Global uppvärmning genom växthuseffekten och nedbrytning av ozonlagret är idag den stora globala miljöfrågan. Till följd av större fokus på miljöfrågor, har allt fler företag ökat omfattningen på sitt miljöarbete. För att få insyn i den egna verksamhetens klimatpåverkan krävs kartläggning och analys av utsläppsgenererande verksamhetsområden. Enheten LFV Data inom LFV, tidigare Luftfartsverket, vill utöka sitt miljöarbete till att även omfatta klimatpåverkan som verksamheten ger upphov till indirekt. Detta examensarbete syftar till att kartlägga och analysera huvudflödet av tjänstedatorer (BAS-IT-produkter) inom LFV ur klimatperspektiv.

Syftet med denna studie är att belysa vilka faktorer som ligger bakom företags beslut att själva äga eller outsourca hela eller delar av transportfunktionen. På en global marknad inser fler och fler företag att de inte besitter den kompetens som krävs i den allt tuffare konkurrensen. Det blir nödvändigt att samarbeta med andra företag för att kunna utnyttja deras kompetens och därigenom skapa konkurrensfördelar. Det har länge pågått en diskussion kring outsourcing som ett svar på detta ökade konkurrenstryck. Debatten kring in- och outsourcing har historiskt fokuserats mycket på kärnkompetens som en drivande faktor när företag ska besluta vad de själva ska producera kontra att lägga ut på marknaden.

I dagens samhälle är det viktigt för företag att vara proaktiva och ha ett aktivt miljöarbete. Det blir allt vanligare att företag väljer att marknadsföra sig som miljötänkande, då kunder i allt större grad kräver att de och deras leverantörer är miljöcertifierade eller på annat sätt arbetar för en bättre miljö. Rapporten innefattar en miljöutredning över Llentabs verksamheter i Sverige. Syftet med miljöutredningen är att utreda Llentabs verksamheter i Sverige och ta fram deras mest betydande miljöaspekter. Detta för att kunna se vilken del inom företaget som påverkar miljön mest, för att därefter sätta in åtgärder där det bäst behövs för att minimera miljöpåverkan.

Målet med utredningen i denna rapport har varit att kartlägga Martin Olssons Transporter som körs av sju åkerier i Stockholmsregionen. Informationen från kartläggningen har sedan analyserats i syfte att ta fram ett förslag för ett transportupplägg för det studerade transportflödet. Information om flödena samlades in under en vecka och kan ses som ett stickprov på transportbehovet eftersom detta kan variera över året. Av den information som fanns tillgänglig att jämföra med var veckan dock förhållandevis representativ i jämförelse med andra perioder.Utredningen i rapporten gav efter analyser att dynamisk ruttplanering skulle ge minskade kostnader med ungefär 20 % under den studerade tidsperioden. Besparingen baserades på transportkostnaden, räknat i åkarens kostnader, för dynamisk ruttplanering jämfört med dagens zonplanering.

I den hårda konkurrens som råder måste företag arbeta strategiskt för att minska sina kostnader och fortsätta vara konkurrenskraftiga. När det gäller kostnadsreduceringar inom logistik har vanligtvis inte emballagehanteringens bidrag till effektivisering av försörjningskedjan uppmärksammats. Det finns dock ett betydande samband mellan emballagehantering och logistikkostnader. Detta då logistikkostnaderna påverkas både direkt och indirekt av hur företag väljer att hantera och styra ett system för användning av emballage. Direkt påverkan uppkommer genom inköpskostnader och avfallshantering medan indirekt påverkan uppkommer genom paketering, fysisk distribution av emballage och kundkrav.

Detta examensarbete är utfört på Helsingborgs Dagblad AB i Helsingborg. Examensarbetet omfattar en analys ur kvalitetssynpunkt av HD:s material-, energi- och transportflöden, dess påverkan på miljön, kopplingen mellan HD:s tre kärnvärden och vikten av ett strukturerat miljöarbete samt ett antal förslag på fortsatt arbete. HD:s materialflöden består främst av material för tryckningen men även en hel del elektroniska apparater. Ett stort antal datorer och annan kontors-utrustning står på dygnet runt, året runt vilket orsakar onödigt stor energiförbrukning. HD:s verksamhet är beroende av Transporter, både av material och personer.

I dagens konkurrensutsatta transportbransch blir det nödvändigt för åkerier utifrån ett hållbarhetsperspektiv att effektivisera sina Transporter. Samtidigt blir behovet av snabba och mer frekventa leveranser större för att tillgodose kunders behov. För att styra åkerier mot bättre lönsamhet krävs att prestationer mäts och illustreras på en operativ nivå för att möjliggöra beslutsunderlag som enkelt går att använda för att effektivisera Transporter.Denna uppsats har i syfte att undersöka vilka operativa nyckeltal som ett av de större inrikes åkerierna använder sig av och hur de använder dem, samt identifiera möjligheter och hinder som existerar för att utveckla enkla och standardiserade nyckeltal för gods- och vägTransporter på kretstrafik. I brist på tidigare forskning om standardiserade operativa nyckeltal för kretstrafik har en explorativ undersökning genomförts genom kvalitativ datainsamling, kombinerat med litteraturstudier. Metodvalet medför en djupare förståelse om vilka nyckeltal som kan generera ett holistiskt beslutsunderlag som tydligt kommunicera den operativa nyttan av Transporterna, samt hur nyckeltalen kan användas för att effektivisera transportstyrning.Resultaten indikerar att det i dagsläget finns brist på sådana nyckeltal hos åkeriet.

