Inom hospitalitybranschen Àr det mötet mellan gÀst och personal som Àr i fokus. Det blir allt viktigare för organisationen att tillfredsstÀlla gÀsten pÄ ett emotionellt plan, utöver den grundlÀggande servicen. Forskning visar pÄ att kulturen i organisationen pÄverkar personalens förhÄllningssÀtt till gÀsten, och att ett gott vÀrdskap kan bidra till gÀstnöjdhet och lojalitet. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur organisationskulturen pÄverkar vÀrdskapet mot gÀsten inom hospitalitybranschen.Uppsatsen var en litteraturstudie som grundades pÄ fem vetenskapliga artiklar vilka granskades, bearbetades och sammanfattades utifrÄn uppsatsens syfte. Resultatet av studien visade pÄ att det inte Àr den fysiska produkten som Àr av störst vÀrde för gÀsten, utan miljön och vÀrdskapet runt omkring.

En företagsform som diskuterats och blivit allt mer etablerad under de senaste decennierna Àr nÀtverk. En utveckling startade dÄ alternativa företagsstrukturer förÀndrades frÄn en hierarkiskt uppbyggd organisationsstuktur till en mer decentraliserad sÄdan. PÄ dagens marknad rÄder en allt hÄrdare konkurrens och anpassning krÀvs för att som enskilt företag kunna utvecklas och behÄlla sin plats pÄ marknaden. Ett sÀtt att som företag bli starkare Àr att samarbeta med andra aktörer och genom detta arbetssÀtt komplettera varandra och ta del av betydelsefull kunskap och resurser.Syftet Àr med utgÄngspunkt i studiens valda teorier inom relationsmarknadsföring undersöka vad arbete enligt dessa teorier, alternativt ej arbete enligt dessa, skapar för effekter hos flygbolag inom en allians. Detta undersöks med applicering av flygbranschen, vilken Àr en bransch dÀr mÄnga företag arbetar enligt en nÀtverksstruktur.

Examensarbetet Àr en studie om möjligheter med Byggnadsinformationsmodellering (BIM) inom fastighetsförvaltning. Olika fastighetsförvaltare och mjukvarutillverkare presenteras och ger sin syn pÄ BIM. Begreppet BIM förklaras och dessutom ges nÄgra exempel pÄ hur mjukvaror hanterar BIM-modeller. Viktiga slutsatser frÄn arbetet Àr att mjukvarorna behöver förÀndras och anpassas till de olika kategorier av förvaltare som Àr aktuella, det kommer ocksÄ krÀvas utbildning och information till dessa. Anledningen till det Àr att kunskapen om BIM idag Àr lÄg bland de flesta förvaltare..

Majoriteten av medelstora till stora verksamheter anvÀnder sig i dag av IT-system vars syfte Àr att stödja verksamheten vid t.ex. lagerhantering, fakturering och informationshantering. Ett sÄdant IT-system som anvÀnds inom en affÀrskontext benÀmns ofta som ett affÀrssystem. För att kunna sÀkerstÀlla att affÀrssystemet stödjer verksamhetsmÄlen bör det stödja de handlingar som existerar inom verksamheten.Ett affÀrssystem med dÄlig handlingsbarhet kommer fÄ det svÄrt att stödja de processer som existerar inom verksamheten dÄ dess anvÀndare kommer fÄ det svÄrt att uppnÄ de mÄl som har satts av verksamheten. MetodmÀssig handlingsbarhet Àr dÀrför ett vÀldigt viktigt perspektiv vid utvÀrdering och utveckling av affÀrssystem dÄ det Àr helt avgörande gÀllande hur handlingsbart affÀrssystemet kommer bli för dem som arbetar samt den nytta det kommer bidra med till verksamheten.Syftet med uppsatsen har dÀrför varit att fördjupa mig inom Àmnet handlingsbarhet.

Arbetet handlar om hur upphovsmannen komponerade och arrangerade musik till en gradvisvÀxande ensemble till sin popmusikal. Kompositören har reflekterat över vilka uppgifter varjemusiker tilldelades i olika sÄngnummer inom den instrumentala ensemblen. Precis somskÄdespelare har olika roller inom en pjÀs har musiker olika roller inom en lÄt.Ett mÄl med musikalen var ett skapa en udda och unik ensemble dÄ musikerna Àven medverkade ihandlingen. Upphovsmannen valde tio olika instrument samt bestÀmde turordning för dem. I detförsta sÄngnumret medverkar endast piano, i det tionde och sista bestÄr ensemblen av piano, elbas,trummor, trumpet, cello, elgitarr, cembalo, trombon, klarinett och flöjt.

