Sammanfattning Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att fr?mja livskvaliteten hos patienter med obotlig sjukdom och deras n?rst?ende genom symtomlindring, teamarbete och st?d. V?rd i hemmet kan skapa trygghet och n?rhet, d?r n?rst?ende ofta f?r en betydande roll och beh?ver professionellt st?d vid praktiska, emotionella och existentiella utmaningar. Sjuksk?terskan har en samordnande funktion och m?ter n?rst?endes behov utifr?n ett etiskt och personcentrerat f?rh?llningss?tt.

Det finns idag fÄ och i framtiden kanske Ànnu fÀrre uppgifter som Àr av sÄdan karaktÀr att endast en person bÀst löser dem. Det krÀvs som regel nÄgot slags samarbete, ofta i form av arbete i grupp eller arbetslag. I denna rapport har jag undersökt hur teamarbete uppfattas pÄ arbetsplatsen, samt vilka förvÀntningar medarbetarna har över teamet och om dessa har uppfyllts. För att ta reda pÄ min frÄgestÀllning har anvÀnt mig av en kvalitativ metod eftersom jag vill undersöka individers personliga förvÀntningar och uppfattningar om begreppet team. En fallstudie pÄ tre olika företag har genomförts i form av intervjuer med produktionschef och teammedarbetare pÄ respektive företag.

Det finns idag fÄ och i framtiden kanske Ànnu fÀrre uppgifter som Àr av sÄdan karaktÀr att endast en person bÀst löser dem. Det krÀvs som regel nÄgot slags samarbete, ofta i form av arbete i grupp eller arbetslag. I denna rapport har jag undersökt hur teamarbete uppfattas pÄ arbetsplatsen, samt vilka förvÀntningar medarbetarna har över teamet och om dessa har uppfyllts. För att ta reda pÄ min frÄgestÀllning har anvÀnt mig av en kvalitativ metod eftersom jag vill undersöka individers personliga förvÀntningar och uppfattningar om begreppet team. En fallstudie pÄ tre olika företag har genomförts i form av intervjuer med produktionschef och teammedarbetare pÄ respektive företag. Intervjuerna Àr semistrukturerade med öppna frÄgor. Genom min undersökning kom jag fram till att begreppet team uppfattas som nÄgot positivt av alla de personer jag intervjuade.

Introduktion: Att möta döende patienter Àr en av de svÄraste uppgifterna en sjuksköterska stÀllsinför, trots detta Àr vÄrd av döende patienter inte ett prioriterat Àmne inomsjuksköterskeutbildningen. Den palliativa vÄrden i Sverige ska följa fyra grundstenar: Symtomkontroll,tvÀrprofessionellt teamarbete, bra relation och kommunikation med patienten, anhöriga och denövriga personalen samt stöd till anhöriga, bÄde under sjukdomstiden samt efter dödsfallet. Syfte: Attbelysa sjuksköterskans upplevelser av att vÄrda döende patienter utanför specifika palliativavÄrdenheter. Metod: En litteraturstudie har gjorts med artikelsökningar i databaserna Cinahl ochPubMed. 12 artiklar, varav 10 kvalitativa och 2 kvantitativa, vilka motsvarade studiens syfte, valdes utför analys.

Bakgrund: Kirurgi ?r ett omr?de som inneb?r h?g risk f?r olyckor och v?rdskador. I operationssalens h?gteknologiska och utmanade milj? m?ste ett flertal professioner med olika utbildning och ansvarsomr?den samarbeta effektivt. Kommunikationen ?r en av de viktigaste faktorerna f?r ett gott interprofessionellt samarbete.

Sammanfattning Bakgrund: PÄ grund av att mÀnniskor lever lÀngre sÄ kommer antal personer med demens ocksÄ att öka. Med stigande Älder och ökad nÀrvaro av kroniska sjukdomar sÄ som demenssjukdom, blir det Àven en ökning av undernÀringsproblematik hos den Àldre befolkningen.  Syftet: Föreliggande litteraturstudies syfte var att beskriva hinder och möjligheter för att sjuksköterskan ska kunna uppmÀrksamma, förhindra och minimera undernÀring hos Àldre dementa pÄ Àldreboenden. Syftet var ocksÄ att granska artiklarnas kvalitét utifrÄn den metodologiska aspekten urval.Metod: En litteraturstudie med deskriptiv ansats genomfördes baserat pÄ 16 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Pubmed, Chinal och Scopus.Resultat: Studien visar att demenssjukdomens tre stadier orsakar nutritionsproblem. Bristande kommunikation och interaktion, utebliven mÄltidstrÀning och biverkningar av vissa lÀkemedel pÄverkade dementa Àldres nutrition pÄ ett negativt sett.

