Intentionen med denna undersökning Àr att studera det amerikanska livsstilsmagasinet Esquire och de olika uttryck för manlighet som tidskriften föresprÄkade under tidsperioden 1947-1975. Analysen av kÀllmaterialet och dess historiska genuskontext vilar pÄ tvÄ huvudsakliga teoretiska perspektiv. Först och frÀmst utgör sociologen Raewyn Connells resonemang om hur olika maskuliniteter interagerar med varandra inom ramarna för en hegemonisk genusordning studiens övergripande teoretiska ramverk. Denna förklaringsmodell gÀllande patriarkatets bevarande tydliggör dock inte hur maskuliniteter kan utkristalliseras ur ett historiskt kÀllmaterial och dÀrför operationaliseras Connells teori med hjÀlp av med Reinhart Kosellecks konceptanalytiska motsvarighet. DÀrmed grundas studien pÄ ett teoretiskt antagande om att manlighet kan betraktas som ett semantiskt koncept vilket har tillskrivits olika tolkningar under olika tidsperioder.

Mot bakgrund av att medier kan definieras som en socialiseringsfaktor samt att sexualitet Àr ett Àmne som ofta vÀdras i olika medier Àr syftet med den hÀr kvalitativa studien att undersöka hur livsstilsmagasin, i sina texter, skildrar sexualitet och dÄ nÀrmare bestÀmt kvinnors sexualitet. Kvinnors sexualitet undersöks av den anledningen att kvinnor under 1800-talet drabbades av en avsexualisering, det vill sÀga deras sexualitet förminskades i förhÄllande till mÀnnens, vilket sannolikt pÄverkar samhÀllet Àn idag.                      Studien har tre frÄgestÀllningar dÀr den första rör huruvida denna avsexualisering prÀglar livsstilsmagasin. Den andra frÄgestÀllningen undersöker vilka ord som anvÀnds i livsstilsmagasinen för att beskriva det kvinnliga könsorganet. Den tredje frÄgestÀllningen har fokus pÄ hur stor del av innehÄllet i livsstilsmagasinen som prÀglas av sexualitet, pÄ ett direkt eller indirekt sÀtt.Ur ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv lutar sig studien mot ett teoretiskt ramverk kring mediers pÄverkan, dÄ frÀmst hur unga mÀnniskor pÄverkas, samt agenda setting. Jenny Kitzingers forskning har en central roll.

SprÄket har en central roll i diskursanalys eftersom sprÄket formar vÄr verklighet. PÄ samma sÀtt bidrar medier till hur vi upplever vÀrlden omkring oss. Medier förmedlar representationer av verkligheten och utesluter samtidigt andra. Ett forum dÀr detta sker Àr sexrÄdgivningsspalter i kvÀllstidningar. En klichéartad bild av den sexuella relationen mellan man och kvinna Àr att mannen ses som styrd av drifter och instinkt medan kvinnan Àr nÀstintill ointresserad av sex.

 BakgrundAnorexia nervosa drabbar framför allt unga kvinnor i vÀsterlÀndska lÀnder. Personer med AN har ett liv som kretsar kring mat, motion och viktnedgÄng. AN delas in i tvÄ sjukdomsbilder, AN med sjÀlvrensning och AN utan sjÀlvrensning. Sjukdomen kan leda till fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. En störd kroppsuppfattning Àr ett av huvudsymptomen för sjukdomen och pÄverkar personens livskvalitet och sjÀlvkÀnsla.

?r 2018 reformerades svensk sexualbrottslagstiftning och samtyckeslagen inf?rs. Brottet v?ldt?kt i brottsbalken 6 kap. 1 ? st?ller inte l?ngre krav p? att det f?rekommit hot och/eller v?ld f?r att det ska ses som en v?ldt?kt, ist?llet ?r det tillr?ckligt att motparten inte deltog frivilligt.

SammanfattningDebatten gÀllande hur den svenska vÄldtÀktsbestÀmmelsen ska utformas har pÄgÄtt under lÄng tid och Àr nu Äterigen uppe för diskussion. Vissa hÀvdar att tvÄngsrekvisitet i nu gÀllande vÄldtÀktsbestÀmmelse mÄste ersÀttas med ett samtyckesrekvisit. Andra hÀvdar att bestÀmmelsen som den utformades efter reformen i juli Är 2013 mÄste fÄ tid att tillÀmpas innan det kan bli frÄga om ytterligare en reformation.FöresprÄkare för ett införande av en samtyckesbaserad vÄldtÀktsreglering menar att en sÄdan utformning av lagstiftningen skulle stÀrka offrets stÀllning. Regleringen skulle sÄledes förstÀrka skyddet för den personliga integriteten och sjÀlvbestÀmmanderÀtten.  FöresprÄkare anser Àven att Sverige, genom att inte införa ett krav pÄ samtycke, bryter mot Europakonventionen. FöresprÄkare anser att EU i den sÄ kallade Bulgariendomen slagit fast att det Àr nödvÀndigt att sexuella gÀrningar företagna utan samtycke blir straffade och att det sakna betydelse om offret gjort motstÄnd eller inte.MotstÄndare Ä andra sidan hÀvdar att en samtyckesbaserad vÄldtÀktsbestÀmmelse skulle vara svÄrtillÀmpad och vansklig.

