Dagens chefer förvÀntas ofta leda personal anstÀllda av den egna organisationen samtidigt som de ska leda inhyrd personal dÄ anvÀndandet av bemanningsföretag har ökat. En stor del av arbetet med att leda anstÀllda innefattar motivationsarbete och för att utföra detta krÀvs en viss kunskap i Àmnet motivation. En vÀl utformad motivationsstrategi ger inte bara de anstÀllda ett ökat vÀlbefinnande utan gagnar Àven organisationen genom en effektiviserad produktivitet. För att kunna implementera rÀtt strategi behöver organisationerna vara medvetna om vilka faktorer som motiverar anstÀllda till arbete.Syftet med denna studie Àr att beskriva och förklara arbetsmotivationsfaktorer hos socialsekreterare i en storstadskommun. Vidare diskuteras Àven eventuella likheter och skillnader i motivationsfaktorer mellan socialsekreterare som Àr tillsvidareanstÀllda av en kommunal verksamhet och socialsekreterare anstÀllda av ett bemanningsföretag.Studien har utförts genom en kvalitativ forskningsansats dÀr sex personer har intervjuats.

Bakgrund: Ma?nga patienter som a?r fo?dda med en livmoder upplever livmodern som ett sexuellt organ och a?r vid hysterektomi ra?dda att fo?rlora sin sexuella identitet. Hysterektomi, avla?gsnande av livmodern, a?r ett av det vanligaste gynekologiska ingreppen och i Sverige genomga?r cirka en av tio patienter fo?dda med livmoder behandlingen. Teoretiskt sett kan hysterektomi pa?verka sexualiteten och den sexuella fo?rma?gan.

Att drabbas av cancer och genomga? cytostatikabehandling kan inverka pa? patienters sexualitet. Sjuksko?terskor bo?r se till patienters alla behov fo?r att kunna ge en god omva?rdnad. Syftet var att beskriva sjuksko?terskors reflektioner kring a?mnet sexualitet i omva?rdnadsarbetet med cytostatikabehandlade vuxna patienter med cancer.

Bakgrund: HIV ?r en kronisk och obotbar virussjukdom som angriper kroppens immunf?rsvar. Utan behandling kan HIV leda till AIDS. Personer som lever med HIV upplever ofta stigmatisering och negativa attityder inom v?rden.

Bakgrund: I dagens samhÀlle pÄgÄr stÀndiga debatter om genus i olika kontexter, diskussionen om exempelvis löneskillnader, barnuppfostran och vÄrdande utifrÄn genus Àr nÀrvarande i media, i sÄvÀl TV som tidningar och pÄ internet. Studier har visat pÄ att kvinnor och mÀn uppfattar vÄrdande olika samt har olika preferenser för hur vÄrdandet skall utformas ? sjuksköterskor bör dÀrför vara genusmedvetna i mötet med patienten för att kunna ge genuskÀnsligt vÄrdande utifrÄn en personcentrerad utgÄngspunkt.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva patienters uppfattningar av vÄrdande ? ur ett genusperspektiv.Metod: Detta arbete har genomförts som en litteraturöversikt och har baserats pÄ 14 stycken vetenskapliga artiklar som har analyserats med en kvalitativ designmetod. Arbetet Àr förankrat med utgÄngspunkt i Katie Erikssons teori om vÄrdande.Resultat: Resultatet utgörs av tre teman; (a) Kvinnor och mÀns förvÀntningar samt önskemÄl för vÄrdande, (b) NÀr förvÀntningar och önskemÄl ej tillgodoses samt (c) NÀr förvÀntningar och önskemÄl tillgodoses. Olikheter mellan könen gÀllande uppfattningar av vÄrdande framkom frÀmst vid missnöje.

Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa faktorer som medverkar till att bistĂ„ sjuksköterskan i arbetet med efterlevandestöd. Åtta sjuksköterskor frĂ„n den palliativa enheten i Malmö intervjuades. Resultatet analyserades genom en latent och manifest metod dĂ€r tre teman och elva subteman framkom. Teman som upp-stod var professionella faktorer, personliga faktorer och materiella faktorer. Sjuk-sköterskorna i studien har uppgivit att de hade de personliga egenskaper som be-hövdes för att leda grupper i efterlevandestöd.

VÄrd i livets slutskede pÄ en vÄrdavdelning kan vara problematiskt och det Àr lÀtt att den nÀrstÄende hamnar vid sidan av. Trots de hinder som kan ses Àr nÀrstÄende, enligt kompetensbeskrivningen, Joyce Travelbees definition av omvÄrdnad och WHOŽs definition av palliativ vÄrd, en viktig del i sjuksköterskans ansvarsomrÄde. Detta Äterspeglas i de fyra hörnstenar för palliativ vÄrd som lyfts fram i SOU 2001:6: Symptomkontroll i vid bemÀrkelse,samarbete av ett mÄngprofessionellt arbetslag, kommunikation och relation samt stöd till nÀrstÄende. Behov definieras som ett inneboende krav pÄ upphÀvande av viss brist och Àr enligt Maslow uppdelat i flera nivÄer, frÄn grundlÀggande sÄsom mat, dryck och sömn upp till sjÀlvförverkligande. Bemötande Àr ett komplext begrepp som innefattar en mÄngfald av aspekter relaterat till hur vi nÀrmar oss andra mÀnniskor, dÀribland mÀnniskosyn, synen pÄ vÄrt yrke och respekt för andra mÀnniskor.

