Mobila informationssystem ställer höga krav på användarkontext då det kontinuerligt förändrar sig och därmed även styr systemets användarkrav. Dessa krav sätts under ytterligare press då det mobila informationssystemet tillämpas inom mobila verksamheter vars arbetsuppgifter är av kritisk karaktär, till exempel inom kårverksamheter. För att realisera en lyckad tillämpning av mobila informationssystem inom mobila verksamheter vars arbete är av kritisk karaktär är det viktigt att undersöka vilka kritiska faktorer som ska ligga till grund för systemet med avseende på dess användbarhet. En orsak till varför en sådan undersökning är viktig är på grund av att mobila informationssystem ofta designas efter stationära principer och designriktlinjer vilket är olyckligt då användarkraven skiljer sig markant mellan mobila och stationära system. För att ta reda på dessa kritiska användarkrav har en enkätundersökning genomförts inom den kommunala räddningstjänsten i Skövde.

Det är viktigt att ett företags informationssystem utför och uppfyller det företaget önskar. För att säkerställa detta krävs utvärdering av informationssystem. Problemet för företag är då att avgöra vilken utvärderingsmetod som är mest lämplig att använda för just den aktuella utvärderingssituationen.Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som beaktas när val av utvärderingsmetod skall göras. För att besvara rapportens problemfomulering genomfördes en litteraturstudie där en lista med faktorer togs fram som ansågs viktiga att beakta vid metodval. Det genomfördes även en fallstudie för att utifrån ett verkligt fall kunna jämföra teori mot hur metodval för informationssystemsutvärdering ser ut i praktiken.

Informationssystemen är idag något som tar allt större plats i företagen världen över. Detta märkts framförallt genom de stora summor som varje år spenderas på olika former av informationssystem. Denna uppsats har lagt fokus på intranät som informationssystem. Syftet är att kartlägga hur ett företag använder intranät för att sprida information. Vidare granskar vi även kopplingarna mellan hur användningsgrad och informationsinnehåll påverkar informationsspridningen i ett företag.

Uppsatsen inleds med att olika definitioner och kategoriseringar av bristfälliga och misslyckade informationssystem behandlas. Olika tidigare identifierade anledningar tillbrister och misslyckanden presenteras sedan. Några bristande informationssystem hos en kommun undersöks för att finna vad som brister. En modell har tagits fram för att undvika framtida brister och misslyckanden. Tydliga brister som har framkommit inkluderar dålig användarinvolvering och dålig projektstyrning från kommunen..

Allt för ofta händer det att systemutvecklingsprojekt misslyckas. Ofta beror dessa misslyckanden på att systemutvecklingsprocessens tidiga faser utförs bristfälligt. Genom att ta tillvara och återanvända information som uppkommit under tidigare utförda informationssystemutvecklingsprojekt, ökas chansen att nästa informationssystemutvecklingsprocess får ett bra resultat. En kravspecifikation som endast innehåller krav som måste uppfyllas av alla informationssystem inom en specifik domän, går att tillämpa vid all informationssystemsutveckling inom denna specifika domän. För att denna kravspecifikation skall kunna användas på detta vis, krävs det att uppdateringar sker i denna allt eftersom aktuell domän förändras.

Interorganisatoriska informationssystem (IOS) är en teknik som finns att tillgå organisationer vilket gör det möjligt för dessa att på ett relativt enkelt sätt kommunicera direkt med deras affärspartner och utbyta data som är till nytta i deras affärsrelation. IOS minskar kostnaden för utbyte av information och ökar organisationernas informationstillgänglighet. Vi kommer i denna studie undersöka vilka specifika problem de olika organisationerna upplever vid drift av IOS. Vi vill även uppmärksamma varför organisationer upplever dessa problem, samt även visa på förebyggande åtgärder. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra organisationer.

Detta examensarbete är genomförd som en explorativ fallstudie på ärendehanteringssystem för att se vilken påverkan dessa system har på företagen som använder dem. Tidigare forskning har visat många fördelar från enskilda funktioner inom ärendehantering och ärendehanteringssystem, men det finns en avsaknad av undersökningar som tittar på dessa system som helhet. Examensarbetet genomfördes som en så kallad single case fallstudie på ärendehanteringssystemet SupportPoint som är utvecklat av företaget Syscom..

Uppsatsen redogör för resultatet av en förändringsanalys av informationssystemet Opera ? Operativ Tåginformation samt dess samverkan med andra informationssystem. Vi ger även ett flertal förändringsförslag angående Opera. Det primära målet är att utifrån analysen ge färändringsförslag angående Opera och dess informationssystemarkitektur. För att detta skulle vara möjligt har vi kartlagt Opera och den interaktion som sker med andra informationssystem.

Syftet med forskningen är att ge läsaren en ökad förståelse för genus och dess påverkan både för utvecklandet och för användandet av ett informationssystem. För att kunna uppnå detta beaktas samhället och skillnader hos könen. I samhället finns det normer och etiska angivelser som påverkar vårt sätt att vara. I oss själva finns det skillnader i hjärnan mellan könen, vilket också påverkar vårt sätt att tänka. Genom att beakta dessa skillnader har vi gjort det möjligt att förmedla en kunskap rörande genuspåverkan inom informationssystem.

