000 svenskar Ärligen. Strokeinsjuknande berör inte bara den drabbade utan Àven de nÀrstÄende. Betydelsen av bemötande och omhÀndertagande av de nÀrstÄende Àr dÀrför av största vikt. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur nÀrstÄende till patienter med stroke upplever bemötandet frÄn vÄrdpersonal i det akuta skedet.
NÀr frihet blir tvÄng : En kvalitativ studie av Ätta gymnasieelevers förhÄllande till rÄdande kursplaner och ansvaret för uppföljningen av desamma
Studien Àmnar utreda vilket förhÄllande elever i gymnasiets tredje Ärskurs har till lÀro- och kursplanerna samt hur de upplever det egna ansvaret i uppföljningen av de tillhörande mÄlen. I studien vÀgs, förutom aktuell forskning om elevrelaterat ansvar, Giddens sociologiska teoribildning in. Detta görs för att sammanlÀnka skolsystemet med det omgivande samhÀlle det Àr en del av. Eftersom eleverna Àr den sista Ärskullen som tar studenten enligt Lpo 94 Àr det ocksÄ den lÀroplanen som i arbetet fokuseras. Eleverna utgör pÄ sÄ vis ocksÄ det yttersta beviset pÄ hur lÀroplanens ideal har förankrats i den konkreta verksamheten.
MÄlsprÄksanpassning vid översÀttning av idrottsmedicinska termer. AnvÀndning av facksprÄkliga och allmÀnsprÄkliga termer i amerikanska och svenska Runner?s World
Syftet med denna studie Ă€r dels att jĂ€mföra anvĂ€ndningen av allmĂ€nsprĂ„kliga ochfacksprĂ„kliga termer i amerikanska och svenska Runner?s World, dels att se hur passmycket man anpassat sig till den nya mĂ„lgruppen dĂ„ man översatt de amerikanskaoriginalartiklarna till svenska.Ă
tta vanliga löparskador presenteras med sina respektive latinbaserade ochallmÀnsprÄkliga namn pÄ bÄde engelska och svenska. Av jÀmförelsen framgÄr det attproblem som kan uppstÄ beror dels pÄ de latinbaserade termernas status, dels pÄ renaöversÀttningsproblem, sÄsom falska vÀnner. Exempelvis Àr löparknÀ och runnersknee inte överhuvudtaget beslÀktade skador, medan dÀremot hÀlsporre och heelspurÀr relaterade till varandra, Àven om de inte beskriver samma skada.De tre artiklar som analyserats belyser olika typer av problem, dÄ tvÄ av dem Àrbaserade pÄ amerikanska studier och den tredje Àr en fristÄende artikel som intedirekt berör de skador som denna uppsats tar upp, utan snarare inkluderar dem för attbeskriva nÀr man bör vara försiktig med olika typer av underlag.Med stöd av tre intervjuer visar jÀmförelserna pÄ att typ av artikel, informationsgradoch relevans Àr de faktorer som spelat in vid översÀttningen av de tre artiklarna.Artiklar som baserats pÄ studier verkar i högre grad ha behÄllit latinbaserade termer,medan rent informativa texter, vilka inte specifikt behandlar skadorna i frÄga, tycksdra mer Ät det allmÀnsprÄkliga hÄllet..
Varför heter det herrfotboll? : En jÀmförande studie om medieskildringen av manliga och kvinnliga fotbollsspelare
Syfte: Studien Àmnar utforska pÄ vilket sÀtt framstÀllningen av herr- respektive damfotboll skiljer sig i dagstidningar. SÀrskild vikt lÀggs pÄ att undersöka om herrfotbollen framstÀlls som normen och damfotbollen som en avvikelse.Teori: De teorier som ligger till grund för den hÀr studien Àr fyra till antalet. Den första, representation, förklarar hur allt runtomkring oss i sjÀlva verket Àr sociala konstruktioner. Den andra, könskonstruktion, reflekterar kring begreppen maskulinitet och femininitet samt dess inkluderade maktaspekt. Den tredje, stereotypisering, handlar om hur vissa mÀnniskor riskerar reduceras genom medierade framstÀllningar.
HembitrÀdesfrÄgan i omdaning. En diskursanalys av tidskriften Husmodern Ären 1920-1939.
Syftet med studien Ă€r att undersöka hur en skola för alla framstĂ€lls i 2011-Ă„rs skollag jĂ€mfört med 1985-Ă„rs skollag samt i 2011-Ă„rs lĂ€roplan, Lgr11, jĂ€mfört med 1994-Ă„rs lĂ€roplan, Lpo94. Empirin har begrĂ€nsats till de avsnitt som berör grundskolan ur perspektivet en skola för alla och elever i behov av sĂ€rskilt stöd, i de bĂ„da skollagarna och lĂ€roplanerna (endast kapitel 1). Analysen gjordes utifrĂ„n tvĂ„ av Faircloughs tre diskursdimensioÂner: text och diskursordning. I diskussionen anknyts till den tredje dimensionen: den sociala praktiken. Analysverktyget för diskursordningen var dels inspirerat av Asp-Onsjös (2006) aspekter av inkludering (rumslig, socialt och didaktiskt) dels av Perssons (2010) modell för analys av grundlĂ€ggande demokrativĂ€rden.
