SammandragSkolverkets statistik för sfi-studerandes studieresultat visar ett starkt samband mellan utbildningsbakgrund och studieresultat (Skolverket 2009). Sfi-utbildningen är indelad i tre studievägar där Skolverkets rekommendation är att sfi-studerande med 0?6 års utbildningsbakgrund bör placeras inom studieväg 1, sfi-studerande med 6?12 års utbildningsbakgrund inom studieväg 2 och sfi-studerande med minst 13 års utbildningsbakgrund inom studieväg 3.  Med detta som utgångspunkt har jag jämfört 18 sfi-studerandes resultat på ett läsförståelsetest och ett ordförrådstest med deras utbildningsbakgrund för att se om det även finns en skillnad i resultat mellan elever med olika utbildningsbakgrund som går att koppla till ordförråd och läsförståelse. Resultatet visar att de med en högre utbildningsbakgrund, studieväg 3, lyckas bättre på läsförståelsetestet än de med en lägre utbildningsbakgrund. Eftersom ordförrådet är en viktig nyckel för studieframgång har jag jämfört resultatet på ordförrådstestet med resultatet på läsförståelsetestet för att se hur ordförrådet påverkar läsförståelsen.

Syftet med studien är att undersöka och analysera fenomenet vintagemode. Genom att intervjua några aktörer inom andrahandsmarknaden vill jag studera denna konsumtionskultur och dess utveckling. Vidare vill jag undersöka de olika begreppen inom andrahandsmarknaden, om man hittar några distinkta skillnader mellan begreppen då det förekommer olika definitioner av orden. Jag har använt mig av en kvalitativ undersökning med en låg grad av standardisering och låg grad av strukturering. Till denna intervjustudie valdes sex informanter ut som arbetar inom andrahandsmarknaden.

SammandragSkolverkets statistik för sfi-studerandes studieresultat visar ett starkt samband mellan utbildningsbakgrund och studieresultat (Skolverket 2009). Sfi-utbildningen är indelad i tre studievägar där Skolverkets rekommendation är att sfi-studerande med 0?6 års utbildningsbakgrund bör placeras inom studieväg 1, sfi-studerande med 6?12 års utbildningsbakgrund inom studieväg 2 och sfi-studerande med minst 13 års utbildningsbakgrund inom studieväg 3.  Med detta som utgångspunkt har jag jämfört 18 sfi-studerandes resultat på ett läsförståelsetest och ett ordförrådstest med deras utbildningsbakgrund för att se om det även finns en skillnad i resultat mellan elever med olika utbildningsbakgrund som går att koppla till ordförråd och läsförståelse. Resultatet visar att de med en högre utbildningsbakgrund, studieväg 3, lyckas bättre på läsförståelsetestet än de med en lägre utbildningsbakgrund. Eftersom ordförrådet är en viktig nyckel för studieframgång har jag jämfört resultatet på ordförrådstestet med resultatet på läsförståelsetestet för att se hur ordförrådet påverkar läsförståelsen.

Att samtala eller kommunicera med andra medmänniskor är för de flesta människor helt naturligt och något vi gör utan att tänka närmare på det. Att kommunicera är ett sätt att få kontakt med och lära känna andra och att visa medkänsla och omtanke om andra människor. På en intensivvårdsavdelning (IVA) är det en stor utmaning för sjuksköterskorna då de vårdar patienter som på grund av respiratorbehandling inte kan föra en normal kommunikation. Syftet med studien är att beskriva intensivvårdssjuksköterskans upplevelser av kommunikation med lätt respektive tungt sederade patienter som vårdas i respirator, samt hur intensivvårdssjuksköterskan främjar en god kommunikation. En kvalitativ studie med narrativ metod valdes.

Balanced Scorecard har utifrån vår synvinkel två olika användningssätt. Styrkortet kan oavsett användningssätt uppfylla ekonomistyrningens första två uppgifter. Däremot ser vi brister hos styrkortet som gör att det inte kan ses som problemlösande enligt vår definition. För att denna tredje uppgift skall kunna uppfyllas måste företagets ekonomistyrning ses som en helhet där Balanced Scorecard tillsammans med andra styrinstrument bildar ett styrpaket. Härigenom kan svagheter hos vissa instrument vägas upp av styrkor hos andra..

