SammanfattningSyftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare mot de tidigare skolåren beskriver och hanterar sitt arbete med elever med beteendeproblem med fokus på ett utagerande beteende. Vidare är syftet att ta reda på vilka orsaker lärare anser ligger till grund för beteendet samt få inblick i beteendeproblemens pedagogiska konsekvenser.Vi har valt att göra en halvstrukturerad, kvalitativ intervjustudie med åtta lärare som har erfarenhet av elever med beteendeproblem.Utifrån intervjuresultatet och forskningslitteraturen framkommer en relativt samstämmig bild av att beteendeproblem på olika sätt får pedagogiska konsekvenser för både eleverna och läraren.Gällande orsaker till beteendeproblem finns ingen generell förklaring som kan anses giltig för samtliga informanter och forskare. I litteraturen presenteras många olika teorier och perspektiv på orsaker och riskfaktorer för att utveckla beteendeproblem. Samtliga informanter betonar att det inte endast finns en utan flera orsaksförklaringar och flertalet nämner hemmiljön, däribland bristande omsorg och dålig uppfostran som bidragande orsaker. Merparten av informanterna är överens om att det inte finns ett arbetssätt som fungerar för alla elever med beteendeproblem, det gäller att hitta strategier som fungerar för den enskilda eleven.

Enhetschefens arbete balanserar mellan önskemål och krav från personal, brukare, anhöriga, tjänstemän och politiker. Informella ledare kan då vara ett hot eller en möjlighet.Uppsatsens syfte är att bidra med förståelse för hur enhetschefer inom äldreomsorgen resonerar kring informella ledare. Det handlar om de möjligheter och svårigheter samt de strategier cheferna resonerar om och använder i sitt arbete.Den teoretiska referensramen utgörs av symbolisk interaktionism och verksamhetsnära- och situationsanpassat ledarskap. Utifrån en kvalitativ ansats har halvstrukturerade intervjuer genomförts med sex enhetschefer i två kommuner i Östergötland.Resultatet visar att cheferna resonerar kring både möjligheter och svårigheter avseende informella ledare i verksamheten. Möjligheterna kan bestå av att informella ledare ofta är insatta och engagerade i verksamheten.

Syftet med vår studie har varit att undersöka och lyfta fram den kombinerade kompetensen specialpedagog/fritidspedagog samt belysa vilka kunskaper utbildningarna tillförde och hur yrkesrollen tillvaratas i olika verksamheter. Utifrån en kvalitativ metod intervjuades 11 specialpedagoger med fritidspedagogbakgrund samt genom litteraturstudier fick vi svar på syftet. Studien inriktar sig främst i arbete på individ- och gruppnivå med åldern 6-12. Efter specialpedagogutbildningen har alla en kombinerad kompetens oavsett om vi är lärare, förskolelärare eller fritidspedagoger. I vår studie framkom att specialpedagoger med fritidspedagogbakgrund har sin främsta styrka och kompetens i arbetet med barns, ungdomars och vuxnas sociala och emotionella utveckling inom olika verksamheter.

I det vardagliga livet normala samspel förutses individer leva som en heterosexuell individ. Filosofiska satser från tidigare forskning visar att heteronormen även kan verka inom svensk och västerländsk vård och omsorg. Syfte med den här studien är att undersöka hur frågor kring HBT och HBT-personer framställs av boendechefer inom särskilt boende för äldre i en medelstor kommun samt undersöka på vilket sätt verksamheten arbetar med dessa frågor. Genom fem semistrukturerade intervjuer på boendechefer framgick det att samtliga delade uppfattningen om alla individers lika värde. HBT-ämnet framgick dock vara osynligt i äldreverksamheten då ämnet var lågt prioriterat och inga diskussioner fördes i verksamheten, vare sig på boendet eller från högre befattningar.