Bakgrund: Corporate rebranding Àr ett relativt nytt fenomen som innebÀr att ett företag vÀljer att omdefiniera sitt varumÀrke pÄ grund av förÀndringar inom företaget eller omgivningen. Men det Àr fortfarande relativt ostuderat och ingen studie behandlar den eventuella kopplingen med en dynamisk marknad.Syfte: Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse för hur fenomenet corporate rebranding fungerar inom en dynamisk marknad, dÀr vi valt att utgÄ frÄn telekombranschen som exempelmarknad.Metod: Studien har en hermeneutisk ansats med ett deduktivt angreppssÀtt för kopplingen mellan teori och empiri. Studien har vidare anvÀnt sig av en komparativ design med fallstudieinslag utifrÄn en kvalitativ strategi.Referensram: Referensramen bestÄr av teorier om dynamiska marknader som leder in till globalisering, lokalisering samt glokalisering. DÀrefter definieras varumÀrke med respektive underliggande teorier och avslutningsvis corporate rebranding.Slutsats: Den dynamiska marknaden har gett upphov till ett stort antal rebranding-processer inom branschen, dÀr tre strategier för att hantera ett nytt globalt varumÀrke har identifierats. Slutligen har varumÀrkets roll inom branschen blivit av en mer dynamisk karaktÀr dÀr syftet Àr att ha ett varumÀrke som Àr mest lÀmpat för de förÀndringar som skett inom sÄvÀl den interna som externa miljön..

Bakgrund: FrÄn internationell forskning framkommer att det finns kunskap om hur sjuksköterskor som arbetar pÄ vÄrdavdelningar inom akutvÄrden upplever omvÄrdnaden av patienter i livets slutskede. Dock finns sparsamt med forskning inom detta omrÄde i en svensk kontext. Syfte: Studiens syfte var att belysa hur sjuksköterskor som arbetar pÄ vÄrdavdelningar inom akutvÄrden upplever omvÄrdnaden av patienter i livets slutskede. Metod: Studien har en empirisk design med kvalitativ ansats. Samtalsintervjuer med fyra legitimerade sjuksköterskor genomfördes och analyserades med hjÀlp av modifierad innehÄllsanalys, editing analysis style, enligt Malterud (2009).

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur idrottslÀrares habitus pÄverkar synsÀttet och arbetssÀttet inom Àmnet Idrott och HÀlsa. Habitus Àr ett begrepp vilket behandlar individens tankesÀtt och handlingsmönster relaterat till den bakgrund och livsstil som individen bÀr med sig. Studiens utgÄngspunkter har varit definitionen av hÀlsobegreppet, dess plats i undervisningen samt pedagogiska val angÄende fysiska moment inom Àmnet. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med idrottslÀrare. Den empiri som samlats in har sedan transkriberats och analyserats.

Lidande Àr en naturlig och oundviklig del av det mÀnskliga livet. En av de mest centrala uppgifterna inom vÄrden innebÀr att lindra lidande. DÀrmed Àr det aktuellt att undersöka omrÄdets kunskapsposition. Syftet var att beskriva lidande i omvÄrdnadStudien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 15 vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. Resultatet i denna studie delades in i sex tema inom omvÄrdnad: ?Existentiellt lidande?, ?Livslidande?, ?Sjukdomslidande?, ?VÄrdlidande?, ?Den vÄrdande personalens upplevelser av lidande? och ?Socioemotionellt lidande?.