Sjuksköterskan möter i dag i sitt arbete en allt större grupp patienter med annan kulturell bakgrund. I omvÄrdnaden av dessa patienter Àr det viktigt att ha kunskap om olika kulturer och kunna kommunicera sÄ att vÄrden blir individuell och uppnÄr en god kvalité. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda mÀnniskor frÄn andra kulturer. Fjorton vetenskapliga artiklar analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: att inte veta om patienten förstÄr, att ha brister i kunskap och att ha fördomar, att det Àr lÀrorikt att vÄrda patienter frÄn andra kulturer.

Bakgrund: Att vÄrda en familjemedlem i hemmet pÄverkar sannolikt anhörigvÄrdaren bÄde emotionellt och socialt (Andrén & ElmstÄhl, 2008). Familjefokuserad omvÄrdnad Àr en teori som belyser betydelsen av att uppmÀrksamma hur en familj pÄverkas nÀr nÄgon drabbas av sjukdom (Benzein, Hagberg & Saveman, 2012).Syfte: Belysa upplevelser av att vara anhörigvÄrdare till en person med demenssjukdom som bor hemma.Metod: En systematisk litteraturstudie dÀr vetenskapliga artiklar eftersöktes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Söktermer som anvÀndes i samtliga databaser var ?caregiver?, ?dementia? och ?experience?. De artiklar som vara relevanta utefter litteraturstudiens syfte granskandes efter granskningsmall.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka nĂ€rstĂ„endes upplevelser av att vĂ„rda en anhörig vid livets slut i hemmet. Åtta vetenskapliga artiklar analyserades med hjĂ€lp av kvalitativ innehĂ„llsanalys med manifest ansats och analysen resulterade i fem kategorier. Att hemmet och sĂ€ttet att leva förĂ€ndras: Att vara hjĂ€lplös nĂ€r den sjuke personen lider och försĂ€mras: Att vara ensam och inte ha stöd: Att fĂ„ styrka av att vara tillsammans: Att kĂ€nna oro inför den kommande förlusten. Resultatet visade att nĂ€rstĂ„ende behöver fĂ„ bĂ„de praktiskt och emotionellt stöd. Dessutom hade nĂ€rstĂ„ende behov av att fĂ„ information och bli delaktiga i vĂ„rden..

Syftet med denna uppsats var att beskriva vÄrdmötet med patienter med annan etnisk bakgrund Àn sjuksköterskors och om/hur mötet pÄverkas av sjuksköterskors kulturkompetens. Materialet som ligger till grund för denna studie utgörs av tio kvalitativa nationella och internationella artiklar och en avhandling som hÀmtades ur vÄrdvetenskapliga databaser och via manuell sökning. Textanalysen genomfördes enligt Febe Fribergs metod i form av en beskrivande syntes som bidrag till evidensbaserad vÄrd. I analysprocessen anvÀndes för Àmnet relevanta sökord. Ur resultatet framkom att det fanns bÄde hinder och möjligheter i det interkulturella mötet och att begreppet kulturkompetens tolkades pÄ olika sÀtt av sjuksköterskorna.

Bakgrund: MÄngkulturella samhÀllen blir alltmer vanliga i och med den ökande invandringen.De olika kulturerna medför andra vÀrderingar, seder och levnadssÀtt Àn de som Àr vanliga hos majoritetsbefolkningen. Invandringen skapar Àven ett nytt sjukdomspanorama med krav pÄ sjukvÄrden som inte funnits tidigare. Enligt den svenska hÀlso- och sjukvÄrdslagen skall all vÄrd ges pÄ lika villkor för alla individer. Leiningers transkulturella omvÄrdnadsteori gÄr ut pÄ att en professionell, kulturellt anpassad omvÄrdnad kan garanteras om den genomsyras av ett individcentrerat förhÄllningssÀtt och med kulturell medvetenhet hos sjukvÄrdspersonal. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kulturell medvetenhet hos vÄrdpersonal och hur detta pÄverkar vÄrden.

AbstractBackground: Cancer is a leading cause of death worldwide and accounted for 7.6 million deaths, about 13% of all deaths, in 2008. Several factors can affect patients' quality of life such as physical and psychological symptoms, relationship to people around and the environment. In palliative care professionals need to have good knowledge in order to improve patient quality of life and to give them as good a life as possible in the final stages of life.Aim: The purpose of this overview study is to describe the experiences of quality of life in patients with incurable cancer.Method: We conducted an overview study that was based on ten scientific articles. All articles are qualitative studies, from the year 1995 - 2011, and are from Sweden, Finland, UK, Canada and the USA. Qualitative analysis was used to group the various themes and subthemes for overview study purpose.

Bakgrund: Migranter som grupp har fler h?lsorisker ?n m?nniskor som inte migrerat. En s?mre tillg?ng till v?rd leder till en s?mre fysisk-och psykisk h?lsa f?r migranter. Tillg?ngen till v?rd p?verkas av bristande information och v?l i v?rden hindrar spr?kbarri?rer och kulturkrockar skapandet av ett partnerskap mellan patient och v?rdpersonal.

Inledning: Tidigare var det vanligast att dö hemma, vÄrdad av sina anhöriga. Idag dör den storamajoriteten pÄ olika vÄrdinrÀttningar, omgivna av vÄrdpersonal. Döendeprocessen har pÄ mÄnga sÀttprofessionaliserats vilket fÄtt positiva följder i form av exempelvis bÀttre symtomlindring men Àveninneburit vissa problem dÄ vÄrdarna saknar den personliga relationen till patienten. Utmaningen försjuksköterskan Àr att lyckas hitta personen bakom patienten i ett rutinbaserat system. Bakgrund: AttmÀnniskor lever allt lÀngre medför att mÄnga lever en betydande del av sina liv med en eller flerakroniska sjukdomar.