Ett första intryck är viktigt i alla sammanhang. Det är det första intrycket som påverkar ens kommande uppfattningar. Att ge människor ett bra välkomnande är viktigt, inte minst för en stad. Genom ett bra välkomnande kan man skapa goda förutsättningar till att folk får en god inställning för den plats man kommit till. I dagens samhälle är bilen ett av de vanligaste sätten att ta sig fram på och det är också med bilen som många anländer till nya platser.

CEEQUAL är ett brittiskt hållbarhetsklassningssystem utvecklat för anläggningsbranschen. CEEQUAL bedömer och ger utmärkelser till infrastruktur- och anläggningsprojekt som hanterat miljö- och hållbarhetsfrågor över lagstadgade krav.Denna rapport undersöker och jämför arbetsgången enligt CEEQUALs manual och arbetsgången enligt Trafikverkets planeringsprocess. Vidare redovisas resultaten från en workshop samt intervjuer med anställda på NCC, Ramböll, Skanska, Trafikverket och WSP.Huvudsyftet med studien är att utvärdera CEEQUALs lämplighet som verktyg för Trafikverkets miljö- och hållbarhetsarbete.Resultatet från intervjuer, workshop och litteraturstudier har analyserats och rationaliserats ur Trafikverkets perspektiv.Slutsatser som dras i rapporten är bland annat:CEEQUAL behöver hårdare krav samt en anpassning till den svenska marknaden för att bli ett effektivt verktyg att använda i Sverige.Trafikverket rekommenderas avvakta vidare CEEQUALmärkning till dess ovannämnda anpassning genomförts.Trafikverket rekommenderas vidare att försöka satsa på Whole Team Award vid ombyggnationen av Trafikplats Roslags-Näsby. Detta för att sedan göra en utförlig jämförelse med Trafikplats Viggbyholm, en Trafikplats längs samma vägsträcka som även den genomgår en ombyggnation, dock utan CEEQUALmärkning.Den i skrivande stund rimligaste förhållningen till CEEQUAL för Trafikverket är att arbeta med de delar CEEQUAL tar upp som Sverige får som sämst betyg i och försöka integrera dessa i Trafikverkets egna miljö- och hållbarhetsarbete..

Som trafikant får man många gånger sitt första ? och kanske enda ? intryck av en stad vid förbifartens Trafikplatser. Här återfinns ofta brytpunkter både för körmönster och stadsmönster. Vid Trafikplatsen ändras förutsättningarna för bilisterna och deras upplevelse av trafikmiljön och här delar förbifarten stadsbygd från landsbygd. Detta arbete handlar om hur man kan förbättra intrycket av en stads entré genom fysiska gestaltningsåtgärder.

Som trafikant får man många gånger sitt första ? och kanske enda ? intryck av en stad vid förbifartens Trafikplatser. Här återfinns ofta brytpunkter både för körmönster och stadsmönster. Vid Trafikplatsen ändras förutsättningarna för bilisterna och deras upplevelse av trafikmiljön och här delar förbifarten stadsbygd från landsbygd. Detta arbete handlar om hur man kan förbättra intrycket av en stads entré genom fysiska gestaltningsåtgärder. Arbetet syftar till att skapa en metod för att tydliggöra färden till Trafikplatsen och vidare in mot staden och göra den till en regisserad resa genom rum.

Cirkulationsplatser är en typ av Trafikplats som har ökat i samhället under de senaste åren och antalet fortsätter att öka. De första cirkulationsplatserna kom till under början av 1900-talet och sedan dessa har de utvecklats bland annat genom att fordon i cirkulationen har företräde framför inkommande sedan Sverige gick över till högertrafik. De är viktiga i trafiknätet eftersom de fungerar som noder och ofta anläggs i korsningar där det är hög olycksrisk ellerbehövs en hastighetsreducering. Säkerheten i cirkulationsplatser är bäst för motorfordon och även gående har relativt god säkerhet, men flera problem med säkerhet finns för bland annat cyklister och personer med synnedsättningar.I arbetet har jag försökt komma underfund med hur man på bästa sätt kan utforma cirkulationsplatser genom att identifiera faktorer som har betydelse vid utformning. Jag har genom litteraturstudier, intervjuer, fältstudier och utformning av ett eget utformningsförslag kommit fram till mina resultat och utifrån dessa kunnat dra slutsatser.

