Uppsatsen behandlar och granskar styrelseledamots och VD:s lojalitetsplikt gentemot bolaget. DÄ det i svensk rÀtt i princip saknas explicit reglering av omrÄdet kompareras det svenska rÀttslÀget med det engelska och amerikanska för att studera och jÀmföra likheter och skillnader. Uppsatsen söker dÀrmed besvara huruvida utlÀndska tankesÀtt inom förevarande omrÄde kan tillÀmpas Àven inom den svenska rÀtten.I utredningen av lojalitetsplikten behandlar uppsatsen frÄgan om intressekonflikter mellan bolaget och dess lednings genom att granska regleringen av jÀv. Fokus ligger hÀr pÄ sÄ kallad sjÀlvkontrahering, eller self-dealing pÄ engelska. Med detta avses förenklat att en medlem av bolagsledningen sjÀlv ingÄr avtal med bolaget.

Studiens syfte Àr att beskriva, tolka och analysera betydelsen av vÀgledning i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen, utifrÄn ett deltagar- och tjÀnstemannaperspektiv. För att fÄ svar pÄ detta gjorde vi en kvalitativ intervju med sex personer, tre deltagare och tre tjÀnstemÀn pÄ en Arbetsförmedling i en medelstor kommun i södra Sverige. Vi har undersökt vÀgledningens betydelse vid Arbetsförmedlingens nya program Arbetslivsintroduktion.Vi har valt att anvÀnda oss av den kvalitativa metoden i vÄr undersökning eftersom vÄr avsikt var att fÄ en djupare kunskap inom det specifika omrÄdet och för att fÄ tillgÄng till personliga berÀttelser genom intervjuer. Med utgÄngspunkt frÄn intervjuerna har en analys gjorts om deltagarnas och tjÀnstemÀnnens behov och perspektiv pÄ vÀgledningens betydelse inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen.Resultatet visar att tvÄ av deltagarna inte upplever nÄgon sÀrskild vÀgledning inom programmet, medan en av deltagarna ser samtalen med handlÀggaren som upplyftande, positiva och i viss mÄn vÀgledande. Uppfattningen som tjÀnstemÀnnen har om vÀgledning Àr att det Àr svÄrt att hinna med att utöva professionell vÀgledning den första tiden i programmet.

Under mitt examensarbete har jag undersökt hur man kan anvĂ€nda sig av storytelling inom marknadsföring. Att hitta kĂ€rnhistorien i varumĂ€rket, och dĂ€refter hur man pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt kan kommunicera det budskapet. För att testa teorin i praktiken samarbetade jag med företaget Älvsbyhus. I mitt arbete fĂ„r ni följa hur jag hittar verktyg inom storytelling som kan lyfta fram kĂ€rnan i budskapet.

Den hÀr artikeln undersöker hur individer inom den svenska funktionshinderrörelsen resonerar kring de inom cripteori viktiga teman normalitet, identitet och motstÄndsstrategier. Aktiva inom funktionshinderförbunden Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet (DHR), Unga Rörelsehindrade samt aktivister utanför förbunden intervjuas. Resultaten pÄvisar en brist pÄ normkritik inom DHR och Unga Rörelsehindrade. Det framkommer ocksÄ att cripteorins begrepp ?att komma ut? skulle kunna vara anvÀndbar för denna grupps frigörelse.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vilka metoder som förekommer vid skapande av framtidsbedömningar samt hur de förhÄller sig till de organisationer vi valt.Vi har i denna uppsats valt en kvalitativ metod i form av kvalitativa personliga intervjuer, dÄ vi vill fÄ en djupare förstÄelse kring framtidsbedömningar. Vi har samtidigt valt att arbeta utifrÄn ett abduktivt tillvÀgagÄngssÀtt.Med utgÄngspunkt frÄn vÄrt syfte med uppsatsen, har vi identifierat fem metoder som anvÀnds inom de organisationer vi har intervjuat. Dessa metoder Àr Intentions, Conjoint analysis, Expert opinions, Ekonometri samt Regelbaserade prognoser. I vÄr slutsats har vi kommit fram till att dessa metoder Àr vanligt förekommande inom de organisationer som vi har intervjuat, pga. att metoderna Àr enkla och billiga att framstÀlla.