Syftet med denna studie är att undersöka upplevelsen av delaktighet i behandling, vård och omsorg för anhöriga och närstående till människor med psykiska funktionshinder, samt att klarlägga hur denna grupp erfar samarbetet med de professionella yrkesutövarna. Vi har enbart undersökt anhörigperspektivet och under processen har vi arbetat med metoder för grundad teori. Vi valde en kvalitativ ansats för vår forskning och utförde totalt sex intervjuer. Vårt resultat visar att sannolikheten för att anhöriga och närstående ska uppleva delaktighet i behandling, ökar med ett gott initialt bemötande ifrån de olika professionella företrädarna. Bemötandet och yrkesetiken är också essentiellt för att bevara en god relation under behandlingsprocessen och utgör en viktig ingress för anhörigas möjligheter att hantera sin vardag. Goda relationer mellan familjerna och de professionella kännetecknas ofta av ett kunskaps- och informationsutbyte vilket genererar en känsla av delaktighet.

Demens a?r en vanlig diagnos hos a?ldre personer i Sverige. Syftet med denna studie var att underso?ka hur och varfo?r omsorgspersonal pa? en gruppbostad fo?r personer med demens anva?nder sig av klargo?rande kommunikation i det dagliga omsorgsarbetet. Studien har en etnografisk ansats, och datainsamlingsmetoden a?r deltagande observation.

Oro/ångest är ett vanligt förekommande fenomen, inte sällan kopplat till sjuk-domstillstånd eller den utsatta situation patienten befinner sig i under vårdtiden. Inom vård och omsorg har mjuk massage som icke-farmakologisk metod visat sig ha en rad positiva effekter. Författarna har valt att använda begreppet berörings-massage för att sammanfatta de olika former av mjuk massage som förekommer i litteraturen. Ett behov finns av ökad kunskap och utbildning för att integrera den-na metod i omvårdnadsarbetet. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka effekter av beröringsmassage hos patienter med oro/ångest.

Det finns flera olika tillsta?nd som kan bidra till en tillfa?llig eller kronisk fo?rlamning. Sjukdomar som ofta fo?rknippas med fo?rlamning i extremiteter a?r traumatiska hja?rnskador, stroke och ryggma?rgsskador. Beroende pa? var skadan sitter och hur stor skadan a?r sa? fa?r patienterna olika grader av fo?rlamning, vilket i sin tur kan leda till en fo?ra?ndrad livssituation.

Vad är det som gör att människor i dagens samhälle pressar sig så hårt att de tillslut försätter sig i stress och utmattningssituationer?Syftet med studien är att undersöka vad det är som gör att vissa människor inte kan identifiera och/eller lyssna på egna varningssignaler, samt deras tankar om utmattningsdepressionens orsaker.Frågeställningarna är: Hur beskriver de människor som själva fått diagnosen utmattningsdepression sina egna tankar om orsakerna till stress och/eller utmattningssymptomen? Har de blivit hjälpta genom psykoterapi och i så fall vad har de uppfattat som det terapeutiskt verksamma?Studiens metod baseras på kvalitativa djupintervjuer med fem personer som själva fått diagnosen utmattningsdepression och som har gått eller fortfarande går i terapi.Resultatet visar att intervjupersonernas egna tankar om orsaker främst handlar om olika livskriser som de har varit med om. Upprepande påfrestande kriser har bidragit till extra sårbarhet för att senare utveckla stress och/eller utmattningssyndrom. Otrygg anknytning och dålig självkänsla framkom som bakomliggande orsaker till dessa kriser.Slutsatserna blir att otrygg anknytning i kombination med individuella kriser senare i livet kan vara en viktig orsak till stress- och/eller utmattningssyndrom. Brist på emotionell omsorg kan finnas i socialt välfungerade familjer.

BAKGRUND: Invandrare i Sverige har nedsatt hälsa i högre grad än inrikes födda svenskar, framför allt bland kvinnor och äldre. Arabisktalande personer från mellanöstern härstammar från en kultur långt från den svenska, vilket kan ge upphov till missförstånd i vården. Kulturella skillnader och brister i kommunikation kan leda till en icke tillfredsställande vård. Forskning tyder på att vårdgivare bör öka sin kulturella kompetens, det vill säga lära sig att belysa dessa skillnader. SYFTE: Syftet var att beskriva hur arabisktalande kvinnor från Mellanöstern upplever mötet med sjuksköterskan inom svensk hälso- och sjukvård.