Vi har i examensarbete sammanställt rapporter, information, material och erfarenhet som Trafikverket har samlat på sig. Vi har i samband med nybyggnationen av Trafikplats Rosersberg som mål att kartlägga händelseförloppet vid påträffande av arsenik. Dessa uppgifter kommer från alla de involverade parterna som konsulter, entreprenör, geologer, mm. Även Sigtuna kommuns beslut kring omhändertagandet med avseendet på ?Miljö och Hälsa? kommer att studeras.

We have the tradition in Sweden to build villas and houses with a wooden framework. It has become natural for us because we have so much forest in our country. Building with wood has advantages, it is easy to process, but also disadvantages, as it is sensitive to moisture.Finland has long made use of the thermal blocks to build villas. It is a type of bricks that are a bit like a sandwich element, with a core of EPS and concrete on both sides of the core material. The concrete is hollow, so that after the walls has been bricked up you pour concrete into the hollow bricks.The issue of this report is to find out if concrete can be an alternative to wood as framework material in villas.

I Rosersberg har Trafikverket byggt en ny Trafikplats under 2011-2013. Projektet stötte på komplikationer som ledde till att arbetet försenades främst på grund av förekomsten av arsenik i jord, berg samt grundvattnet. Dessa förseningar ledde till att projektet försenades med ca nio och en halv månad till en merkostnad på över 30 miljoner kronor till följd av över 200 (ÄTA).Detta projekt behandlar grundämnet arsenik i byggfasen och hur en hantering av ämnet bör gå till. Genom instudering av arbetsmaterial från projektet samt intervjuer med personer som varit inblandade har undersökningar gjorts och en sammanställning av dessa återfinns i rapporten. I rapporten har jag arbetat med att sammanfatta metoderna som Trafikverket arbetat med och hur projektet fortlöpt. Jag har även arbetat med att ta fram alternativa metoder för hantering och sanering av arsenik för grundvatten, jord- och bergmassor.Problemlösning som jag sökt svar på är:? Hur man stabiliserar arsenik och sedan hindrar det från att sprida sig från en nivå till en annan.? Hur man kan sanera och hantera arsenik när det förekommer i produktionsskedet, med en rimlig lösning.? Hur man återanvänder sanerade massorna.? Hur utförandet av sanering kan göras på kortare tid och med mindre kostnader.Dag- och grundvatten samlades i dammar som därefter pumpades ut till vägdiken för att därefter luftas genom självfall till Verkaån.

The purpose with this final thesis has been to study the aesthetics and design of roundabouts and to ascertain important factors that influence the experience of them. The investigation was carried out through literature-, field studies and interviews with persons that in different ways have participated in the formation of roundabouts. Furthermore, six roundabouts have been explored in more depth so that the survey would get a more practical link. These six roundabouts all occur in the rim of a city and do thereby have an important role as a gateway. The environments in such contexts are often complex which adds additional difficulty in achieving a visually appealing design, especially when taking into account the usually high traffic intensity.

Examensarbetet behandlar ett brotvärsnitt som inte entydigt kan betraktas som ett balktvärsnitt eller plattvärsnitt. Med de måttdefinitioner som används vid broprojektering ska en plattkonstruktion ha en bredd som är fem gånger höjden, annars ska konstruktionen ses som en balk där även balkens längd definieras att vara större än tre gånger höjden. Brotvärsnittet som studeras i detta examensarbete kan alltså definieras både som ett plattvärsnitt och som ett balktvärsnitt. Målet med arbetet är att undersöka om det är möjligt att finna en metod att konstruera denna typ av tvärsnitt som befinner sig i gränslandet mellan två definitioner. Skillnaderna mellan en plattas och en balks verkningssätt ligger i att plattan antas bära last i två riktningar medan en balk enbart bär last i en riktning.Examensarbetet är genomfört i sammarbete med WSP Bro- och vattenbyggnad i Örebro, som konstruerade en bro med just detta tvärsnitt.