Denna studie var inspirerad av ett projekt finansierat av VINNOVA dÀr mÄlet var att skapa en horisontell teknisk plattform för processindustrin som ska distribuera lösningar inom automation och processtyrning. Denna plattform skulle skapa vÀrde genom att bidra till bÀttre systemunderhÄll, en snabbare utvecklingscykel, mer effektiv utveckling av produkter, bÀttre dialog mellan parter av utvecklingsbehov och större valmöjligheter av leverantörer. Denna plattform skulle förhoppningsvis Àven minska trösklarna för intrÀde pÄ marknaden för smÄ leverantörer.Syftet med denna studie var dÀrför att fÄ en djupare förstÄelse för hur företag inom processindustrin ser pÄ implementeringen av en e-marknadsplats. Detta genomfördes genom att beskriva de teoretiska framgÄngsfaktorer som finns för en framgÄngsrik e-marknadsplats, det mervÀrde som aktörer pÄ en e-marknadsplats erhÄller genom att delta och sedan jÀmföra dessa med verkligheten i en fallstudie.I fallstudien intervjuades tvÄ företag frÄn processindustrin; ett företag inom gruvbranschen och ett inom pappersmassabranschen. Studiens resultat visar att det mellan tvÄ företag inom processindustrin kan finnas en tydlig diskrepans pÄ hur man ser pÄ ett deltagande i en e-marknadsplats.

Moralisk stress definieras som traditionella negativa stressymtom som uppkommer nÀr vÄrdpersonal hamnar i situationer dÀr etiska dilemman uppstÄr och dÀr de Àr oförmögna att skydda allas behov och vÀrderingar. Syftet med denna studie var att mÀta moralisk stress bland distriktssköterskor inom primÀrvÄrd och hemsjukvÄrd med ett speciellt fokus pÄ situationer som framkallar moralisk stress och pÄ eventuell skillnad i moralisk stress mellan arbetsplatserna. Metoden som anvÀnts var en enkÀtstudie som skickades ut till 120 distriktssköterskor inom primÀrvÄrd och hemsjukvÄrd i Norrbotten. EnkÀten besvarades av 67 distriktssköterskor. Resultatet visade att distriktssköterskor oavsett arbetsplats upplevde en hög moralisk stress i nÀstan alla situationer dÀr etiska dilemman fanns beskrivna.

SAMMANFATTNINGFörÀldraskap, moderskap och faderskap kan ses som sociala konstruktioner skapade med utgÄngspunkt i det aktuella samhÀlle och kultur en individ lever i. I skrivna utredningar inom socialtjÀnsten bedöms mödrar och fÀders förmÄga olika. Relationen mellan socialarbetare och klient kan betraktas som mycket ojÀmlik avseende makt. I samhÀllet överlag finns en norm som förordar det jÀmstÀllda levnadssÀttet och förÀldraskapet. Syftet med denna studie Àr att ur ett genusperspektiv undersöka familjebehandlares upplevelser gÀllande förÀldraskapet i behandling inom socialtjÀnsten och hur maktaspekter i behandlingssituationen med förÀldrar kan pÄverka detta.

Byggbranschen Àr en av de farligaste branscherna, i Sverige, dÀr 55 personer omkommit de senaste fem Ären. En organisations sÀkerhetskultur Àr en viktig faktor för att minimera olycksfall pÄ arbetet. PÄ grund av detta Àr det intressant att undersöka hur sÀkerhetskulturen ser ut inom ett svenskt byggföretag. SÀkerhetskulturen inom NCC, avdelning VÀsterbotten, har undersökts med hjÀlp av fokusgrupper och enskilda intervjuer utifrÄn Älders- och maskulinitetsperspektiv dÄ dessa antas pÄverka sÀkerheten pÄ arbetsplatserna negativt. Ett jÀmförande perspektiv har antagits dÀr attitydskillnader mellan tjÀnstemÀn och yrkesarbetare eftersökts.

År 2000 presenterade FN den s.k. Brahimi-rapporten. Den efterlyste en ?doktrinomsvĂ€ngning? för attFN pĂ„ ett mer effektivt sĂ€tt skulle kunna möta framtida utmaningar inom ramen för fredsfrĂ€mjandeoperationer. Rapporten redovisade ett antal konkreta förslag till förbĂ€ttringar.

Syftet med denna studie Àr att belysa personalens erfarenheter och upplevelser av att arbeta med manualbaserade behandlingsprogram för missbrukare inom kriminalvÄrden samt undersöka hur vÀl programledarna följer manualen i praktiken. Det Àr en kvalitativ studie med en hermeneutisk ansats dÀr intervjuerna har varit semistrukturerade. Studien berör implementeringsforskningen vilken precis som den evidensbaserade praktiken har fÄtt ett uppsving bland annat inom evidensbaserad kriminalvÄrd. Resultatet visar bÄde för- och nackdelar med att arbeta manualbaserat, dÄ manualen kan vara ett stöd i arbetet men samtidigt ett hinder för ett personligt möte. Manualen följs mer strikt nÀr personalen först börjar arbeta med programmen men anvÀnds senare mer att luta sig emot dÄ programledarna arbetar mer utifrÄn kÀnsla.