Numera satsar allt fler systemutvecklingsorganisationer på virtuella utvecklingsteam för att därmed öka effektiviteten och konkurrensfördelarna i informationssystemut-vecklingen. Tillämpning av virtuella utvecklingsmetoder skapar stora utmaningar både när det gäller teknik och kommunikation. Virtuell samverkan ställer krav på en helt ny typ av utveckling och implementering då IT-baserade interorganisatoriska informationssystem som knyter samman olika deltagande parter och som ska stödja kommunikation och affärsprocesser i nyskapade virtuella organisationer ska designas. Denna rapport undersöker eventuella skillnader mellan designen av traditionella in-formationssystem och designen av ett webbaserat interorganisatoriskt informationssy-stem för virtuella informationssystemutvecklingsorganisationer. Undersökningen genomförs i form av litteraturstudier då såväl svenska som utländska vetenskapliga publikationer granskas och analyseras.

Informationssystem utgör en allt viktigare del av förbättringsarbetet i organisationer. Av den anledningen bidrar ett företags förmåga att sammanställa och hantera sina informationsflöden till allt större konkurrensfördelar, vilket i sin tur uppmärksammat behovet av informationssystem som motsvarar intressenternas önskemål. Ett informationssystem som inte motsvarar organisationens behov bidrar således till kvalitetsbristkostnader i verksamheten. Merparten av de befintliga behovsinsamlingsmetoderna förutsätter att intressenterna till ett informationssystem är uppenbara, något som är ett felaktigt antagande. Av den anledningen är det svårt för verksamheter att utan tidigare erfarenheter av liknande arbetssätt genomföra en väl genomarbetad behovsinsamling.

Den pågående utvecklingen med informationssystem och den ökade tillgången till information via dessa system ökar kraven på den militära personalen att hantera denna stora mängd information.Information om aktörer i ett stridsområde samt den terräng aktörerna befinner sig i är en förutsättning för att genomföra militära operationer. Som följd av denna informationsmängd behöver informationssystemen utvecklas för att kunna ge bättre beslutsunderlag.Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken militär nytta man skulle kunna uppnå med ett geografiskt informationssystem (GIS) för beslutsfattarna i en militär insats. Dessutom skall uppsatsen undersöka hur ett GIS bör vara utformat för att stödja personalen med beslutsfattande.Undersökningen sker genom både komparativ litteraturstudie och beskrivning av teorier och metoder.Resultatet pekar på att GIS bör kunna bidra till den militära nyttan med att möjliggöra ett informationsöverläge gentemot en motståndare. Vidare pekar resultaten på att rätt design på GIS underlättar för användaren men att det ändå krävs utbildning för att nyttja GIS fullt ut..

Detta examensarbete har gått ut på att genom Informationsdesign, och främst textdesign, hitta ett sätt att underlätta och locka ovana datoranvändare till att använda nya informationssystem som intranät. Eftersom människan belastas tungt kognitivt när hon ställs inför uppgifter hon inte har någon förkunskap i eller får utbildning i. I min studie har jag arbetat med Swecon, som är ett affärsområde i koncernen Lantmännen. Swecon, som var min fallstudie i detta arbete, har problem med användningen av ledningssystemet på det nya intranätet.  Medarbetarna, mestadels ovana datoranvändare, upplever det som svåranvänt och använder det därför inte.Kvalitativa och kvantitativa studier har gjorts på Swecon för att bekräfta problemet, förstå problemet samt hitta en lösning. Utefter detta har en prototyp tagits fram..

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur man med hjälp av systemförvaltning kan hålla liv i ett gammalt informationssystem som ska klara av att stödja affärsverksamhetens föränderliga behov och krav. Vi ville också ta reda på hur organisationer undviker att deras informationssystem får problem som till exempel systemöar, spagettistruktur och rigida strukturer. I denna uppsats har vi kommit fram till att man med en bra systemförvaltning kan undvika många av problemen som finns med gamla, stora och affärskritiska informationssystem. Vi har sett att man inte måste följa en specifik systemförvaltningsmodell för att kunna utföra systemförvaltning, men det verkar underlätta med en modell. Centralisering verkar vara ett bra sätt att undvika lokala varianter med egna tillägg av funktionalitet i informationssystemet.

Rapporten är skriven på svenska. För att utveckla användarvänliga system finns ett flertal riktlinjer angående hur man ska designa systemet. Rapporten tar huvudsakligen upp de designprinciper som Professor Donald Norman utvecklade, och som behandlar varje område i ett informationssystem. Det finns även andra riktlinjer som beskriver användarprinciper och universal design, och som med fördel kan följas vid design av ett informationssystem. En grupp på North Carolina State University i USA är en av många som har utvecklat sju principer för att behandla användarvänlighet[1].