Jag har skrivit ett arbete som handlar om barn och döden. Syftet med mitt arbete har varit att dels öka min egen kunskap om hur jag i mitt framtida yrke bör möta barn som sörjer någon som har dött, dels att jag vill visa att döden är något naturligt som vi inte kan gömma undan för barnen.Mitt arbete bygger till stor del på litteratur som jag har läst och på en intervju som jag har gjort med en sjuksköterska.Jag har kommit fram till att vi vuxna inte kan skydda barnen från, som vi tycker, svåra saker som död och sorg. Om vi låter barnen naturligt vara med vid dödsfall och begravningar underlättar vi mer för dem än om vi försöker ?skona? dem från det som är jobbigt.När man ska tala med barnen om döden är det viktigt att man är så ärlig som möjligt och inte döljer någonting för dem. Barnens fantasier om vad som sker skapar mer rädsla och ångest hos dem än vad sanningen och sorgen gör.Jag har under arbetets gång också märkt att det är ett svårt ämne att tala om för många..

SammanfattningBakgrund:Diabetes mellitus är en kronisk metabol sjukdom, i Sverige har cirka 350 000 människor sjukdomen och varje dag insjuknar två barn (0-18 år) i diabetes typ 1. Diabetes typ 1 drabbar främst barn och ungdomar där insjuknandet ofta sker ganska hastigt och kan upplevas som dramatiskt. När ett barn insjuknar berörs inte bara barnet utan också hela familjen. Den förändrade vardagen som sjukdomen för med sig lägger stort ansvar på föräldrarna, vilket kan leda till ett ökat känslomässigt lidande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn med diabetes typ 1.

SAMMANFATTNINGEtt missfall väcker många olika känslor, dels för det drabbade paret och deras omgivning men även för vårdpersonal som möter denna patientgrupp. Många kvinnor bemöts med tystnad från omgivningen även om hon själv är öppen med sin sorg, även vårdpersonal kan finna det svårt att veta hur man ska förhålla sig vid missfall, det finns risk att vårdpersonalen förringar patientens sorg och ser situationen som ett rutinfall.Oftast vårdas dessa kvinnor på gynekologisk akutmottagning eller slutenvård på gynekologiskvårdavdelning. Här har sjuksköterskan en nyckelroll i att stödja patienten och förebygga psykisk ohälsa.Som metod valdes forskningsöversikt. Databassökning utfördes i databaserna Pubmed och Cinahl. Vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan åren 2001-2011 inkluderades.

De senaste 20 åren har befolkningen stadigt ökat och den kommer att fortsätta att öka. Detta leder till ett större antal demenssjuka personer som vårdas av anhöriga i hemmiljö. Vårdgivare till dementa ställs inför stora svårigheter där de drabbas av stress, sorg och förlust av sitt egna liv. Syftet med denna litteraturstudie var att undersökavilka upplevelser som fås av att vårda närstående med demenssjukdom. Metoden som användes var innehållsanalys av internationellt publicerade vetenskapliga artiklar.

Syftet med den här uppsatsen är att öka kunskapen om betydelsen av att som äldre bearbeta sin sorg i grupp efter att ha mist en livskamrat. Detta har uppnåtts genom att ta del av erfarenheter från före detta deltagare i Svenska kyrkans sorgegrupper. Som forskningsdesign har en kvalitativ deskriptiv ansats valts, denna omfattades av semistrukturerade intervjuer med sju personer, två män och fem kvinnor i åldrarna 67 till 81 år. Materialet har sedan analyserats genom meningskategorisering med tematisering som följd. Resultatet visar att det mest betydande med att bearbeta sin sorg i grupp har varit gemenskapen som innefattar möjligheten att få träffa, samtala och bekräftas av personer i samma situation.

Syftet med uppsatsen var att undersöka äldre personers upplevelser av att vara anhörigvårdare och att få anhörigstöd samt stöd som efterlevande. Ett vidare syfte var att få en uppfattning om vilket stöd deltagarna har fått i sin sorgeprocess. Vi ville också få en uppfattning om anhörigkonsulentens erfarenheter av och tankar om anhörig- och efterlevandestöd. Våra frågeställningar var: Vilka upplevelser och erfarenheter har deltagarna av att vara anhöriga och att få anhörigstöd? Vad innebär deltagandet i efterlevandegruppen? Vilka upplevelser har deltagarna av stöd i sorg? Vilka upplevelser och erfarenheter har anhörigkonsulenten av anhörig- och efterlevandestöd genom sin yrkesroll?Vi genomförde fem intervjuer med deltagare i en efterlevandegrupp samt en intervju med den anhörigkonsulent som ansvarat för de anhöriggrupper deltagarna varit med i och möjliggjort nämnda efterlevandegrupp.

Syftet med vår uppsats var att hitta svar på hur lärare samtalar med barn om döden och hur barns tankar om döden väcks. Vi har tagit del av många olika teorier som såväl internationella som svenska forskare har skrivit. Detta har gjort att vi har fått ett brett underlag till vårt arbete. Litteraturen har varit inriktad på ämnet, nämligen hur samtalet bör gå till, barns tankar om döden, barns reaktioner samt de vuxnas del i barn sorgeprocess. Genom intervjuer med lärare och kuratorer har vi fått en bild av hur verkligheten ser ut och har sedan kunnat jämföra vårt resultat med den valda litteraturen.

