Syfte: Denna studie syftar till att undersöka huruvida de nya styrdokumenten för matematik 2011 tillhör en annan diskurs än styrdokumenten från 2000. Av intresse är hur identifierade diskurser i kombination med eventuell innehållsmässig utveckling i de kursspecifika delarna av styrdokumenten kan komma att påverka matematikundervisningen och, i förlängningen, måluppfyllelsen för elever i behov av särskilt stöd. Mina frågeställningar är:? Vilken diskurs är identifierbar i styrdokumenten från 2000?? Vilken diskurs är identifierbar i styrdokumenten från 2011?? Vad krävs för att nå målen för ett godkänt betyg i matematik A respektive matematik 1a, b och c?Teori och metod: Idén till det tillvägagångssätt studien följer kommer ursprungligen från Gustafsson (2009) där en diskursanalys i fyra steg beskrivs, varav den kritiska är det fjärde och avslutande steget. Här har vissa anpassningar till studien skett och den övergripande metoden är Faircloughs kritiska diskursanalys, med dess tredimensionella modell.

Arbetet behandlar rumslighet i trädgården och utgår ifrån Norberg-Schulz (2003) essä om fenomenet plats. Essän beskriver arkitekturens fenomenologi, och studien visar att synsättet ofta avspeglas i trädgårdslitteraturen. Fenomenologin menar att vi inte kan fånga en beskrivning av det verkliga fenomenet utan bara människans upplevelse av fenomenet. Det är så vi också gärna beskriver trädgård, genom att dela med oss av vår upplevelse av trädgården. Platsens struktur delas upp i rum, som är den tredimensionella organisationen av platsens element och karaktär, som är den allmänna atmosfären hos platsen.

Syftet med uppsatsen var att unders?ka de strategier som skapar l?nsamhet f?r ett influencergrundat f?retag, samt de faktorer som p?verkar kundens k?pbeslut, kundlojalitet och uppfattning. I tidigare forskning ses skapandet av starka varum?rken med influencers som grund och kundens uppfattning av dessa som tv? skilda forskningsomr?den. Vi s?g d?rf?r en lucka g?llande kombinationen av dessa tv?; hur man skapar framg?ngsrika influencergrundade f?retag, och hur dessa f?retag uppfattas av kunder. Rapporten behandlar en kvalitativ unders?kning i form av insamlad sekund?rk?lla d?r information har tagits fr?n offentliga uttalanden i media och podcasts.

Syftet med denna studie var att undersöka samt kritiskt granska grunderna för förvarstagande enligt Utlänningslagen 10 kap. 1 §. Med diskursanalytisk utgångspunkt studerades förvarsbeslut i relation till samhällskontexten. Undersökningen fokuserade på hur besluten motiverades, hur de förvarstagna och andra aktörer konstruerades i besluten samt vilka diskurser vi fann. Materialet bestod av 29 domstolsbeslut om förvar från Migrationsdomstolen i Göteborg vilka analyserades med hjälp av kritisk diskursanalys och Faircloughs tredimensionella analysmodell.

Tredimensionell fastighetsbildning är sedan årsskiftet 2003/2004 ett nytt inslag i svensk lag. Detta erbjuder nya möjligheter för stadsbyggnaden men skapar också nya problem. Syftet med detta examensarbete är att utreda hur tredimensionell fastighetsbildning hittills behandlats och att undersöka möjligheterna till att utveckla redovisningen av detaljplaner med hjälp av 3D-teknik. Arbetet baseras på litteraturstudier och undersökningar av detaljplaner. Examensarbetet har två delar. Del 1 belyser problem och ger en orientering över juridik och vad statiga verk anser om tredimensionell fastighetsbildning och detaljplanering.

Denna studie är en kritisk diskursanalys av den debatt som pågår i svensk dagspress om förslaget att införa en mer eller helt kvoterad föräldraförsäkring. Jag har främst fokuserat på hur orden ?jämställdhet? kontra ?valfrihet? konstrueras och ges mening i debatten samt vilka konsekvenser detta får. Studien bygger på ett socialkonstruktionistiskt antagande som ligger till grund för hur det skrivna språket konstrueras och skapar mening hos människor. Som metod har jag använt mig av kritisk diskursanalys där jag utgått från Faircloughts tredimensionella modell vid tolkandet av materialet.

Med Tommy Persson kvalitets- och produktchef vid Masonite Beams AB i Rundvik diskuterades problemet kring infästning av väggelement med hög färdighetsgrad till grunden. Det bestämdes att arbetet skulle fokusera på en- och tvåbostadshus och att endast fenomenet stjälpning skulle beaktas.Lastfördelningen gjordes enligt vad Klas Nyman skrivit i sitt examensarbete Tredimensionella effekter vid horisontalstabilisering av volymbyggda trähus. Beräkningar av lyftkraft gjordes enligt den plastiska metoden med syllen förankrad mot lyft medan frontregeln inte är förankrad mot lyftning som Bo Källsner och Ulf Arne Girhammar beskriver i sin bok Horisontalstabilisering av träregelstommar. För beräkning av skruvars bärförmåga tillämpades Eurokod 5. För beräkning av 5-percentilsvärden från provning tillämpades SS-EN 14358:2006 Träkonstruktioner.Resultat; de två studerade fästmetodernas dimensionerande bärförmåga är 1.61 kN och 1,23 kN, lyftkraften i syllen är i storleksordningen 3-19 kN/m.Rapporten kan ses som en fingervisning på hur stora lyftkrafter som uppstår i syllen när det blåser och ett alternativ på hur man ska beräkna dessa lyftkrafter.

