Bakgrund: Den växande kulturella mångfalden i Sverige har lett till nya utmaningar för samhället och inte minst för sjukvården. Kultur är universellt för alla människor och speglas bland annat av faktorer som religion, värderingar, språk, miljö och kön. Den kulturella bakgrunden influerar våra uppfattningar av hälsa och sjukdom och hur vi ger uttryck för smärta och obehag. Det finns likheter och olikheter som leder till att vårdande kan förstås på olika sätt och kräver därför kulturellt kompetenta vårdgivare. Syfte: Syftet är att belysa hur vårdtagare med olika kulturella bakgrunder och vårdpersonal upplever transkulturella möten inom den svenska sjukvården.Metod: Litteraturöversikt där tolv kvalitativa studiers resultat har syntetiserats och sammanställts.

BakgrundA?r 2011 fick 599 personer i a?ldern 20-30 a?r diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bro?stcancer, hja?rntumo?rer och cancer i o?vriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 a?r, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga ha?ndelser som att flytta hemifra?n och studera.

BakgrundA?r 2011 fick 599 personer i a?ldern 20-30 a?r diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bro?stcancer, hja?rntumo?rer och cancer i o?vriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 a?r, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga ha?ndelser som att flytta hemifra?n och studera.

Bakgrund: Hj?rtsvikt ?r en kronisk sjukdom som fr?mst drabbar den ?ldre befolkningen. Globalt uppskattas att miljontals m?nniskor lever med hj?rtsvikt, och i Sverige ber?knas cirka 200 000 vara drabbade. Hj?rtsvikt orsakar flera symtom som p?verkar m?nniskors vardag, d?rf?r kr?vs det olika omv?rdnadsstrategier f?r att fr?mja v?lbefinnandet.

Vi lever i ett mångkulturellt samhälle, och detta ställer ökade krav på sjuksköterskor när de ska vårda patienter med annan kulturell bakgrund än den egna. Den här studien syftade till att belysa några av de svårigheter sjuksköterskor kan uppleva i vården av patienter med annan kulturell bakgrund än den egna. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Nio artiklar valdes ut, där sjuksköterskor intervjuats om sina iakttagelser i vården av patienter med annan kulturell bakgrund än den egna. Resultatet visade att bristande kommunikation, kulturkrockar och brist på kunskap hos sjuksköterskor var företeelser som kunde upplevas som svåra i vården av patienter med annan kulturell bakgrund än den egna.

There are over 1,5 billion Muslims living on earth and the religion is one of the world´s most increasing. Sweden is a country with a cultural diversity where about 300 000 Muslims lived in 1999. Today, the requirement for knowledge about caring for Muslims and the need of culturally competent nursing care are increasing.The aim of this study was to define cultural factors which the nurse has to recognize to be able to give culturally competent care to the Muslim patient. The method that has been used was a The Sunrise Model, which illustrates Leininger´s theory of culture care diversity and universality, provides a theoretical framework for the study. The results are presented on the basis of Leininger´s three cultural factors; cultural values, beliefs and lifeways.

Vi lever i ett mångkulturellt samhälle, och detta ställer ökade krav på sjuksköterskor när de ska vårda patienter med annan kulturell bakgrund än den egna. Den här studien syftade till att belysa några av de svårigheter sjuksköterskor kan uppleva i vården av patienter med annan kulturell bakgrund än den egna. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Nio artiklar valdes ut, där sjuksköterskor intervjuats om sina iakttagelser i vården av patienter med annan kulturell bakgrund än den egna. Resultatet visade att bristande kommunikation, kulturkrockar och brist på kunskap hos sjuksköterskor var företeelser som kunde upplevas som svåra i vården av patienter med annan kulturell bakgrund än den egna.

Projektets syfte var att undersöka om en handdator kan stödja distriktssköterskans arbete. I rapporten beskrivs hur vi tillsammans med distriktssköterskor har iakttagit i vilka situationer handdatorn kan vara ett hjälpmedel. Om patientjournalen är tillgänglig via handdatorn vid hembesök skulle det styrka de av oss utvalda nyckelorden som representerar distriktssköterskans yrkeskunnande; "seende", lyhördhet, kommunikation, flexibilitet, prioritering, beslutsfattande, dokumentation, framförhållning samt utveckla ett minne och självständighet. I rapporten skriver vi också om hur distriktssköterskorna tillsammans med oss har påverkat utvecklingen av det grafiska gränssnittet i designprocessen. Vi visar med mock-upbilder hur denna process har framskridit och vi pekar på hur viktig användarmedverkan är.

