Osman, H, Möte med svensk sjukvård. En fenomenologisk studie av muslimska invandrarkvinnors upplevelser av svensk sjukvård. Examensarbete i omvårdnad, 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2008. Syftet med denna studie var att belysa muslimska kvinnors upplevelse av mötet med svensk hälso- och sjukvård då de själva sökt vård eller sökt vård för en närstående. Tre muslimska invandrarkvinnor djupintervjuades. Intervjuerna skrevs ut i sin helhet och analyserades med den deskriptiva fenomenologiska humanvetenskapliga metoden som den presenteras av Adamo Giorgi. Kvinnorna i studien var genomgående positiva och nöjda med sin upplevelse av mötet med den svenska hälso- och sjukvården.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur sjuksköterskor använder professionell tolk som verktyg i omvårdnaden av patienter som inte behärskar det svenska språket samt hur kommunikationen möjliggörs då professionell tolk inte anlitas. Leiningers teori om transkulturell omvårdnad användes som teoretisk referensram i studien. Datainsamling gjordes i form av nio intervjuer med sjuksköterskor från tre olika avdelningar på samma klinik. I resultatet framkom att professionell tolk användes i begränsad utsträckning och att sjuksköterskor istället främst tog hjälp av anhöriga och flerspråkig personal för att kommunicera med patienter som inte behärskar det svenska språket. Endast ett fåtal sjuksköterskor i studien kände till att språktolkservice erbjuder telefontolkning och sjuksköterskorna såg fler nackdelar än fördelar med tjänsten.

BAKGRUND: I världen råder oroligheter, människor tvingas fly från sina hemland och under år 2007 var det 67 miljoner människor som flytt sitt land. Att tvingas fly från sitt hemland kan vara en tillräcklig orsak till att utveckla psykisk ohälsa. Dessa människor behöver stöd från hälso- och sjukvården. Omvårdnadsteoretikern Leininger beskriver transkulturell omvårdnad som att med respekt för varje individs kultur anpassa omvårdnaden. SYFTE: Att belysa stödfaktorer av betydelse för flyktingar med psykisk ohälsa.

Nuförtiden har det blivit allt vanligare att möta patienter med invandrarbakgrund inom vården. Studiens frågeställningar berör en rad frågor som handlar om vårdpersonalens i allmänhet och i synnerhet röntgensjuksköterskans möte med patienter med andra kulturella bakgrunder. Studien syftar till att dels identifiera de kommunikationssvårigheter som kan uppstå i dessa möten, och dels diskutera de olika strategier som röntgensjuksköterskan kan använda sig av för att bemöta och åtgärda dem. Sverige är ett mångkulturellt samhälle, men det är också ett demokratiskt land där alla människors rätt till vård med lika villkor, oavsett deras etniska bakgrund, religion eller kön, är garanterad enligt den svenska sjukvårdslagen grundläggande.När det gäller metoden så bygger studien på en litteraturanalys av 13 vetenskapliga artiklar, som med skiftande perspektiv beskriver mötet mellan vårdpersonal/ röntgensjuksköterska och patienter med annan invandrarbakgrund. Genom en noggrannläsning av artiklarna och jämförelser mellan deras slutresultat försöker vi identifiera de faktorer som kan leda till acklimatiseringssvårigheter, men också de åtgärder och strategier, som kan leda till en vård med god kvalité.

Syftet med denna studie har varit att granska den forskning som fanns beskriven i vetenskaplig litteratur kring de problem sjuksköterskan har i omvårdnad om patienter från etniska minoriteter, samt hur man kan förbättra sjuksköterskans möjligheter att ge omvårdnad anpassad till denna patientgrupp. Metoden som användes var en litteraturstudie. Elva artiklar som valdes ut genom litteratur-sökning i databaser på internet med hjälp av för ämnet relevanta sökord ingick. Resultatet visade att det fanns åtskilliga problem för sjuksköterskan i omvårdnaden av patienter från främmande kulturer i form av problem med språk och kommunikation, kulturella hinder, problem och hinder relaterade till sjuksköterskan själv och till sjukvården och samhället. Studien visade att ett tidigare framtaget frågeformulär kunde användas vid inskrivning av patienten samt prioriterade insatser krävdes för att minska problem med den språkbarriär som är ett stort hinder.