Uppsatsen baseras på en kvalitativ studie med en induktiv ansats där syftet med min uppsats är att undersöka och beskriva hur män som drabbats av en traumatisk ryggmärgsskada upplever sina funktionstillstånd över tid efter skadan, avseende funktion och förmåga. Detta i anslutning till hur männen upplever att deras funktionstillstånd påverkat deras subjektiva upplevelse av att vara självständiga och aktiva. Men också männens upplevelser av möjligheter till förändring samt upplevelsen av egenmakt i deras livsvärld. Uppsatsen som utgår från individnivå fokuserar på männens subjektiva upplevelser över tid, från tiden strax efter skadan samt deras upplevelser idag. Studien består av tre preciserade frågeställningar: - Hur upplever männen sitt funktionstillstånd avseende funktion och förmåga tiden strax efter skadan samt idag?- I vilken omfattning har männens upplevelser av att vara självständiga och aktiva förändrats över tid från tiden strax efter skadan samt idag?- I vilken omfattning har männens upplevelser av möjligheter till förändring och upplevelsen av egenmakt förändrats över tid från tiden strax efter skadan samt idag?Materialinsamlingen har gjorts genom en kvalitativ forskningsintervju och analysen har gjorts utifrån två perspektiv; Empowerment perspektivet och Crip teori.

SammanfattningVid en förlust av en nära anhörig kan ett barns livsvärld förändras, vilket kan innebära ett lidande för barnet. Beroende på barnets ålder, utvecklingsstadium och tidigare erfarenheter reagerar alla barn olika. Sjuksköterskan kan möta barn i sorg inom vården och därför behöver denne veta hur barnet reagerar på förlusten av en nära anhörig.Syftet med studien är att belysa hur barn upplever förlusten av en nära anhörig. Vi gjorde en litteraturstudie mellan årtalen 1999-2011, där vi använde oss av åtta artiklar i vårt resultat. Där framkom fyra ämnen: barnets sätt att hantera sorgen, omständigheter kring dödsfallet, förståelsen av döden utifrån ålder och utveckling och genusperspektiv.

Enligt Barncancerfonden drabbas varje år ca 300 barn av cancer. De vanligaste formerna av cancer hos barn är leukemi, hjärntumör och neuroblastom. Prognosen har förbättrats, men fortfarande avlider ett av fyra barn. För föräldrarna innebär det en stor tragedi att förlora sitt barn. Det kan föra med sig känslor av chock, rädsla, skuld och maktlöshet.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en sjukdom som har ökat de senaste 30 åren. I Sverige är det ca 200 personer som insjuknar varje år och 700-800 som idag lever med sjukdomen. ALS är en motorneuronsjukdom där nervcellerna som står för styrningen av skelettmuskulaturen bryts ned. När nervcellerna inte används längre så dör de och gör så att musklerna förtvinar, vilket kallas för atrofi. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av hur det är att leva med Amyotrofisk lateralskleros.

När någon tar sitt liv så berörs många människor, inte bara inom familjen utan även vänner och bekanta. Livet blir plötsligt förändrat och man måste kämpa för att överleva och orka igenom dagarna. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva de närståendes upp-levelser när någon som står en nära begår suicid. Sju vetenskapliga artiklar från åren 1991-2003 som motsvarade syftet granskades med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: Att känna sig ensam, övergiven och stigmatiserad, att känna sorg, chock och ilska och att tryggt kunna gå vidare i livet.

Syftet med följande litteraturgranskning var att beskriva upplevelser av att vara närstående till en familjemedlem som vårdas i livets slut samt att beskriva behovet av stöd som sjuksköterskan kan tillhandahålla. De begrepp som arbetet utgår ifrån är hopp, hopplöshet, sorg, hantering av sorg, behov av information och kommunikation samt stöd från sjuksköterskan. I bakgrunden beskrivs dessa begrepp och resultatet behandlar aktuell forskning inom området. Litteratursökningen genomfördes i databasen CINAHL och de sökord som användes var family members, grief, bereavement, palliative care, nursing, families, dying patients, end of life care, family, qualitative och bereaved family members. Analysmetoden som valts syftar till att granska litteraturen förutsättningslöst och efter detta finna gemensamma hållpunkter.

Bakgrund: Afasi är en komplikation som i 90 procent av fallen orsakas av stroke. Talcentrat i hjärnan blir skadat och personen får svårt att uttrycka sig verbalt och i skrift. Detta kan innebära en förändring i livsvärlden då kommunikationen med omgivningen minskar eller bryts helt. Syfte: Syftet är att studera hur individen kan uppleva sin livsvärld då afasi har uppstått till följd av stroke. Metod: Självbiografiska böcker har granskats och en kvalitativ ansats har använts.

Mötet med döden berör någon gång alla som jobbar inom vården och i synnerhet sjuksköterskorna som arbetar nära den sjuke. Att arbeta nära döende kan ses som glädjefullt men santidigt hotfullt och skrämmande. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser i arbetet med den döende. 10 vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att ha en nära relation och bli en del av familjen, Att känna sorg och skuld i arbetet med döende, Att vara ensam och frustrerad i sin yrkesroll, Att lindra smärtan genom att distansera sig och vara i behov av stöd.