Kolbäcksleden i Umeå har breddats med två körfält till 2+2 väg med sex cirkulationsplatser, en planskild Trafikplats, fem nya samt sju breddade gång- och cykelportar (GC-portar). Projektet upphandlades som en utförandeentreprenad med Trafikverket som beställare. Vägen var färdigprojekterad men broarna projekterades av Peab med Ramböll som konstruktör. Detta examensarbete kommer att se över hur man i ett tidigt skede kan upptäcka tekniska risker vid breddning av plattrambroar. Två broar har valts att studeras och jämföras. En utan vattenläckage och en med vattenläckage i fogar. Att bredda en bro kan spara tid och material jämfört med att riva och bygga en ny.

I Sverige används nollvisionen som strategi för att forma ett säkert vägtransportsystem. Nollvisionen innebär att människor inte ska dödas eller skadas i vägtrafiken då det anses oacceptabelt att vägtrafiken kräver människoliv. För att förhindra olyckor vidtas åtgärder, men hänsyn måste tas till att människor gör misstag varför också nollvisionen accepterar olyckor men inte sådana som leder till allvarliga personskador eller död.Trafikplatser med överliggande cirkulationsplats har kommit att bli ett allt vanligare inslag i den byggda miljön då de i regel är mindre utrymmeskrävande än traditionella Trafikplatser såsom ruter-, klöver- och trumpetkorsningar. Avsaknaden av analyser huruvida Trafikplatser med överliggande cirkulation påverkar trafiksäkerheten är påtaglig. De förekommer vanligen i tätortsmiljö med höga trafikflöden vilket gör att en felaktig utformning skulle kunna få stora konsekvenser.

En utbyggnad av shared space har skett och sker runt om i Sverige, Europa och övriga världen. Utbyggnaden har föranlett en debatt kring ämnet som handlar om stadens funktion och om människors tillgång till staden utifrån sina villkor. Det finns ett kunskapsbehov i kommunal planering när det gäller utformning och val av plats för shared space, vilket är en av anledningarna till examensarbetet. Syftet är att formulera och pröva en arbetsmodell som kan vara vägledande i arbetet med etablering av shared space, där fokus ligger på prioriteringar mellan användare och begreppen: stadens karaktär, tillgänglighet, trygghet, trafiksäkerhet och miljö. Dessa utgör kvalitetsbegreppen i planerarhandboken; Trafik för en attraktiv stad.

Hur reagerar en bilförare som träder in på ett område där de gående bestämmer? Och hur ska en sådan Trafikplats utformas för att avvika från den traditionella vägen där de gående bestämmer? Har Du funderat över hur synskadade och rörelsehindrade tar sig fram i dagens hektiska trafik? Kan öppna platser som torg anpassas på ett bra sätt för dessa personer?Detta är ett axplock av de frågeställningar som följande studie behandlar. Här ställs nämligen Studieplan i Borlänge och Skvallertorget i Norrköping mot varandra i syfte utvärdera för- och nackdelar med de båda gatuobjekten. Arbetet behandlar dels hur kraven på trafiksäkerhetsäkerställts, dels de funktionshindrades behov och upplevelse av gatuutformningen.Efter teoristudie, intervjuer och enkätundersökningar dras intressanta slutsatser. Vad gäller trafiksäkerheten har både Studieplan och Skvallertorget lyckats utformas på ett sätt som gör att de oskyddade trafikanterna borde känna sig säkra.

En utbyggnad av shared space har skett och sker runt om i Sverige, Europa och övriga världen. Utbyggnaden har föranlett en debatt kring ämnet som handlar om stadens funktion och om människors tillgång till staden utifrån sina villkor. Det finns ett kunskapsbehov i kommunal planering när det gäller utformning och val av plats för shared space, vilket är en av anledningarna till examensarbetet. Syftet är att formulera och pröva en arbetsmodell som kan vara vägledande i arbetet med etablering av shared space, där fokus ligger på prioriteringar mellan användare och begreppen: stadens karaktär, tillgänglighet, trygghet, trafiksäkerhet och miljö. Dessa utgör kvalitetsbegreppen i planerarhandboken; Trafik för en attraktiv stad.