Bakgrund: Emotionellt Instabil Personlighetsstörning (IPS) Àr den vanligastepersonlighetsstörningen inom den psykiatriska vÄrden. Karakteristiska symtom Àr emotionellinstabilitet, negativ sjÀlvbild och instabil identitet. Personer med denna störning Àr kÀnsliga förseparationer och har en tendens att se omvÀrlden i svart och vitt. Detta kan Àven gÀlla den egnasjÀlvkÀnslan som kan vara mycket negativ eller idealiserad beroende pÄ hur svÄrhanterligt livetför tillfÀllet ter sig. Syfte: Att beskriva om och hur sjuksköterskors attityder till patienter medIPS kan pÄverka omvÄrdnaden av dem.

Bakgrund: Trots nationella m?l om korta vistelsetider p? somatiska akutmottagningar ?r v?ntetiderna ofta l?nga, vilket kan p?verka b?de patienter och personal negativt. Sjuksk?terskor p? akutmottagningar ?r s?rskilt utsatta f?r arbetsrelaterad stress. Denna stress kan i sin tur p?verka patients?kerheten och kvaliteten p? omv?rdnaden negativt.

Syftet med denna studie har varit att undersöka gÀllande praxis samt belysa förutsÀttningarna för psykoterapi som behandlingsmetod inom Barn- och ungdomshabiliteringen.Studien bestÄr av tvÄ delar, dels en enkÀtundersökning riktad till fem lÀn, dels intervjuer med ett urval av de personer som berörts av enkÀten, och dÀr uttalat intresse för att intervjuas. Arbete har varit inspirerande och berikande. Vi har fÄtt ta del av en gedigen kunskap och engagemang för psykoterapeutiskt arbete med funktionshindrade barn och ungdomar, och deras förÀldrar/anhöriga. Resultaten visade att det förekommer psykoterapeutiska insatser i olika former pÄ dessa arbetsplatser. Fokuseringen, omfattningen och metoderna varierar mellan arbetsenheterna och yrkesutövarna. VÄr slutsats Àr att det Àr ett mycket gott arbete som utförs, och med stort engagemang sÄvÀl för att arbeta psykoterapeutiskt som för de funktionshindrades rÀtt till detta stöd. Terapiernas fokus var oftast byggande och bearbetande av sjÀlvbild, nÀr det gÀllde barn/ungdomar, och för förÀldrar krisbearbetning och stöd i att hantera svÄrigheter i den nya livssituationen.Terapier för gruppen funktionshindrade mÄste utgÄ frÄn ett brukarperspektiv, dvs. anpassas efter brukarens förmÄga genom en variation av metoder, konkreta tekniker och ökad tydlighet hos terapeuten.Barn- och ungdomshabiliteringen kÀnnetecknas bl a av kontakter under lÄng tid, av teamarbete och en stor variation av insatser.

Introduktion: MÄnga myopa patienter alternerar idag sin korrektion mellan glasögon och kontaktlinser. Att skifta mellan dessa tva korrektionsformer har sedan lÀnge varit kÀnt att orsaka ett ökat krav pa ackommodation och konvergens pÄ nÀra hÄll, vilket kan leda till problem vid nÀrarbete for patienten. I teorin berÀknas endast patienter med myopi -4,00 D eller mer vara drabbade av detta ökade krav.Metod: 20 personer (5 man och 15 kvinnor) deltog i studien och delades in i tva lika stora grupper. En med myopi ?-4,00 D med medelÄlder 25,8?}5,3 Är och refraktionsfel -6,33?}1,33 D.

Bakgrund: SmÀrta frÄn rörelseorganen ligger bakom mÄnga sjukskrivningar. För att stÀrka den medicinska rehabiliteringen gjorde Socialdepartementet en överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting 2008; Rehabgarantin. Den insats som skulle fÄ prestationsersÀttning var multimodal rehabilitering. I Landstinget Dalarna har man startat multimodala team med resurser frÄn Rehabgarantin i primÀrvÄrden. Denna uppsats beskriver ett sÄdant teams uppbyggnad och faktorer som personal uppfattar som viktiga för teamets uppbyggnad och arbete.Syfte: Syftet med förÀndringsarbetet Àr att patienter med lÄngvarig vÀrk ska fÄ ett snabbt och adekvat omhÀndertagande av ett team som har kunskaper och erfarenhet av att jobba tillsammans.StudiefrÄgor: Vilka effekter för patienterna kan kopplas till ansatsen att skapa multimodal rehabilitering pÄ en primÀrvÄrdspraktik? Vilka faktorer, upplever personal pÄ vÄrdcentralen, har pÄver-kat skapandet av ett smÀrtteam pÄ vÄrdcentralen?Metod: En blandad studie med flera metoder för datainsamling.

