Title in original language: Hantverksmåleri i folkhemmets Trapphus 1940-50tLanguage of text: SwedishNumber of pages: 51.

Industrialization of construction is by some considered to be a solution to the building industry's problems about the lack of quality, high production costs, low productivity and poor environmental adaptation. Meanwhile, industrialized construction partly earned a bad reputation after the million housing program. As large-scale projects where promoted during this period, it worked very well to use the technique of construction elements. In the mid seventies though, criticism arose which claimed that the aesthetic qualities had been deprived in the corporates effort to make housing production as efficient as possible.Tyréns, Derome and CBBT (centre for building and housing in wood) cooperates in a development project to develop a building system for 4-8-storey buildings, consisting of three platforms: a technology platform, an IT platform and a processing platform. The technology platform consists of flexible, industrially built flat modules of wood and from this platform the subsystem stairwells, is broken out.

The purpose of this thesis was to increase the understanding and discuss safety aspects in two stairwells on Nyforsgatan in Eskilstuna, where the buildings were built during the years 1965-1975. I have presented a proposal for improvement through lighting. I have through different methods, such as surveys, interviews, literature studies and observations, come to a conclusion: that there are opportunities for improvement through better lighting that allows orientation in space and creates a nice atmosphere which will remove the feeling of not being safe, e.g. dark corners and shadows. It has been an exciting process to gather enough of facts to rely on and to develop the lighting design for the environments.

Målet är att skapa en mjuk övergång mellan bergsvägg och Hornsbruksgatan, genom en fusion mellan byggnadstypologi och topografi. Förenandet som skapas mellan gata leder till ökad cirkulation genom byggnaden. Olika byggnadsdelar korsar varandra och integreras. Genom byggnadskorsningarna skapas det möjligheter för en programmix med ett Trapphus som förenar park, bostad och kontor med gatan.Genom sluttande tak får man terrasser som följer topografin och leder  till utblickar mot söder, väster och öster. Här bildas spontana mötesplatser mellan boende, kontorsanställda och människor som passerar byggnaden för att ta sig till och från parken..

Målet är att skapa en mjuk övergång mellan bergsvägg och Hornsbruksgatan, genom en fusion mellan byggnadstypologi och topografi. Förenandet som skapas mellan gata leder till ökad cirkulation genom byggnaden. Olika byggnadsdelar korsar varandra och integreras. Genom byggnadskorsningarna skapas det möjligheter för en programmix med ett Trapphus som förenar park, bostad och kontor med gatan.Genom sluttande tak får man terrasser som följer topografin och leder  till utblickar mot söder, väster och öster. Här bildas spontana mötesplatser mellan boende, kontorsanställda och människor som passerar byggnaden för att ta sig till och från parken..

Arbetet undersöker de synskadades och blindas uppfattningar om den offentliga miljön, samt belyser förutsättningar och konkreta utformningar som möjliggör de synskadades vistelse i offentligheten.  Arbetet behandlar två olika intressen som står mot varandra; bevarandevärdet och de funktionshindrades möjligheter. Jag undersökte hur synskadade och blinda orienterar sig i offentliga miljöer och på vilket sätt jag kunde applicera deras kunskap i ett Trapphus på Birger Jarlsgatan 20 i centrala Stockholm som är blåmärkt. Genom teorier, intervjuer, observationer och självrapporter kunde jag bilda en uppfattning om hur personer orienterar sig i offentlighet. Jag kunde lokalisera farliga platser i den aktuella lokalen samt fick uppfattning om hur det är att inte kunna ta del av den visuella världen..

Osby kommun ska flytta sin verksamhet till en ny byggnad. Ett förslag som diskuterats är att det nuvarande kommunhuset ska byggas om till bostäder.Runt om i Sverige ökar den äldre befolkningen vilket den även gör i Osby kommun. Det gör att bostäderna måste vara tillgänglighetsanpassade vilket kräver noggrann projektering. I detta arbete kommer förslagen beroende på målgrupp vara tillgänglighetsanpassade.Två förslag presenteras där det ena är bostäder med loftgång och det andra ett trygghetsboende med ett befintligt samt nytt Trapphus, för att möta en äldre målgrupp. I båda utformningsförslagen har fokus även lagts på att få bort kontorskänslan..

