SammanfattningPressmeddelanden är en vital del av PR-arbetet och pressmeddelanden blir ofta publicerade som nyhetsartiklar i tidningar och på webben. Denna fallstudie riktar in sig på Telias pressmeddelanden och vad som händer med dessa.Syftet med den här fallstudien är att undersöka vad som karaktäriserar pressmeddelanden från Telia som får medieutrymme. Vidare avses att teoretiskt pröva generella mönster hos pressmeddelanden från Telia som blir publicerade i olika medier. Denna prövning utgår från teorierna om information subsidies och nyhetsvärdering och diskuteras i en kontext baserad på Castells teori om nätverkssamhället. En jämförelse av digitala och analoga mediers tendens att publicera PR-genererat material från Telia avses också att göras i studien.Studiens teoretiskt förankrade forskningsfrågor är följande:Vilka ämnen (i pressmeddelanden) blir till nyhetsartiklar?Vilka medier kopierar innehåll direkt från pressmeddelanden?Påverkar källans prominens pressmeddelandets chanser till publicering?Tenderar pressmeddelanden med lokal vinkling att generera fler artiklar än pressmeddelanden utan?Teoretiskt ramverk för denna studie är Castells teori om nätverkssamhället, Gandys teori om information subsidies vidareutvecklad av Turk och Galtung och Ruges teori om nyhetsvärde.

Denna uppsats avhandlar en kombination mellan föränderlighet och kommunikation. Grundidén med en förändring är att det som förändras skall bli bättre, men föränderligheter följs ofta åt av olika typer av motstånd. För att överkomma motstånd till förändring blir därför kommunikationsarbetet viktigt. Denna uppsats är uppdelad i tre delar. Första delen ämnar beskriva kommunikationsmedel som kan användas vid förankring av en förändring.

Denna uppsats behandlar skillnader i polisens konstruktion och behandling av våldsbrottslighet beroende på om denna sker på allmän plats eller i hemmet. Skillnaderna förklaras med Randall Collins teori om bestraffning av brottslighet som ritualer som upprätthåller stratifierade samhällen, där det svenska samhället betraktas som ett samhälle bland annat stratifierat enligt kön.Undersökningen har ett konstruktivistiskt perspektiv och det analytiska kunskapsobjektet är strukturer, såsom de definierats av William Sewell som bestående av scheman och resurser. En jämförande metod i kombination med växelvis parantessättning av det substantiella respektive konstruerande tillämpas på en hierarkisk kedja av styrdokument samt ett antal intervjuer genomförda med poliser i olika befattningar inom ett närpolisområde. Skillnader i såväl konstruktion som hanterande av våld på allmän plats respektive i hemmet blottläggs. Skillnaderna är av en sådan art att mål och åtgärder relaterade till våld i hemmet är mindre specifika och konkreta, vilket innebär att sådan brottslighet bestraffas i mindre utsträckning.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur studievägledningen på institutioner och fakulteter på en högskola och ett universitet kan bidra till studentgenomströmning, med fokus på studenter från studieovana hem eller annan etnisk bakgrund. Utifrån mina frågeställningar har jag undersökt utmaningar och problematiker som studievägledare möter i studievägledande samtal, hur vägledarna arbetar med dessa utmaningar och problematiker samt hur deras arbete kan bidra till studentgenomströmning. För att undersöka mitt syfte och mina frågeställningar har jag tillämpat ett induktivt arbetssätt. Detta har inneburit en växelverkan mellan teori och empiri där teorival och teorianvändning påverkats av informanternas berättelser. De teorier och begrepp som jag använt mig av är Bourdieus begrepp habitus, kapital och fält, Peavys teori om konstruktivistisk vägledning samt Antonovskys teori KASAM med begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

Bakgrund: I Sverige brännskadas cirka 20 000 personer om året och cirka 1 363 patienter per år vårdas på sjukhus för sina brännskador. Livskvalitet betyder olika för samtliga människor beroende på vilken situation personen befinner sig i. En brännskada orsakad av en olyckshändelse kan utlösa en psykisk kris. Krisens faser är: chockfas, reaktionsfas, bearbetningsfas och nyorienteringsfas. En persons förmåga att hantera svårigheter i livet kan förstås utifrån känsla av sammanhang (KASAM).