Bakgrund: SmÀrta frÄn rörelseorganen ligger bakom mÄnga sjukskrivningar. För att stÀrka den medicinska rehabiliteringen gjorde Socialdepartementet en överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting 2008; Rehabgarantin. Den insats som skulle fÄ prestationsersÀttning var multimodal rehabilitering. I Landstinget Dalarna har man startat multimodala team med resurser frÄn Rehabgarantin i primÀrvÄrden. Denna uppsats beskriver ett sÄdant teams uppbyggnad och faktorer som personal uppfattar som viktiga för teamets uppbyggnad och arbete.Syfte: Syftet med förÀndringsarbetet Àr att patienter med lÄngvarig vÀrk ska fÄ ett snabbt och adekvat omhÀndertagande av ett team som har kunskaper och erfarenhet av att jobba tillsammans.StudiefrÄgor: Vilka effekter för patienterna kan kopplas till ansatsen att skapa multimodal rehabilitering pÄ en primÀrvÄrdspraktik? Vilka faktorer, upplever personal pÄ vÄrdcentralen, har pÄverkat skapandet av ett smÀrtteam pÄ vÄrdcentralen?Metod: En blandad studie med flera metoder för datainsamling.

Bakgrund:Allt fler svÄrt sjuka vÀljer idag att vÄrdas i hemmet och i och med detta fÄr nÀrstÄende en central och viktig roll. Att vara nÀrstÄende till en patient i livets slutskede innebÀr stora pÄfrestningar i det dagliga livet och ett otillrÀckligt stöd i den sena palliativa fasen kan leda till svÄrbehandlad, traumatisk sorg. MÄnga nÀrstÄende beskriver kÀnslor av Ängest, sÄrbarhet, depression, och Àven isolering och ensamhet. NÀrstÄende kan behöva stöd att hantera sin svÄra situation.Syfte:Syftet var att beskriva nÀrstÄendes behov av stöd inom palliativ vÄrd.Metod:Vi har genomfört en litteraturöversikt dÀr Ätta vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats med Joyce Travelbee?s teori ?human-to-human relationship? och de fyra hörnstenarna inom palliativ vÄrd som teoretiska utgÄngspunkter.

Bakgrund: SmÀrta frÄn rörelseorganen ligger bakom mÄnga sjukskrivningar. För att stÀrka den medicinska rehabiliteringen gjorde Socialdepartementet en överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting 2008; Rehabgarantin. Den insats som skulle fÄ prestationsersÀttning var multimodal rehabilitering. I Landstinget Dalarna har man startat multimodala team med resurser frÄn Rehabgarantin i primÀrvÄrden. Denna uppsats beskriver ett sÄdant teams uppbyggnad och faktorer som personal uppfattar som viktiga för teamets uppbyggnad och arbete.Syfte: Syftet med förÀndringsarbetet Àr att patienter med lÄngvarig vÀrk ska fÄ ett snabbt och adekvat omhÀndertagande av ett team som har kunskaper och erfarenhet av att jobba tillsammans.StudiefrÄgor: Vilka effekter för patienterna kan kopplas till ansatsen att skapa multimodal rehabilitering pÄ en primÀrvÄrdspraktik? Vilka faktorer, upplever personal pÄ vÄrdcentralen, har pÄver-kat skapandet av ett smÀrtteam pÄ vÄrdcentralen?Metod: En blandad studie med flera metoder för datainsamling.

Cirka 20 % av Sveriges befolkning lider vid ett givet tillfÀlle i livet av svÄr till mÄttlig smÀrta. En stor del av dessa Àr ocksÄ sjukskrivna och/eller fÄr vÄrd för sina besvÀr. Hos personer med lÄngvarig smÀrta kan man utgÄ ifrÄn ett biopsykosocialt synsÀtt vid deras behandling. Det finns olika sorters team som arbetar pÄ olika sÀtt för att uppnÄ ett gott resultat. Vid transdisciplinÀra multimodala teamarbeten Àr flera professioner inblandade, deras insatser Àr synkroniserade och en stor vikt lÀggs vid att patienten Àr delaktig i beslutsfattandet.