Den äldre befolkningen i Jönköping ökar just nu, och väntas fortsätta öka. Med detta i åtanke har uppdragsgivaren Bostads AB VätterHem försett oss med en uppgift att utreda tillgängligheten i ett bostadsområde från 1950-talet på Österängen, Jönköping, samt ge ett förslag på möjliga åtgärder för att förbättra tillgängligheten. Frågeställningar som rapporten grundar sig på är: Vilken nivå på åtgärder krävs för att områdets tillgänglighet ska förbättras? Vilka lagar och regler måste beaktas? Hur påverkas fastighetens utformning?Utredningen är uppdelad i tre huvuddelar: lägenheter, bostadskomplement och utemiljö. I utredningen som har skett på plats i olika etapper, har områdets tillgänglighet utretts efter de byggregler och tillgänglighetskrav som idag ställs vid nybyggnad.Då bostadshuset saknar hiss, har olika referensobjekt studerats på plats i Västervikoch i Jönköping med avsikt att få en inblick i olika metoder att lösa problematiken med att installera hiss i ett befintligt flerbostadshus.Litteraturstudier har utförts för att få kunskap om flerbostadshusen från 1950-talet samt studier av lösningar i olika nivåer som förbättrar tillgängligheten förpersoner med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga.

Bostadsbristen i de tätbebyggda områdena blir idag allt påtagligare och studenter är oftast de som drabbas hårdast. Byggandet av nya bostäder pågår runt om i landet men med alldeles för långsam tillväxt. I städerna minskar de centralt belägna markreserverna och ny bebyggelse förläggs allt längre från stadskärnorna.Ett alternativ till att minska bostadsbristen och att eftersträva en förtätning av innerstaden kan vara att utnyttja de befintliga råvindar som ofta finns i äldre byggnader med brantare tak. När är det lönsamt att bygga om en råvind till en vindsvåning? Vilka regler och krav måste följas?Bostadshuset Karlsborg 5 på Tegnérgatan 13 i Jönköping förvaltas av HSB Gambrinus.

Kommunen är enligt lag ansvarig för goda bostäder åt alla, men med Stockholms nuvarande markanvisningspolicy är det mycket svårt att producera bostäder åt låg- och medelinkomsttagare.Jag föreslår att vi inför en ny policy för markanvisning, där fokus ligger på att uppnå lagstadgade mål för kommunernas bostadspolitik. Istället för att fokusera på högsta försäljningsvärde, flyttas fokus till att erbjuda alla bostad. Den exploatör som på bäst sätt kan tillgodose Stockholms utbud av bostäder för samtliga samhällsgrupper tilldelas marken.Som ett förslag till att förse de som absolut mest akut behöver bostad med just det har jag ritat ett hus med 53 små lägenheter som hyrs ut under maximalt ett år.Lägenheterna tilldelas genom beslut av Socialstyrelsen personer som inte har möjlighet att skaffa bostad på annat sätt. I vissa fall är det en annan myndighet den som står för kostnaderna, oftast gör den boende det själv.Eftersom inte alla har eget bohag, så går det att hyra eller köpa möbler och husgeråd i andrahandsaffären i gatuplan - eller hyra ett möblerat rum och dela med andra.De korta hyrestiderna medför mycket flyttande och därför blir logistiken viktig. Hiss med entré direkt från utsidan och dubbla Trapphus gör det lättare att bära upp sängar utan att göra sig illa.

Byggande i kallt klimat innebär många utmaningar på grund av de hårda påfrestningar byggnader utsätts för. Forskningsprojektet Attract utreder möjligheten åstadkomma attraktivt och hållbart boende i subarktiskt klimat, med utgångspunkter i Kiruna och Gällivare. Tyréns AB är en del av detta och vill effektivisera byggprocessen genom att industrialisera hustillverkningen med förtillverkade moduler. Det skulle innebära en minskning av kostnader och tidsåtgång under både projektering och produktion. Målet med arbetet är att skapa en beräkningsmodell som ska kunna användas för att snabbt ta fram de dimensionerande krafter ett stabiliserande torn av prefabricerade skivelement, exempelvis Trapphus, utsätts för. Tanken är att ha få bestämda värden och istället ge användaren av modellen möjlighet att använda egna variabler beroende på situation, vilket skulle innebära att modellen kan användas vid flera olika tillfällen. Arbetet har resulterat i en beräkningsmodell i form av en Exceldatafil där beräkningar utförs automatiskt och levererar dimensionerande krafter för det stabiliserande tornet.