Syftet med studien var att undersöka hur vuxna individers erfarenhet av att ha en förälder med diabetes typ-2 påverkat deras sätt att tänka och se på sin hälsa och livsstil. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ undersökning baserad på intervjuer med fem respondenter. De teorier som användes vid analys av resultatet var Pierre Bourdiues teori om habitus och kapital, Berger & Luckmanns teori om primär och sekundär socialisation samt The Health Belief Model. I resultatet framkom bland annat att både hälsosamma och ohälsosamma vanor från uppväxten kunde ha en viss inverkan på respondenterna beteenden även som vuxna. Erfarenheten av att ha en förälder med diabetes typ-2 kunde även det ha viss inverkan på hur de uppfattade risken att själv bli sjuk i framtiden.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur studenter på ?nya lärarutbildningen? med inriktning på historia upplever sin ämnesutbildning i allmänhet och sin ämnesdidaktiska kompetens i synnerhet, samt hur de förhåller sig gentemot hur de har utbildats för att hantera ämnesdidaktiska frågor. För att svara på detta genomfördes två gruppintervjuer med tio lärarstudenter som har läst minst 40 poäng av kursen Historia för lärare, på högskolan i Halmstad. Gruppintervjuerna analyserades sedan med hjälp av den hermeneutiska metoden. Som teori används Hermansson Adlers didaktiska teoribildning samt Schüllerqvists teori om ämnesdidaktik i den ?nya lärarutbildningen?.

Först presenteras metafysisk funktionalism. En Ramseysats för smärta spelar en central roll som en implicit definition av ett mentalt tillstånd över sensorisk input och beteendemässig output. Därefter presenteras reliabilismen som en teori om kunskap. Några allmänna kunskapsteoretiska problem, samt några av reliabilismens problem presenteras. De mest relevanta problem är följande: fallet med en elak demon, klärvoajans samt Mr.

We know that more than 2/3 of insured dogs in Sweden are put to death by a veterinarian, which means that almost one third are killed in trauma, lost or die in some other way. An unknown number of these are killed by their owner with no veterinarian involved. This graduate thesis contains a specification of the laws that control euthanasia of dogs and cats in Sweden, and the veterinary medical basics on how to perform euthanasia. The objective is also to give understanding on how pet owners choose to put their animal to death and why, and to discuss whether that is an animal welfare problem. It is legal to kill dogs and cats by shooting, using a sporting gun, provided that it is done according to laws and regulations.

Det som motiverar en människa behöver inte motivera en annan, det finns många olika faktorer som påverkar en människas motivation. I denna uppsats undersöktes vad som motiverade teknologer och naturvetare vid Uppsala universitet att engagera sig ideellt inom Uppsala teknolog- och naturvetarkår. Teorin som har använts är inre och yttre motivation, samt fyra behovsteorier; Maslows behovspyramid, Herzbergs tvåfaktorsteori, McClellands behovsteori och Alderfers ERG-teori. Utifrån denna teori togs 13 stycken nyckelord fram till en analysmodell, vilken sedan låg till grund för påståendena i enkäten. Metoden som användes i undersökningen var kvantitativ och resultatet visade att inre motivation hade mycket större påverkan än yttre motivation för ideellt engagemang.

