Antalet äldre i samhället ökar, och befintliga byggnader behöver anpassas efterderas behov på tillgänglighet. I dagsläget omfattar det befintliga bostadsbeståndetav flerbostadshus en mängd byggnader från miljonprogrammet, och dessainnehåller många hinder och svårigheter för personer med nedsatt rörelseförmåga.Syftet med arbetet är att undersöka möjligheten för äldre att kunna bo kvarhemma genom att studera vilka åtgärder som krävs för att tillgänglighetsanpassade gemensamma ytorna och närområdet i anslutning till bostaden. Målet är att tareda på vilka de vanligaste åtgärderna är samt studera några metoder som går attanvända vid en tillgänglighetsinventering.En litteraturstudie har genomförts där referensobjekt, lagar, regler och krav sombehandlar tillgänglighet har studerats. En fallstudie har genomförts därtillgängligheten i bostadsområdet Tunet i Mjölby har undersökts. Entréernainnehåller många nivåskillnader i form av trappsteg och trösklar, hiss saknas ochentrédörren är tung att öppna.

I sta?der byggs va?gtunnlar fo?r att ge rum a?t bosta?der och kontor, i dessa trafikplatser fa?rdas a?rligen miljontals fordon. Bra?nder i dessa insta?ngda utrymmen kan fa? allvarliga konsekvenser och arbetas aktivt med att fo?rhindras. I Va?rtahamnen i Stockholm projekteras mellan 2011 och 2013 en kortare va?gtunnel i slutet av E20.

Särskilda boenden för personer med vårdbehov är och har varit ett problemområde med många och varierande brister i det tekniska brandskyddet, så denna rapport ämnar klargöra vilka brister som är de mest vanligt förekommande. Syftet är även att ta fram vilka regler och förordningar som gäller för dessa särskilda boenden, både enligt dagens byggregler och enligt de kommande byggreglerna utgivna av Boverket. Som metod för datainsamling valdes att göra en fallstudie av tre särskilda boenden med hjälp av programmet BSV-vård, ett riskverktyg framtaget av experter för att utvärdera vårdanläggningars brandskydd. Verktyget bygger på ett antal komponenter som värderas var för sig, med ett värde mellan 1 och 5 där 5 är bäst, och som tillsammans bildar ett totalt brandskyddsindex för hela avdelningen eller boendet. För att få data till fallstudien genomfördes kvalitativa intervjuer med respektive enhetschef på de tre särskilda boendena, där enhetscheferna fick svara på frågor tagna ur BSV-vård.

Numera läggs alltmer resurser från både privata och offentliga aktörer på byggandet av energieffektivabyggnader. Denna satsning har bland annat att göra med EU:s krav på att alla ägda hus som byggs efter2020 ska vara nära nollenergihus, men också med Boverkets krav vilka gäller specifikt för Sverige. EnligtBoverket får inte hus som byggs till och med 31:a december 2011 i Stockholm dra mer än 55 kWh/m2Atemp över ett år ifall det värms upp med el, och 110 kWh/m2 Atemp över ett år ifall det värms upp på annatsätt. Utifrån dessa hårdare krav har energiberäkningarnas betydelse ökat avsevärt då det oftast krävsuppvisande av en preliminär sådan innan exploateringsavtal tecknas.  Ett kvarter bestående av två huskroppar i Hammarby Sjöstad har undersökts då deras energianvändningligger över den beräknade. Målet med studien har varit att ta reda på vad som orsakat differensen mellanuppmätt normalårskorrigerad energianvändning och beräknad energianvändning och att undersöka vilkendriftoptimering som kan göras för att minska differensen.

Syftet med industriellt byggande beskrivs som att uppnå en snabb och kostnadseffektiv byggprocess med få unika lösningar. Detta medför i längden en repetitiv process till låg kostnad. Industriellt byggande för flerbostadshus introduceras med miljonprogrammet 1965-1975 och beskrivs som avsevärt höjande för boendekvalitén i Sverige fast försummande för stimulerande gestaltning. En ytlig analys av miljonprogrammet och industriellt byggandes fördelar och nackdelar resulterar i insikten om standarders essentiella roll. Innebörden av detta avhandlas ytligt där kontentan fastslås som att arkitekten måste ha en djup insyn i ramarna för standardiseringen.