Under andra hÀlften av 1900-talet har intresset för det intellektuella kapitalet ökat drastiskt. Detta beror frÀmst pÄ den teknologiska och kulturella utvecklingen i samhÀllet, vilket har bidragit till att de enskilda individerna inom organisationerna blivit mer uppmÀrksammade. För att organisationer ska bli mer konkurrenskraftiga behöver de anstÀlldas kompetenser kontinuerligt uppdateras och nya erfarenheter byggas upp. Genom att de anstÀllda delar med sig av sina kompetenser och erfarenheter till övriga inom organisationen kan samtliga ta del av dessa. Syftet med vÄr uppsats Àr att öka förstÄelsen för hur organisationer styr relationen mellan humankapital och strukturkapital.

Syfte:   Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om en vardaglig affÀrsverksamhet kan anvÀnda eller redan anvÀnder teorierna inom upplevelseekonomi idag/i framtiden för att nÄ framgÄng och utveckling.Metod:   Jag anvÀnder bÄde kvalitativ och kvantitativ data i form av intervjuer och en enkÀtundersökning. Utöver dessa primÀra kÀllor kompletterades datainsamlingen med litteratur inom upplevelseekonomi. Genom att anvÀnda Vasaskolan som huvudobjekt och John Bauergymnasiet som komplement tÀcker det   mer Àn en aktör pÄ marknaden.Resultat & slutsatser:  Sammanfattningsvis gÄr det att hitta upplevelseekonomi inom bÄde Vasaskolans och John Bauergymnasiets verksamheter och bÄda kan se en framtid inom det till en viss del. Dock ligger huvudsyftet pÄ utbildningen. Samt att enkÀtundersökningen visar pÄ en lönsamhet i och med dessa tankesÀtt och handlingar.Förslag till vidare forskning: NÀsta steg vore att definiera en ny del av upplevelseekonomi    för verksamheter som inte söker ekonomisk vinst och som erbjuder en upplevelse under en lÄng period.Uppsatsens bidrag:  Genom att besvara frÄgestÀllningarna kan studien bidra med att ge  intressenter en uppfattning om hur upplevelseekonomi kan pÄverka de utvalda aktörerna och deras marknad.

Sammanfattning Jag har i denna uppsats sammanfogat tvÄ litterÀra teorier genom att anvÀnda ett vÀletablerat begrepp, hybriditet, inom den ena teoribildningen, postkolonialism, pÄ en annan teoribildning, postmodernism. Under arbetet med uppsatsen har jag brottas med en enhetlig definition av hybriditetsbegreppet men insett att en sÄdan inte existerar, jag har dÀrför citerat vad ledande teoretiker pÄ omrÄdet har skrivit om begreppet och sedan försökt hitta beröringspunkter för att kunna skapa en enhetlig definition. Jag har presenterat denna, personliga definition av begreppet i uppsatsen. I uppsatsen har jag pÄvisat hur olika forskningsdiscipliner ser pÄ hybriditetsbegreppet och via ett annat etablerat begrepp inom sociologin, flanören, har jag gett ett exempel pÄ hur postkolonial litteraturteori och postmodern litteraturteori kan överbryggas. Jag har ocksÄ skapat ett nytt begrepp för att underlÀtta överbryggandet av gapet mellan postmodern litteraturteori och postkolonial litteraturteori i uppsatsen, den hybride flanören..

Det hÀr Àr ett examensarbete som syftar till att se hur verksamma lÀrare inom Àmnet idrott och hÀlsa ser pÄ hÀlsa och hur de konkretiserar hÀlsoarbete i Àmnet. Genom en beskrivande studie med intervjuer av lÀrare i idrott och hÀlsa vill vi fÄ en bild av hur lÀrarna ser pÄ begreppet hÀlsa och hur det konkretiserar hÀlsoundervisning i Àmnet samt hur undervisningen överensstÀmmer med teori och styrdokument. VÄr frÄgestÀllning blev följande:Hur ser verksamma grundskolelÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa pÄ:? begreppet hÀlsa?? hÀlsa i Àmnet idrott och hÀlsa?? hÀlsoundervisning?? hÀlsa i styrdokument och hur förhÄller sig deras syn till styrdokument och teori?Vi har gjort 6 stycken semistrukturerade kvalitativa intervjuer, detta har skett med verksamma lÀrare som har en utbildning med 40 poÀng idrott och hÀlsa eller liknande beroende pÄ aktuell lÀrarutbildningsstruktur. Intervjuerna har skett pÄ respondenternas skolor eller om sÄ önskat annan plats, fri frÄn yttre störningar.VÄrt resultat pekar pÄ att respondenterna har likstÀmmig uppfattning kring begreppet hÀlsa, en stÄndpunkt som Àven samstÀmmer med teorins definition av hÀlsa.