Svensson, C & Svensson, M. Romer och omvårdnad. En litteraturstudie om specifika faktorer som kan ha betydelse för romer i samband med omvårdnad. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2005. Omvårdnad av romer i vården orsakar många gånger konflikter och missförstånd.

Immigration is today happening in Sweden to a great extent and this requires a higher level of demands within the transcultural nursing. With this fact as a base to our literature review the aim of the study was developed. This was to investigate how immigrants with diabetes mellitus type 2 experience health and to find out the importance of knowledge related to the patients compliance of given advise and prescriptions. On the basis of the aim the following questions of issue was formulated: How do immigrants with diabetes mellitus type 2 experience their health and what knowledge do they possess concerning their illness? and Within which areas of the immigrants life is it important for the nurse to gain knowledge in order to affect and oblige him or her? A critical review of nine scientific articles emerged in three themes that answer the questions of issue.

Att arbeta med kulturellt varierad population har visat sig utmanande. Syftet med detta arbete är att undersöka svenska distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av möten med patienter med utomeuropeisk bakgrund samt vilken etisk och/eller kulturell kompetens de anser sig behöva för denna typ av möten och hur den formas. Vidare är syftet att identifiera eventuella etiska dilemman distriktssköterskor ställs inför. Nio distriktssköterskor intervjuades individuellt. Dataanalysen resulterade i fem kategorier: Kommunikation, Kultur, Organisation, Bemötande och Genusskillnader.

Interaktion mellan sjuksköterska och patient påverkar upplevelsen av vård. Upplevelsen av vården är således en betydelsefull komponent för patienten och dess hälsotillstånd. Syftet med denna studie var att undersöka om det finns genus relaterade förhållande som påverkar manliga patienters upplevelse av vård. Teoretisk ram för arbetet är Madeleine Leiningers Transkulturell omvårdnad och då främst hennes sunrise modell som inspirerat författarna både beträffande enkätframställan, analys och tolkning av materialet. Metoden är en empirisk studie som behandlar sexton enkätsvar från onkologisk klinik i Skåne.

Bakgrund: Att beskriva den n?rst?endes erfarenheter av sjuksk?terskans st?d vid palliativ v?rd i livets slutskede i hemmet ?r betydelsefullt, d? den n?rst?ende ?r den viktigaste och n?rmaste v?rdaren f?r den d?ende. D?rmed en v?l-fungerande kommunikation och en personcentrerad omv?rdnad har stor betydelse f?r den n?rst?ende vid den palliativa v?rden i hemmet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie ?r att beskriva n?rst?endes erfarenheter av sjuksk?terskans st?d vid palliativ v?rd i livets slutskede i hemmet. Metod: Denna litteraturstudie ?r baserad p? 10 vetenskapliga artiklar, med kvalitativ design. Samtliga artiklar har granskats och analyserats utifr?n Fribergs gransknings-och analysmetod av kvalitativa studier. Resultat: Resultatet har presenterats i kategorier och fem subkategorier. Huvud fynden fr?n denna studie visade att en god kommunikation och got bem?tande fr?n sjuksk?terskor gav n?rst?ende och deras d?ende en k?nsla av trygghet. Slutsats: N?rst?endes delaktighet med st?d av sjuksk?terskan i palliativ v?rd st?rker v?lbefinnandet f?r patienter och skapar trygghet genom ?ppen kommunikation, kunskap och ett holistiskt f?rh?llningss?tt..

Sverige är nu ett mångkulturellt samhälle där människor från olika delar av världen kommer i kontakt med svensk sjukvård. Vår nyfikenhet väcktes om hur de upplever möten med besökskulturen på IVA? Syftet med denna studie var att undersöka hur utlandsfödda närstående upplever möten med besökskulturen på IVA.I denna pilotstudie har vi använt oss av en kvalitativ innehållsanalys med en fenomenologisk ansats där vi valt att samla in data via intervjuer med öppna semistrukturerade frågor. Våra informanter hade överlag en upplevelse av gott bemötande från vårdpersonalen på den avdelning där de varit besökare. De upplevde den psykiska och fysiska miljön som mestadels god med undantag för oro och trånga patientrum.I omvårdnadsarbetet har sjuksköterskan ett stort ansvar för hur utlandsfödda närståendes möten med besökskulturen blir.

Som invandrare har vi egna erfarenheter av att kommunikationen i vården är bristfälliggentemot invandrare med språksvårigheter. Utifrån denna problematik genomförde vien litteraturstudie för att belysa kommunikationsproblem i vården av invandrare medspråksvårigheter. Syftet med studien var att belysa detta kommunikationsproblemutifrån ett personalperspektiv. Denna studie baserades på tio vetenskapliga artiklar avhög kvalitet. Kvalitativ innehållsanalys metod används för att analysera artiklarna.