I uppsatsen analyseras den arabiska översättningen av Bröderna Lejonhjärta, tillsammans med den engelska från vilken den arabiska är översatt. Resultatet visar att stilnivån är högre i den arabiska texten, vilket är vanligt vid översättning av barnlitteratur till många språk. Vissa förändringar av betydelsen har skett vid översättningen. Intressant att nämna är översättningarna av saga och äventyr, som fått diverse heroiska och svulstiga översättningar. Analysen visar också att det faktum att översättningen är gjord via ett tredje språk har påverkat översättningen..

Examensarbetet handlar om hur pedagogerna använder lek i språkutvecklande situationer och hur de arbetar med flerspråkighet. Arbetet är grundat på observationer och intervjuer som genomfördes i två förskolor som ligger i centrala Malmö. I valet av förskolor var närvaro av barn med ett annat modersmål än svenska, en avgörande faktor. I arbetet jämför vi pedagogernas arbetssätt i de två förskolorna. Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka möjligheter flerspråkiga barn har till språkutveckling samt lekens betydelse för detta. För att uppnå detta syfte utgick vi från frågeställningarna: Hur tänker pedagoger kring lek som en språkutvecklande situation? Hur kommunicerar barn med varandra i leken när orden inte räcker till? De teoretiska utgångspunkterna har varit lek, språk/ flerspråkighet, språkutveckling, lek ur ett kommunikationsperspektiv samt den sociokulturella teorin.

Studiens syfte är att undersöka pojkars attityder och intressen till läsning. Den baseras på intervjuer med nio pojkar i årskurs fem utifrån följande frågeställningar: vilka faktorer upplever pojkar påverkar deras intresse för läsning, hur anser pojkar att läraren påverkar deras läsintresse samt vilken typ av texter väljer pojkar att läsa? Arbetet är en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer med pojkar från två olika klasser. Studien utgår från teorin literacy, vilket betyder läs- och skrivkunnighet. Analysen av intervjuerna genomfördes med hjälp av fenomenografi som är en sjustegsmodell för dataanalys.

Mitt syfte med denna uppsats är att studera tre elevvårdskonferenser för att först se om deras innehåll överensstämmer med vad Cilla Lindblom Larsson skriver om utvecklings-samtal på grundskolan, att de handlar om pojkarnas skolbeteende och de råd och anvis-ningar pojkarna får där är moraliserande och tillrättavisande, och sedan undersöka hur samtalsstrukturen ser ut i dessa konferenser.I arbetets första del undersöker jag vad dessa elevvårdskonferenser handlar om och kommer fram till att det rimmar illa med vad styrdokumenten avser - samtalen är inte dialogiska eller demokratiska och man pratar inte om kunskapsutveckling utan om upp-förande.När jag jämför mina resultat med den bild Lindblom Larsson gett av utvecklingssamtal på grundskolan kommer jag fram till att innehållet i två av elevvårdskonferenserna (1 & 2) stämmer helt överens med vad hon påstått.I den tredje elevvårdskonferensen (3) ser det annorlunda ut. Där tillrättavisar man inte pojken för dåligt uppförande, men tio av femton omdömen ligger i vad jag kallar gråzo-nen. De är tvetydiga och kan uppfattas som uppförande lika väl som kunskap. Jag påpe-kar att det kan betyda att Cilla Lindblom Larsson även skulle ha funnit att elevvårdskon-ferens 3 bekräftar hennes resultat eftersom pojken i elevvårdskonferens 3 just kan ha upp-fattat gråzonsomdömena som anmärkningar på hans beteende snarare än på kunskaper. Som jag ser det är dock den tredje elevvårdskonferensen (3) ett ?bättre? samtal, eftersom det där, i jämförelse med de andra samtalen, förkommer dialog och en positivare sam-talston.I arbetets andra del studerar jag samtalens struktur och finner att alla tre elevvårdskon-ferenser liknar institutionella samtal.