Syftet med vår studie var att få en inblick i socialsekreterare på socialjourens(joursekreterare) arbete gällande barn som far illa och hur de resonerar ibeslutsprocessen om eventuell placering utanför hemmet enligt SoL 4 kap. 1 §eller 6 § LVU samt vilka svårigheter som kan uppstå i den akuta handläggningenav barn och unga. Vi ville även undersöka vilket stöd joursekreterarna uppleveratt de har i beslutsprocessen. För att uppnå vårt syfte har vi utgått frånfrågeställningarna: Vilka faktorer beskriver joursekreterare är avgörande för enplacering enligt SoL 4 kap. 1 § eller 6§ LVU i förhållande till barnets/den ungesliv? Vilka svårigheter beskriver joursekreterarna, kan uppstå i beslutsprocessenvid avgörande om omedelbar placering av barn och unga? Vilket stöd ibeslutsprocessen upplever joursekreterarna att de har? Vi har baserat studien på enkvalitativ metod och har intervjuat åtta joursekreterare från två olika socialjourer.Den insamlade empirin har analyserats utifrån de teoretiska utgångspunkternabarnperspektiv och barns bästa, tyst kunskap och handlingsutrymme samt tidigareforskning.

Bakgrund: Idrottsrelaterad hjärnskakning (commotio cerebri) är vanligt inom fotboll, handboll och ishockey. Forskning visar att ett mindre trauma mot huvudet kan vara tillräckligt för att klassificeras som hjärnskakning. Svenska riktlinjer har utformats för handläggning av hjärnskakning, däri ingår en rehabiliteringsmodell som kallas ?hjärntrappan?. Det är viktigt att en hjärnskakning uppmärksammas tidigt för att minska risken att ådra sig ytterligare en hjärnskakning eller annan extremitetsskada.

Detta är en kvalitativ studie med ett hermeneutiskt perspektiv som berör begreppen makt, interaktion och kommunikation. Vi har valt att använda oss av en abduktiv ansats då vi utgått ifrån både teori och empiri för att få fram vårt resultat. Vårt syfte med uppsatsen var att förstå hur anställda i kundorienterade yrken påverkas av makt från ledning och kunder samtidigt som interaktionen är en stor del i arbetet som de anställda inte kan bortse ifrån. I studien har vi genomfört 10 semistrukturerade intervjuer med människor från olika kundorienterade yrken. För att analysera vår empiri har vi använt oss av Foucaults teori om makt, Karasek och Theorells kravmodell samt Goffmans teori om rollbyten och interaktion.

Studien är en empirisk undersökning där syftet har varit att skapa en förståelse över hur det är att vara chef i en uppsägningsprocess som beror på arbetsbrist. Frågeställningen som har legat till grund för att uppnå syftet har varit: Hur upplever chefer uppsägningsprocessen vid arbetsbrist? Med hjälp av en kvalitativ metod i form av fyra stycken ostrukturerade intervjuer har empiriskt material blivit insamlat. Informanterna har bestått av mellanchefer med upplevelser från olika uppsägningsprocesser under finanskrisen år 2008. Med hjälp av Mintzbergs (1973) teori om en chefs roller samt Molinsky och Margolis (2006) teori om copingtekniker i samband med ett uppsägningssamtal har resultatet analyserats.

Syfte Syftet med studien är att beskriva och förklara hur redovisningspraxis utformas från en föreslagen redovisningsstandard. Problem Hur utformas redovisningspraxis kring den föreslagna leasingstandarden ED/2013/6 inom Scaniakoncernen? Metodologi Denna studie är baserad på kvalitativ metod. En etnografisk studie har genomförts, vilket inkluderar intervjuer och observationer. Teoretisk referensram I denna studie används förändringsteorier, vilket innebär Burns institutionella teori tillsammans med teorier om maktbaser och motiv för att kunna studera förändringen som en process. Slutsats Redovisningspraxis utformades av Scanias redovisningsspecialist med influenser av deras rapporteringsansvarige och investeringsansvarige. Detta kunde genomföras i och med redovisningsspecialistens tidigare profession och hans nuvarande position inom Scania. Motiven som drev redovisningsspecialistens påverkan på redovisningspraxis var främst de politiska motiven av vad revisorerna skulle godkänna. .