Road transports stand for a great part of Sweden?s total CO2-emissions. Transports are expected to increase over the coming years, and with those the emissions. A greater environmental awareness leads to increased demands for environmentally friendly transport. The aim of this thesis is to study the consequences of changing transportation modes from road to railway.

Idag lever 80 procent av Europas befolkning i urbana miljöer. Städerna står för 70 ? 80 % av energianvändningen i EU och står för lika stor andel av växthusgasutsläppen. Transporter är helt nödvändiga och viktiga för staden och samhället, men är också källan till trängsel och miljöproblem i våra städer, så som lokala luftföroreningar, utarmning av icke förnybara fossila bränslen, fragmentering av öppna ytor med vägar, växande förorter samt nedbrytning av stadsdelars livskvalitet. Inom dagens stadsplanering ses Transporter som en viktig del i styrningen mot en hållbar stadsutveckling och det är allmänt erkänt att det finns ett behov av att hantera efterfrågan på resor. Denna studie visar på att infrastrukturutbyggnaden är en viktig del i att ge goda förutsättningar för hållbara transportslag, emellertid kan den fysiska strukturen enbart hantera en del av trafikproblemen.

Detta är en litteraturstudie över handeln i Östersjön under medeltiden som syftar till att studera hur handelsnätverk förändras av teknologiska och institutionella innovationer. Centralortsteori och nätverksteori kombineras för att studera hierarkin av handlade orter. Visbys förändrade roller från handelscentrum till simpel hamnstad förklaras genom att studera hur maktbalansen skiftar i ett handelsnätverk när räckvidden för Transporter förändrar handelsflödets koncentration och knutpunkter. Slutsatsen blir att de viktiga handelstäderna skiftar när handel kan ske över en längre räckvidd, och att institutioner uppkommer i dessa orter som en funktion av detta. En hypotes över mekanismerna för denna process presenteras..

I den hårda konkurrens som råder måste företag arbeta strategiskt för att minska sina kostnader och fortsätta vara konkurrenskraftiga. När det gäller kostnadsreduceringar inom logistik har vanligtvis inte emballagehanteringens bidrag till effektivisering av försörjningskedjan uppmärksammats. Det finns dock ett betydande samband mellan emballagehantering och logistikkostnader. Detta då logistikkostnaderna påverkas både direkt och indirekt av hur företag väljer att hantera och styra ett system för användning av emballage. Direkt påverkan uppkommer genom inköpskostnader och avfallshantering medan indirekt påverkan uppkommer genom paketering, fysisk distribution av emballage och kundkrav.

Denna uppsats syfte är att för min egen, men också för andra studenters, planerares och övriga intresserades, skull visa på vad det finns för strategier i planeringen för bilsnåla städer. Utsläppen från våra Transporter är en stor bov i dramat när de gäller det alltmer akuta klimathotet. Bilen har, och har länge haft, en naturlig roll i våra liv men det utbredda bilberoendet skapar utöver utsläppsproblematiken även andra problem i staden såsom bristande säkerhet och attraktivitet. Så hur kan vi minska bilberoendet och hur kan vi planera för bilsnåla städer? Vad finns för strategier i svensk planeringspraktik och vilka insatser anses viktiga enligt forskning? I mitt arbete har jag genomfört en litteraturstudie där jag tematiskt har analyserat översiktsartiklar som behandlar hållbar transportplanering samt fyra svenska handböcker i bilsnål stadsplanering. Enligt de forskningsöversikter och handböcker som jag har analyserat finns flera övergripande teman vad gäller insatser för ett hållbart transportsystem, där egentligen alla är nödvändiga.

Detta examensarbete utfördes på Megadoor AB i Skellefteå som tillverkar industriportar i alla tänkbara storlekar. Portarna har en unik teknisk utformning vilket gör att det endast finns ett fåtal konkurrenter. I dagsläget tillverkar Megadoor AB sina större portar mestadels i mindre delar innan de skickar dem till kunden, vilket gör att de har en lång installationstid. Om portarna istället skulle tillverkas i sin helhet i produktionslokalen, skulle de kunna minska tiden för installationen vilket skulle öka servicegraden mot kunden. Detta har länge diskuterats på företaget, men eftersom kunskapen kring vilka transportregler som finns för transport av extrema produkter och hur prisbilden ser ut för dessa Transporter, har de inte vågat ändra sitt tillvägagångssätt.

Transporter är en vital del av dagens samhälle. Förväntningarna på hög rörlighet är stor och vårekonomi och våra sociala nätverk är uppbyggda därefter. Det medför dock även många problem.Dominansen av snabba, motoriserade fordon (främst bilar) skapar tydliga barriärer i samhället ochstaden. Allt snabbare Transporter möjliggör att samhället breder ut sig över allt större ytor och iförlängningen har vi inte tjänat särskilt mycket på de snabbare Transporterna. Planerare kan arbetaför att göra ett bilfritt liv enkelt.

De senaste årtiondenas växande ekonomi med centralisering av produktion, minskning av lagernivåer och ökade krav på tillgänglighet har tvingat fram fler och längre godsTransporter. Detta har lett till ett ökat användande av fossila bränslen vilket i sin tur ger allt större utsläpp av skadliga ämnen till vår miljö. Många av dessa föroreningar, så kallade växthusgaser, påverkar jordens klimat på så sätt att medeltemperaturen på jordytan höjs. Myndigheter och organisationer har på senare tid fått upp ögonen för dessa utsläpp och med hjälp av olika styrmedel har man delvis lyckats reglera utsläppen och börjat ta kontroll över situationen. För att kunna fastställa hur mycket miljöförorenande ämnen som släpps ut från Transporter måste dock beräkningar och uppskattningar göras.