Syftet med mitt arbete är att undersöka hur jag som klarinettist kan utveckla min musikaliska tolkning utifrån en Transkription av Johann Sebastian Bachs Cellosvit nr 1 i G-dur, BWV 1007, genom att använda mig av tre olika effektpedaler.Jag har interpreterat Bachs cellosvit nr 1, utifrån en Transkription för klarinett, gjord av Ulysse Delécluse, professor i klarinett vid konservatoriet i Paris under mitten av 1900-talet. En inspelning gjordes av stycket som jag sedan använt i mitt analys- och tolkningsarbete. Under denna process har jag samtidigt utforskat tre olika effektpedaler, som vanligtvis används till elgitarr, och sedan har jag, utifrån min analys och tolkning av min första inspelning, använt elektroniska effekter för att skapa en ny tolkning av stycket. Processen har resulterat i en inspelning där jag framför stycket i min elektroakustiska tolkning. I mina analyser har jag haft fokus på följande musikaliska aspekter: frasering, tempo och dynamik.

Det finns många likheter mellan en orgel och en orkester och samtidigt många olikheter. Vid båda instrumenten har man, beroende på storleken, tillgång till en mängd olika stämmor men vid orgeln är det, oftast, bara en som spelar medan en orkester har betydligt fler instrumentalister. Klangen produceras till stor del på olika sätt och sättet att frasera och göra skillnader i dynamik och artikulation skiljer sig på många sätt mellan en orgel och en orkester. Att balansera dessa likheter och olikheter har varit den stora utmaningen i mitt arbete. Syftet med mitt examensarbete är att transkribera delar av Allan Petterssons 7:e symfoni för orgel samt att beskriva och problematisera kring denna arbetsprocess.

According to tradition transcribed music is an important part of the repertoar for the classical guitar. Baroque music as well as compositions from the Spanish national romantic era are the two most important sources for transcriptions. My research is aimed at finding answers concerning the relevance of transcribing as well as playing different styles of music on the guitar. Are there any basic rules how these transcriptions should be made? I have chosen to take a closer look at the music of J S Bach as a representative of the baroque period because of the great legacy of his music being played on guitar and lute.

This paper discusses how four people in the Swedish Radio station P3, together interact to account therapy trends towards a third party. The focus is on whether, and if so, how they collaborate to make the conversation intelligible for radio listeners. This is done by means of conversation analysis and methods developed by the CA. The result is interesting when the conversation participants do not follow their expected roles as broadcasters and experts while they disagree about the communicative projects to be carried out..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det går att göra Transkriptioner av verk skrivna för accordeon med nioradig bas-sida till accordeon med sexradig bas-sida. Torbjörn Iwan Lundquists Metamorphoses (1965) har transkriberats och en tidigare gjord Transkription av Volker von Ohlen har använts som referens. Resultatet redovisas i form av notexempel och en inspelning av det transkriberade verket. Transkriptionen handlar till stor del om bevarande eller utveckling av klang och musikaliskt flöde. Transkriptionen har kommenterats av två verksamma accordeonister och visar på både traditionella och nyskapande lösningar..

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

Syftet med detta projekt har varit att transkribera klarinettstämman i andra satsen ur Brahmsklarinettkvintett, opus 115, från klarinett till tvärflöjt, samt att analysera detta arbete. Målet med Transkriptionen har varit att hålla mig så nära originalet som möjligt genom att behålla satsens grundkaraktär och enhetlighet. Analysen tar upp problem som uppstår vad gäller tonomfång, klangfärg, frasering, spelteknik och dynamik. Återkommande svårigheter är klarinettens större omfång nedåt samt flöjtens jämförelsevis begränsade dynamik i det låga registret. .

Det finns många likheter mellan en orgel och en orkester och samtidigt många olikheter. Vid båda instrumenten har man, beroende på storleken, tillgång till en mängd olika stämmor men vid orgeln är det, oftast, bara en som spelar medan en orkester har betydligt fler instrumentalister. Klangen produceras till stor del på olika sätt och sättet att frasera och göra skillnader i dynamik och artikulation skiljer sig på många sätt mellan en orgel och en orkester. Att balansera dessa likheter och olikheter har varit den stora utmaningen i mitt arbete. Syftet med mitt examensarbete är att transkribera delar av Allan Petterssons 7:e symfoni för orgel samt att beskriva och problematisera kring denna arbetsprocess.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur trumslagaren påverkar den musikaliska helheten och interagerar med sina medmusiker i modernt jazztriospel. En jämförande analys har gjorts av skivinspelningar från 1961 och framåt med trumslagarna Paul Motian, Jack DeJohnette och Jorge Rossy. Analysen behandlar rytmik, dynamik och klangfärg i två standardlåtar, All the things you are och Solar, och baseras på Transkription i partiturform med avsikt att tydliggöra musikernas interaktion. Uppsatsen innefattar även en konstnärlig del i form av en inspelning, där jag tillsammans med en pianist och en basist framför tre standardlåtar. Dessa inspelningar diskuteras i relation till det analyserade materialet.

Den här uppsatsen skrevs för att belysa de hinder som kan uppstå när man som musiker tar sig an nutida musik, i detta fall japansk sådan. Den inriktning som arbetet tagit är hur man genom att förändra notbilden kan komma närmare musikens kärna, samt göra instuderingen så effektiv som möjligt under en relativt kort tid. För att nå de resultat jag gjort har jag använt mig av två informanter som arbetat med två stycken för solo flöjt av Kazuo Fukushima (1930), Mei (1962) och Shun?San (1969). Fallstudiens genomförande har tagit tre veckor där informanterna som är studenter har fått studera in båda verken och därefter notera om det ena av dem (Mei) för att se om de med denna metod kom närmare kärnan i musiken och kompositörens intention.

I denna uppsats kommer jag att studera det relativt nya medieformatet podcast ur ettsamtalsanalytiskt perspektiv. Syftet med uppsatsen är att analysera samtalen var för sig ochsedan jämföra de båda samtalen med varandra för att få fram eventuella skillnader ochlikheter. Kategorierna som studeras är: samtidigt tal, avbrott, introduktion av samtalsämneoch samtalsuppdelning. De podcaster som analyseras är ?Alex och Sigges podcast? samt?Filip och Fredriks podcast?.

I denna uppsats kommer jag att studera det relativt nya medieformatet podcast ur ettsamtalsanalytiskt perspektiv. Syftet med uppsatsen är att analysera samtalen var för sig ochsedan jämföra de båda samtalen med varandra för att få fram eventuella skillnader ochlikheter. Kategorierna som studeras är: samtidigt tal, avbrott, introduktion av samtalsämneoch samtalsuppdelning. De podcaster som analyseras är ?Alex och Sigges podcast? samt?Filip och Fredriks podcast?.

Kvittar det hur man kvittrar? Ja, det kan man fråga sig. Botaniserar man inågra olika fågelhandböcker finner man snart att lätesåtergivningarna i bokstäverskiljer sig med, i stort sett, varje författare. Ibland skriver till och medsamma författare lätena olika i olika böcker. Man kan misstänka att någonmetod för hur översättningen från läte till skrift skall göras inte existerar.Vid en undersökning av huruvida så är fallet, bekräftas misstankarna.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.