Informationsteknologin utgör en stark drivkraft inom alla omrĂ„den i dagens samhĂ€lle. HĂ€lso- och sjukvĂ„rden Ă€r mycket informationsintensiv och införande av informationsteknik dĂ€r anses kunna ge stora effektivitetsvinster. Efter Ädelreformen 1992, dĂ„ kommun och landsting fick delat vĂ„rdansvar för Ă€ldre, finns ett behov av informationsutbyte sinsemellan. Vi valde att göra en fallstudie inom kommunens verksamhet i Arvidsjaur, dĂ€r man infört en telemedicinsk tillĂ€mpning för att underlĂ€tta informationsutbytet. VĂ„r hypotes löd: Införandet av en telemedicinsk tillĂ€mpning mellan kommun och landsting, för utbyte av patientformation, leder till ökad effektivitet.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer som enhetschefer och medarbetare tycker Àr utmÀrkande för ett bra ledarskap inom Àldreomsorgen. FrÄgestÀllningar som vi anvÀnt oss av Àr följande: Hur uppfattar ovannÀmnda enhetschefen, som ledare eller chef? Vilka faktorer vill enhetschefer och medarbetare helst se hos en bra ledare/chef? Finns det nÄgon skillnad i att vara en chef eller en ledare? För att fÄ en ökad kunskap inom det valda ÀmnesomrÄdet har vi anvÀnt oss av individuella intervjuer. Vi har totalt genomfört Ätta intervjuer, varav fyra med enhetschefer och fyra med medarbetare. I bakgrunden beskrivs först hur ledarskapet inom kommunal Àldreomsorg har förÀndrats frÄn slutet av 1800-talet fram till nutid.

Inom ramen för examensarbetet konstruerades ett kompendium som ska förmedla kunskap om den vetenskapliga processen genom integration av autentiska experiment i skolan. Materialet ska hjÀlpa eleverna att konstruera sina egna experiment och samtidigt bli medvetna om ?tÀnkandet bakom görandet?. Kompendiet riktar sig till elever i gymnasieskolans biologiundervisning, och kan med fördel anvÀndas inom kursen biologi breddning. Den experimentella metoden som anvÀnds Àr blodsockermÀtningar med eleven sjÀlv som mÀtsystem.

Formativ bedömning Àr den process dÀr bedömningar anvÀnds för att fatta beslut och forma undervisningen. Att som lÀrare anvÀnda formativ bedömning i praktiken har visat sig ha goda effekter pÄ elevers lÀrande och resultat. Syftet med studien Àr att fÄ fördjupad förstÄelse för elevers erfarenheter av de metoder som anvÀnds inom formativ bedömning och elevernas förmÄga att uppfatta och vÀrdera sitt eget lÀrande i matematikundervisningen. Jag vill undersöka vilka elevernas erfarenheter Àr av metoderna som baseras pÄ de nyckelstrategier som finns inom formativ bedömning samt jÀmföra om det Àr nÄgon skillnad pÄ grupper som arbetat med lÀrare som utbildats i formativ bedömning och de elever som inte arbetat med en lÀrare som har fÄtt samma utbildning inom formativ bedömning. För att göra detta kommer jag anvÀnda mig av en enkÀtundersökning.

Syftet med detta examensarbete Àr att utforska elevernas erfarenheter av hur de olika nyckelstrategierna inom bedömning för lÀrande har manifesterats i klassrummen.Anledningen till varför det Àr intressant att titta nÀrmare pÄ detta begrepp inom pedagogiken, Àr att det finns forskning som visar pÄ att bedömning för lÀrande har en stark positiv inverkan pÄ elevers lÀrande. Klassrummet Àr det omrÄde man mÄste fokusera pÄ för att höja elevernas resultat. Metoden jag har valt Àr en kvantitativ enkÀtundersökning hos alla elever i Är 9 pÄ en skola, sammanlagt i fem klasser. Totalt svarade 119 elever pÄ enkÀten.  Min undersökning visar att de olika nyckelstrategierna inom bedömning för lÀrande har till stor del manifesterats i klassrummen, men dock inte fullt ut. För att fÄ fullt genomslag, tÀnker jag att man behöver fortsÀtta det systematiska och lÄngsiktiga arbete som redan pÄbörjats..

Den mentala ohÀlsan Àr globalt sett en stor del av sjukdomsbördan, och sÄ Àven i Sverige. PÄ grund av de reformationer som psykiatrin i Sverige genomgÄtt under 1900-talet vÄrdas idag ett rekordlÄgt antal patienter inom den slutna psykiatrin. Förr i tiden vÄrdades de psykiatriska patienterna bÄde somatiskt och psykiskt inom den slutna psykiatriska vÄrden. SÄ Àr inte fallet lÀngre, utan de somatiska Äkommor som denna patientgrupp drabbas av vÄrdas nu i den allmÀnna somatiska vÄrden. Ett flertal studier visar att patienter med psykiska störningar erhÄller sÀmre somatisk vÄrd Àn psykiskt friska patienter samt ofta upplever diskriminering frÄn sjukvÄrdspersonal.