Bakgrund: Islam är den näst största religionen i världen och människor rör på sig mer än någonsin över landsgränser vilket ställer krav på sjuksköterskans kulturkompetens i omvårdnadsarbetet. Diabetes är en folksjukdom som har ökat globalt sett de senaste åren och därför finns det i dagens mångkulturella samhälle ett behov av att undersöka hur olika grupper upplever att det är att leva med diabetes och vilka krav detta ställer på sjuksköterskan i dennes yrkesutövning och i utvecklandet av den kulturella kompetensen. Syfte: Syftet var att undersöka muslimska personers upplevelser av att leva med diabetes. Metod: Litteraturstudien bygger på åtta vetenskapligt granskade artiklar, sex kvalitativa och två kvantitativa. Artiklarna har granskats och analyserats och lett fram till ett resultat presenterat i tre kategorier.

Bakgrund: Ett mångkulturellt samhälle kan vara en utmaning för sjukvårdspraxis. Tillit är viktigt för att kunna bygga en välfungerande relation mellan en patient och vårdgivare.Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att främja tillit hos invandrarpatienter med psykossjukdomar Metod: Fem sjuksköterskor intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Deltagarna jobbar inom psykiatriska vårdenheter i Stockholm. En kvalitativ design användes i denna studie.Resultat: Resultatet diskuteras utifrån de fyra kategorier och två underkategorier som uppkom i studien: Kommunikationens betydelse för tillitsskapande i psykiatrisk vård, med underkategorin värdet av tolksamtal; kroppsspråkets betydelse för tillit; kulturella skillnader gällande psykiska sjukdomar, med underkategorin kulturella skillnader i att beskriva sjukdomssymptom; närståendes betydelse för ett tillitsskapande möte. Resultaten visar att språksvårighet är ett hinder för kommunikation och för främjandet av tillit hos patienter med invandrarbakgrund och tyder på att empati och lyhördhet är grunderna för att främja tillit och skapa förtroendeDiskussion: Resultaten visar att där språket inte räcker till blir den icke-verbala kommunikationen viktig.

Sjuksköterskan möter i dag i sitt arbete en allt större grupp patienter med annan kulturell bakgrund. I omvårdnaden av dessa patienter är det viktigt att ha kunskap om olika kulturer och kunna kommunicera så att vården blir individuell och uppnår en god kvalité. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda människor från andra kulturer. Fjorton vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: att inte veta om patienten förstår, att ha brister i kunskap och att ha fördomar, att det är lärorikt att vårda patienter från andra kulturer.

Bakgrund: Att vårda en familjemedlem i hemmet påverkar sannolikt anhörigvårdaren både emotionellt och socialt (Andrén & Elmståhl, 2008). Familjefokuserad omvårdnad är en teori som belyser betydelsen av att uppmärksamma hur en familj påverkas när någon drabbas av sjukdom (Benzein, Hagberg & Saveman, 2012).Syfte: Belysa upplevelser av att vara anhörigvårdare till en person med demenssjukdom som bor hemma.Metod: En systematisk litteraturstudie där vetenskapliga artiklar eftersöktes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Söktermer som användes i samtliga databaser var ?caregiver?, ?dementia? och ?experience?. De artiklar som vara relevanta utefter litteraturstudiens syfte granskandes efter granskningsmall.