Inomhusmiljön pÄ förskolan : Och dess betydelse för barns delaktighet och inflytande.
Denna uppsats handlar om inomhusmiljön och hur den kan anvÀndas för att stimulera barns delaktighet och inflytande. Jag kÀnde att jag hade ett stort intresse för detta Àmne genom min praktikplats dÀr de arbetar mycket med utformningen av miljön och hur de anpassar den utefter barnen och deras behov. Vidare ville jag se om det gick att anvÀnda inomhusmiljön för att kunna gynna barns delaktighet och inflytande. Jag kom fram till att hur pedagogerna ser pÄ barnen och hur de utformar inomhusmiljön pÄ ett visst sÀtt leder till att barnen utmanas, bÄde genom miljön men ocksÄ genom pedagogerna. Detta leder det till att pedagogerna försöker se inomhusmiljön som en tredje pedagog som ska underlÀtta dagen pÄ förskolan bÄde för barn och vuxna och inspirera barnen till lek och utforskande. NÀr pedagogerna ser pÄ barnen som kompetenta och med en inneboende kraft att vilja utforska saker leder det till att deras förhÄllningssÀtt till barnen och varandra förÀndras och de försöker utforma verksamheten utefter barnens behov. För inomhusmiljön leder det till att förskollÀrarna kan utforma den i takt med barnens behov och genom att ha en förÀnderlig miljö leder det till att barnen hela tiden Àr i en miljö som utmanar dem och som gör att de hela tiden har inflytande över hur miljön Àndras.
E-marknadsplatser i pappers- och massaindustrin- ett relationsproblem?
Problem · Hur fungerar en e-marknadsplats och vad kan den tillföra pappers- och massaindustrin?· Vilka marknadsföringsteoretiska problem och möjligheter har e-marknadsplatser för pappers- och massaindustrin med utgÄngspunkt frÄn relationsmarknadsföring?· Varför har de nuvarande e-marknadsplatserna i denna bransch svÄrt att fÄ igÄng handel?· Kan e-marknadsplatser i dess nuvarande form bli en framgÄngsrik modell för e-business i pappers- och massaindustrin och hur kan framtiden tÀnkas se ut? Syfte Uppsatsens syfte Àr att beskriva och analysera företeelser i samband med försöken att introducera e-marknadsplatser för pappers- och massaindustrin. Metod En fallstudie av tvÄ e-marknadsplatser inom pappers- och massaindustrin har gjorts. Materialet kompletterades med synpunkter frÄn en industrirepresentant. Med utgÄngspunkt frÄn hypotesen applicerades relationsmarknadsföring pÄ undersökningsmaterialet.
RyggsmÀrtor inom utförsÄkning : Andelen ryggsmÀrtor hos elever pÄ tre av Sveriges alpina skidgymnasier
SammanfattningSyfteHuvudsyftet med denna studie Àr att undersöka andelen som har eller har haft ryggsmÀrtor under tiden pÄ ett skidgymnasium, samt om ryggsmÀrtan pÄverkade deras ÄkförmÄga.MetodUndersökningen gjordes pÄ de tre alpina riksidrottsgymnasierna i Sverige. Studien gjordes som en enkÀtundersökning. Totalt skickades 35 enkÀter till elever som studerar det tredje och fjÀrde Äret pÄ nÄgot av de alpina riksidrottsgymnasierna, med födelseÄren 1983-1984. Urvalet utgjordes av de elever som hade lÀngst erfarenhet frÄn ett skidgymnasium, och som dÀrmed eventuellt kunde ha mer erfarenhet av ryggsmÀrtor. Svarsfrekvensen var hög, 90 procent.
Perfektionism: finns en adaptiv dimension vid sidan av en negativ?
Forskning kring perfektionism har ökat pÄ senare Är. En anledning till detta Àr att det inte lÀngre anses som sjÀlvklart att perfektionism Àr nÄgonting alltigenom negativt. Forskare har exempelvis funnit att vissa sÀrskilda dimensioner av perfektionism ibland hÀnger samman med positiva utfall, vilket har gjort termen adaptiv perfektionism aktuell vid sidan av negativ perfektionism. I denna uppsats undersöktes sambandet mellan olika dimensioner av perfektionism i förhÄllande till depression för att se om en Ätskillnad mellan adaptiv perfektionism och negativ perfektionism framtrÀder i praktiken. En av studiens hypoteser var att dimensionerna höga uppsatta krav och ordning inte har nÄgot samband med depression.