In this essay I consider a self-experienced dilemma, and review how I, as a preschool teacher, treat a child with special needs. With the support of literature and theory, I can, with an essay writing approach, reflect and analyze the dilemma. In this way I will examine my practical knowledge and personal experiences of a complex situation. I want to examine whether children with special needs who are included in regular preschool activities, really get the support they need and deserve. Do educators have the conditions and does preschool have sufficient resources to realize this? Do educators have sufficient knowledge of how children with special needs should be responded to? I want to find out how the included children's social development and self-image is shaped by the treatment they receive at the preschool.

Syfte och frågeställning: Huvudsyftet är att för de äldre i Makedonien medanhörigersättning beskriva deras livssituation, framförallt med avseende påboendet. Vidare syfte är att undersökningens resultat skall kunna ge en riktning förframtida insatser.Studien har två delsyften:1) Att undersöka hur de äldre som har bistånd anhörigersättning, bor.Centrala frågeställningar:? hur ser boendet ut för olika etniska grupper? hur vanligt är det att omsorgsgivarna är de äldres egna barn? hur påverkar ekonomiska och sociala faktorer boendet2) Att beskriva hur anhörigstöd och anhörigersättning för äldre i Makedonienpåverkar de äldres livssituation.Centrala frågeställningar:? varför deras anhöriga hjälper dem? vilka hinder som de möter i sin vardag? vilka är deras drömmar och förhoppningarMetod: I min undersökning finns det inslag av både kvantitativ och kvalitativansats. Jag genomförde tvåhundra kvantitativa enkäter och två kvalitativaforskningsintervjuer.Resultat: De flesta av de äldre som har anhörigersättning äger sin bostad, men harbara ett rum som tillgänglig boyta. De bor i en "acceptabel" bostad, har lågpension och bor tillsammans med omsorgsgivaren.

This is a qualitative study that explores the involvement of the relatives in the special housing based on the perspective of fourteen interviewees working in elderly care, at special housing.The purpose of this study is to analyze the nursing staff's view of the involvement of the relatives and the presence of care provision at special housing. The study is to find out what can constitute support or obstacles to the relatives.Three questions have been presented as the structural basis upon which the objective finds its conclusion. These questions try to explore and identify the forms of support that can help relatives in their involvement in elderly care. There are opportunities and obstacles for the involvement of the relatives in the care of the elderly as well as expectations of nursing staff on the role of the relatives in the care of the elderly which the following study focuses on.The research reflected in this study involves the care staff and their experiences and views on the relatives who have their older live permanently in residential care.In conclusion, the study identifies similar reasoning among respondents regarding to key aspects of the relatives at the special housing. They emphasizes that relatives are needed there and they are important resource for both the residents and the staff.The results indicate that there may be both opportunities and obstacles for the involvement of the relatives.

Syftet med den här studien var att undersöka hur pedagoger förhåller sig till ämnet barn som far illa. Med utgångspunkt i syftet lyfter resultatavsnittet i detta arbete upp hur pedagoger arbetar för att stödja och hjälpa de utsatta barnen i verksamheten, vilka skyldigheter pedagogerna har, tecken och signaler på ett barns utsatthet samt så framgår det i studiens resultat vad pedagogerna i studien tyckte om detta ämne. Studiens metod har varit kvalitativa intervjuer, sammanlagt har fem pedagoger från två olika förskolor deltagit. I studiens resultat framgår det att pedagogerna var väl medvetna om sin skyldighet att anmäla vid minsta misstanke om att ett barn far illa. En av pedagogerna belyste dock att det fanns ett mörkertal i hur många pedagoger som egentligen vågar ta klivet till en anmälan.

Bakgrund till studien ges dels i en genomgång av hur IT-stöd och systemutveckling inom vård och omsorg fungerar, dels framväxten av den Nationella IT-strategin och dess förankring inom kommun och landsting. E-recept är en prioriterad fråga i den Nationella IT-strategin. Dess framgångsrika genomförande på alla nivåer och att användandet av e-recept är världsledande i internationell statistik gör att systemet blir intressant att analysera.Syftet med studien var att skapa förståelse för de faktorer ur ett användarperspektiv som lett fram till detta framgångsrika systeminförande. Vi har valt att skapa en teoretisk ram, genom att kombinera FITT-modellen ?Fit between Individuals Task and Technology? och användbarhetskriterier, för att tydliggöra de faktorer som är centrala i införandet.