Projektets syfte var att med modern datortomografi (computed tomography, CT) skapa tidsupplösta tredimensionella sekvenser, även kallade 4D-sekvenser, med låg stråldos och tillräckligt bra upplösning samt att påbörja en implementering av denna metod på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. För att få ett så bra resultat som möjligt involverades ett antal personer med olika medicinsk yrkesbakgrund och olika kompetensområden.En fantomstudie utfördes genom att dra ett fantom med en konstant hastighet genom CT:n med hjälp av en motor. Efter detta utfördes en pilotstudie på två försökspersoners högerfötter som utförde en rörelse under olika lång tid under en CT-undersökning.Scanningen av fötterna genomfördes först efter att det visade sig att scanningen av fantomet gav adekvat resultat med avseende på bildkvalitet och stråldos. För att avgöra detta gjordes en analys av bilderna på fantomet och en dosberäkning.Scanningen av fötterna genererade tolkningsbara bilder med tillräckligt låg stråldos. Denna metod kommer därför säkerligen användas i undervisnings- och forskningssyfte.

Uppsatsen är en kvalitativ undersökning av tre ungdomars arbeten med att göra fotoböcker i gymnasiearbetet. Syftet är att se vilka erfarenheter och upplevelser eleverna har haft av visuellt berättande, processen att göra boken och av fotoboken som arbetsform. De teoretiska perspektiven är fenomenologi, estetiska lärprocesser och teorier om berättande. Metoden som använts är halvstrukturerade intervjuer. Analysen och tolkningen är hermeneutiskt inspirerad.

Syftet med studien är att identifiera hur fenomenet motivation konstrueras i tre olika diskurser. Dessa diskurser är fokusgruppsamtal med gymnasieelever, läroplanen för gymnasiet samt en text om motivationsforskning för skolans värld. Analysen av diskurserna är baserad på Faircloughs tredimensionella kritiska diskursmodell. Studien synliggör skillnader och likheter i de studerande diskursena med särskilt fokus på vad detta får för påverkan på elevernas drivkrafter till lärande. Analysen visar att läroplanen konstruerar ett ideal där eleven ses som ansvartagande med motivation till lärande av ett meningsfullt kunskapsstoff.

I uppsatsen undersöks hur debatten om ECT konstrueras av de två sociala aktörerna Socialstyrelsen samt Kommittén för Mänskliga Rättigheter, KMR. Det analyserade materialet består av aktörernas publicerade texter på Internet. Kritisk diskursanalys med Norman Faircloughs tredimensionella modell har utgjort studiens ansats. Frågeställningarna har varit; vilka diskurser kan identifieras samt hur kommer dessa till uttryck i ord av de skilda sociala aktörerna involverade i debatten? Hur ser relationerna mellan identifierade diskurser ut? Vilka funktioner fyller de identifierade diskurserna? Analysens mest framträdande resultat påvisar en tydlig medikaliseringsdiskurs samt en antipsykiatrisk diskurs i det empiriska materialet.

Vishet som fenomen har en lång historia, dock har begreppet under de senaste åren uppmärksammats allt mer av empirisk forskning. Det råder oenigheter kring fenomenets innebörd. Många studier visar dock att vishet kännetecknas av kognitiva och reflekterande dimensioner - precis som i Ardelts teori där vishet förklaras genom kognitiva, affektiva och reflekterande egenskaper. Denna studie utgår från Ardelts teori. En enkätundersökning med 110 deltagare genomfördes med syftet att utforma ett för arbetslivet modifierat vishetsformulär.

Detta examensarbete utgår ifrån en artikel i vilken en metod för att skapa holografisk video beskrivs. Syftet med arbetet är att återskapa denna metod. Metoden bygger på projicering av hologram med hjälp av delar från en projektor, en laser och några linser.Först görs en litteraturstudie för att få förståelse över hur metoden fungerar. Här behandlas hur ögat ser djup och vilka olika typer av displayer det finns för att återge tredimensionella holografiska bilder. Vidare beskrivs skillnaden mellan optisk och datorgenererad holografi.

Syftet med studien är att identifiera hur fenomenet motivation konstrueras i tre olika diskurser. Dessa diskurser är fokusgruppsamtal med gymnasieelever, läroplanen för gymnasiet samt en text om motivationsforskning för skolans värld. Analysen av diskurserna är baserad på Faircloughs tredimensionella kritiska diskursmodell. Studien synliggör skillnader och likheter i de studerande diskursena med särskilt fokus på vad detta får för påverkan på elevernas drivkrafter till lärande. Analysen visar att läroplanen konstruerar ett ideal där eleven ses som ansvartagande med motivation till lärande av ett meningsfullt kunskapsstoff.

Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur ledningen i tjänsteföretag praktiskt arbetar med att internt kommunicera företagets kärnvärden, vision och företagskultur med hela organisationen.Metod: Empirisk data har samlats in genom intervjuer och studien omfattas därför av kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med respondenter på fyra olika fastighetsmäklarföretag. Datainsamlingen har sedan analyserats genom en abduktiv analysmetod med inspiration från A well grounded theory.Resultat & slutsats: Resultaten i denna studie visar att det främst handlar om att få alla i organisationen att leva företagets identitet i vardagen. För att lyckas med det använder sig företagen av olika kommunikationskanaler, utbildningar och inspiration, så som föreläsningar och tävlingar. Viktigt är också att ledningen uppträder föredömligt och att budskapen i varumärket genomsyras i alla företagets aktiviteter.Förslag till fortsatt forskning: Vi föreslår att framtida studier kan riktas mot tjänsteföretags uppföljning av dess interna varumärkesarbete.