Syftet med denna uppsats var att beskriva vårdmötet med patienter med annan etnisk bakgrund än sjuksköterskors och om/hur mötet påverkas av sjuksköterskors kulturkompetens. Materialet som ligger till grund för denna studie utgörs av tio kvalitativa nationella och internationella artiklar och en avhandling som hämtades ur vårdvetenskapliga databaser och via manuell sökning. Textanalysen genomfördes enligt Febe Fribergs metod i form av en beskrivande syntes som bidrag till evidensbaserad vård. I analysprocessen användes för ämnet relevanta sökord. Ur resultatet framkom att det fanns både hinder och möjligheter i det interkulturella mötet och att begreppet kulturkompetens tolkades på olika sätt av sjuksköterskorna.

Bakgrund: Mångkulturella samhällen blir alltmer vanliga i och med den ökande invandringen.De olika kulturerna medför andra värderingar, seder och levnadssätt än de som är vanliga hos majoritetsbefolkningen. Invandringen skapar även ett nytt sjukdomspanorama med krav på sjukvården som inte funnits tidigare. Enligt den svenska hälso- och sjukvårdslagen skall all vård ges på lika villkor för alla individer. Leiningers transkulturella omvårdnadsteori går ut på att en professionell, kulturellt anpassad omvårdnad kan garanteras om den genomsyras av ett individcentrerat förhållningssätt och med kulturell medvetenhet hos sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kulturell medvetenhet hos vårdpersonal och hur detta påverkar vården.

Bakgrund: Migranter som grupp har fler h?lsorisker ?n m?nniskor som inte migrerat. En s?mre tillg?ng till v?rd leder till en s?mre fysisk-och psykisk h?lsa f?r migranter. Tillg?ngen till v?rd p?verkas av bristande information och v?l i v?rden hindrar spr?kbarri?rer och kulturkrockar skapandet av ett partnerskap mellan patient och v?rdpersonal.

Bakgrund: Mångkulturella samhällen blir alltmer vanliga i och med den ökande invandringen.De olika kulturerna medför andra värderingar, seder och levnadssätt än de som är vanliga hos majoritetsbefolkningen. Invandringen skapar även ett nytt sjukdomspanorama med krav på sjukvården som inte funnits tidigare. Enligt den svenska hälso- och sjukvårdslagen skall all vård ges på lika villkor för alla individer. Leiningers transkulturella omvårdnadsteori går ut på att en professionell, kulturellt anpassad omvårdnad kan garanteras om den genomsyras av ett individcentrerat förhållningssätt och med kulturell medvetenhet hos sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kulturell medvetenhet hos vårdpersonal och hur detta påverkar vården.

INTRODUKTION Sverige tar emot en stor andel flyktingar och flera kommer till glesbygd. Ett bra mottagande är avgörande för flyktingarnas hälsa. De har rätt till hälsoundersökning, akut sjukvård samt sjukvård som inte kan vänta. Kulturella skillnader innebär utmaningar för vården och distriktssköterskorna som möter flyktingarna. SYFTE Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors upplevelser av faktorer som påverkar mötet med flyktingar på hälsocentraler utan specifik flyktingmottagning i glesbygd. METOD Studien genomfördes med kvalitativ design. Åtta distriktssköterskor med erfarenhet av flyktingmottagande i glesbygd valdes ut och intervjuades.

Språkbarriärer är en verklighet för patient- sjuksköterskerelationen vid omvårdnaden idagens hälso- och sjukvård vilket är relaterat till den ökade globaliseringen med ökadmigration. Patientsäkerhetsorganisationer såsom den svenska Socialstyrelsen, denamerikanska The Joint Commission samt WHO betonar att kommunikation mellanpatienter och vårdpersonal är ett riskområde för patientsäkerheten vilket i storomfattning orsakar vårdskador. Begreppet kommunikation är ett av kriterierna iomvårdnadsprocessen och flera omvårdnadsteoretiker lyfter fram begreppet som enviktig del i olika omvårdnadsteorier. Syftet med denna litteraturstudie var att belysavilka konsekvenser språkbarriärer har för sjuksköterskans omvårdnadsbedömning ochpatientens hälsa. Litteraturstudien utgick ifrån tolv vetenskapliga artiklar, elvakvalitativa samt en kvantitativ.