Syftet med detta arbete är att visa hur tilltalet gestaltas i vardera tre läroböcker för gymnasieskolans nybörjartyska, tyska 1, och fortsättningstyska från grundskolan, tyska 3. Tilltalet i tyska summeras i orden Sie, som på svenska betyder ni, och du som i överensstämmelse med svenskan heter du. För att ta reda på hur tilltalet framställs beräknas dels andelen Sie- respektive du-dialoger, dels andelen tilltalsord i undersökta dialoger, en kvantitativ undersökning. Dessutom undersöks i varje lärobok hur olika åldersgrupper finns representerade i konversationer. Arbetet studerar även kvalitativa data.

?Politiken är ett spel, avskuret från det verkliga livet! Det är för att omskapa politikensinnehåll och metoder som kvinnorna bör engagera sig. Vitsen med den kvinnligarösträtten, dyrt vunnen 1921, är inte att förmera antalet röstsedlar, utan att ändra politikens riktning och för detta måste kvinnorna skolas i medborgarskap?Orden är Elisabeth Tamms i ett radioprogram från 1940 och hon kom attleva hela sitt liv efter dessa ord. Trots att Elisabet Tamm aldrig trodde påpartiväsendet lät hon sig ändå väljas till både kommun och riksdag.

?Vi arbetar inte med det här? En studie om begreppet dyslexi i förskolan, Malmö Högskola. Denna studie handlar om att ta reda på hur pedagoger ser på dyslexi i förskolan. Författarna har stött på pedagoger som påstår att det aldrig hört begreppet dyslexi i förskolan. Forskning visar däremot att om pedagoger upptäcker dyslexi tidigt kan de här barnen få goda förutsättningar inför läs- och skrivinlärningen.

Det finns en allmän uppfattning och en starkt förankrad föreställning om att kön är någonting statiskt som inte kan ifrågasättas eller ändras. Språk kan förmedla och upprätthålla diskriminerande åsikter och vara privilegierande för människor som är bekväma med, och följer rådande normer.I denna studie fokuseras prefixet cis-, som beskriver människor som lever som, och identifierar sig själva i enlighet med de normativa föreställningar som råder i samhället. Studiens teoretiska ramverk och metodologiskt tillvägagångssätt bygger på den kritiska diskursanalysen (CDA). Utvalda blogginlägg samt tidningstexter som berör prefixet cis- har analyserats för att få förståelse för vad prefixet cis- betyder för personerna som använder det. Som analysverktyg används innehållsanalys samt korpusanalys.Resultatet av undersökningen visar att ord med prefixet cis- främst används av två aktörer i samhället: transpersoner och feminister.

Denna undersökning handlar om utvecklingen av en ny värdegrund för den sociala samvaron mellanmedarbetarna på en myndighet. Jag undersöker utvecklingen för att se vilka mönster som framträder iprocessen, och hur dessa mönster påverkar myndighetens möjligheter att uppnå sina mål med att skapavärdegrunden.Undersökningen visar att det finns flera mönster i utvecklingen av värdegrunden, bland annat de övergripandemönstren institutionalisering och ökad abstraktion. Institutionaliseringen av värdegrunden innebäratt den utvecklas från att vara en samling personliga ståndpunkter hos några av myndighetensmedarbetare till att vara ett styrdokument som innehåller myndighetens officiella ståndpunkt. Ökad abstraktioninnebär att värdegrundens innehåll gått från uppmaningar till medarbetaren att utföra specifikakonkreta handlingar, till uppmaningar om känslor och värderingar som medarbetaren ska känna.I uppsatsen diskuteras möjligheter och hinder som mönstren för med sig. Den följd jag främst diskuterarär att de övergripande mönstren institutionalisering och ökad abstraktion tillsammans ger upphovtill en individualisering av ansvaret för att leva upp till värdegrunden, eftersom var och en själv måstetolka värdeorden för att kunna leva upp till dem i praktiken, och det samtidigt är obligatoriskt att användasig av dem i sitt arbete.

Jag har gjort en studie av fyra lektionsplaneringar som rör spelfilmfilm i historieundervisningen. Syftet har varit att ta reda på hur spelfilm används i historieundervisningen. Film är en stor källa till historieförmedling. Genom att se hur filmen används i skolan vill jag ta reda på hur man dessa båda historiekulturer samverkar. Jag utgår från historiemedvetande och historiebruk när jag gör min analys och bygger min teori.