Den bostadspolitik som förts de senaste två decennierna har gett oss en alltmer segregerad stadskärna i Stockholm. Byggsubventionernas avveckling på 90-talet har lett till en historiskt låg byggtakt och ett byggande som ensidigt riktat sig till resursstarka grupper i samhället.Parallellt med detta har stora delar av hyresbeståndet ombildats till bostadsrätter vilket medfört att många relativt billiga hyreslägenheter i äldre fastigheter har försvunnit ur beståndet. Dessa är svåra att ersätta med nyproduktion, då dessa är dyrare.Kärnproblemet är förstås att det är dyrt att bygga hus och om man antar att den nuvarande bostadspolitiken består är det ytterst angeläget att utveckla kostnadseffektiva byggmetoder för att möjliggöra lägenheter med överkomliga hyror som kan bidra till att motverka boendesegregationen på sikt.Vårt förslag består av ett bostadshus i Stadshagen. Fastigheten är indelad i två byggnadskroppar som länkas samman via ett system av loftgångar kopplade till ett Trapphus. Husen är uppbyggda av volymelement som staplats på en platsgjuten sockel.

Sammanfattning Arbetets syfte är att undersöka vilka byggnadstekniska lösningar som skulle kunna tillämpas utifrån ett brottsförebyggande perspektiv i området Varberga i Örebro. Området Varberga i Örebro är ett så kallat miljonprogramsområde. Den här typen av område brukar utmärkas av deras storskalighet och att bebyggelsetypen brukar se likadan ut i området. Varberga består av trevåningshus i rött tegel, där ca fyra bostadshus utgör en gård. En del av de miljonprogramsoråden som finns i Sverige visade sig med tiden få problem med hög omflyttning, likartad befolkningssammansättning, sämre social kontroll och anonymitet mellan de boende i området.

Att tillägna sig sin bostad är en viktig aspekt för att kunna känna sig hemma i sin egen bostad. Arkitekten Ola Nylander presenterar i sin forskning sju egenskapsfält (material och detaljer, axialitet, omslutenhet/öppenhet, rörelse, rumsfigurer, ljus och rumsorganisation) som kan fungera som måttstockar för hur väl en lägenhet går att ta till sig. Uppsatsen utgår från de sju egenskapsfälten och undersöker, genom dem, hur de boende upplever trivseln i sin bostad. Alla bostäderna i undersökningen är placerade i ett passivhus på fastigheten Flaggskepparen 5 i Västra Hamnen Malmö. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka egenskapsfält som är viktiga för hur de boende upplever trivseln i ett nyproducerat passivt flerbostadshus. 9 stycken kvalitativa intervjuer har därför genomförts med de boende i fastigheten. Dessa intervjuer har varit mellan 20 och 60 minuter långa och genomförts på plats i respondenternas lägenheter (alla utom en).

Rapporten innefattar tre delar;Del I - Enkätundersökning för anpassat boende i SandvikenEn bostadsenkät skickades ut till 100 hushåll i Sandvikens kommun för att undersöka om det finns ett intresse för anpassat boende, om så är fallet söks även när intresset finns samt vilken typ av bostad som efterfrågas. 45 % svarade på enkäten varav 60 % av dessa kunde tänka sig att flytta. Det var huvudsakligen de som hade postadress Sandviken som var mest intresse av flytt. Den mest eftersökta bostaden var på 2, 3 eller 4 rum och kök i centrala Sandviken. Bostaden skall ha närhet till affärer, service, hälsocentral och apotek, samt närhet till natur, grönområde, promenadstigar och badhus.