Varför klÀr sig somliga unga mÀn i klÀder som traditionellt anses feminina, anvÀnder make up och bÀr hÄret i smÄ tofsar i alla möjliga fÀrger? Varför Àgnar sig somliga ungdomar Ät samkönat hÄngel samtidigt som de ser sig som heterosexuella? Vad Àr det som gör att de vÀljer detta beteende trots att de riskerar att bli utsatta för vÄld pÄ grund av detta? Dessa frÄgor har mynnat ut i föreliggande undersökning. Detta Àr en kvalitativ fallstudie/etnografi med hermeneutisk ansats. Syftet med denna undersökning har varit att belysa hur en specifik grupp ungdomar idag ser pÄ genusidentitet och sexualitet för att försöka förstÄ dess betydelse i konstruerandet av sjÀlvidentiteten idag. Undersökningen har skett genom deltagande observation i ungdomsgruppen under loppet av fyra Är.

I denna examensuppsats har jag granskat bestÀmmelsen om mÀnniskohandel i 4 kap. 1 a § brottsbalken (1962:700) (BrB) samt undersökt vilket eller vilka rekvisit i lag­stift­ning­en som medför sÀrskilda pro­blem för dess tolkning och tillÀmpning. Syftet med upp­satsen har varit att presentera förslag pÄ hur problemen kan lösas genom att ta fram ett lag­förslag med de Àndringar som jag anser Àr nöd­vÀn­di­ga för att fÄ en mer lÀttil­lÀmpad lag­­stiftning. Syftet har Àven varit att undersöka hur dessa Àn­dring­ar bör göras för att sÀker­stÀlla att bestÀmmelsen överensstÀmmer med de Ànda­mÄl som Sverige Äta­git genom ett antal inter­natio­n­ella instrument. Lagförslaget presenteras i en bilaga nedan (Bilaga A).UtifrÄn det ovan beskrivna syftet Àr uppsatsen upplÀgg enligt följande.

SammanfattningTrots att magasin utgör en stor del av mediesystemet har det inte gjorts sÄ mycket forskning pÄ det omrÄdet. Den forskning som finns handlar frÀmst om magasinens innehÄll. Vi har i stÀllet undersökt omslaget eftersom det Àr det som i första hand sÀljer magasinet. Livsstilsmagasinen har en bred mÄlgrupp och mÄnga titlar innefattas i genren. DÀrför Àr deras omslag om möjligt Àn viktigare Àn andra tidskrifters för att locka lÀsare.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur unga HBT-kvinnor (homosexuella, bisexuella och transpersoner) som blivit utsatta för diskriminering, krÀnkningar, hot, hat och vÄld pÄ grund av sexuell lÀggning/identitet talar om hotet, vÄldet och utsattheten och hur de upplever om-givningens syn pÄ deras sexualitet och omgivningens reaktioner pÄ hotet/vÄldet. Jag vill Àven undersöka hur dessa upplevelser pÄverkar deras sjÀlvbild, deras sÀtt att hantera upplevelserna och deras sÀtt att uttrycka sin sexuella identitet.Mina teoretiska utgÄngspunkter Àr socialkonstruktionism och poststrukturalism, med fokus pÄ queerteori, feministisk teori och diskursanalys. Datainsamlingen baseras pÄ kvalitativa inter-vjuer. Genom att fokusera pÄ tre teman, hÀndelser, uteblivet stöd och konsekvenser tolkas (lÀses) materialet med hjÀlp av diskursanalys, ett narrativt perspektiv och genom att tydliggöra vilka (o)möjliga positioner som deltagarna i studien intar till den dominerande diskursen. I HBT-tjejernas berÀttelser fÄr vi del av en komplex bild av utsatthet pÄ grund av sexuell lÀggning.

CivilsamhÀllet, bestÄende av en mÀngd ideella organisationer med social inriktning, Àr idag ett högst aktuellt forskningsomrÄde och ideella organisationers betydelse debatteras flitigt i olika forum. Tjejjourerna Àr en del av civilsamhÀllet och en vÀxande rörelse, sedan den första sÄg dagens ljus 1996. Studier har visat att upplevelser av god psykisk hÀlsa skiljer sig anmÀrkningsvÀrt mellan tjejer och killar. Tjejer lider oftare av psykiska och psykosomatiska besvÀr och blir oftare utsatta för sexuella övergrepp, vilket Àr nÄgra anledningar till tjejjourernas existens. Det hÀr Àr en kvalitativ studie med syftet att undersöka hur aktiva i tjejjourer ser pÄ tjejjourers funktion och villkor.

INTRODUKTION: Endometrios Àr en kronisk sjukdom som drabbar mellan 5-10 procent av kvinnor i fertil Älder. Sjukdomen, med smÀrta och infertilitet som karaktÀristiska symtom, kan medföra ett stort lidande dÄ den pÄverkar det fysiska, psykiska, sociala samt sexuella vÀlbefinnandet. SYFTE: Att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med endometrios. METOD: Litteraturstudie baserad pÄ 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserats enligt Friberg (2012). RESULTAT: Studierna visar att endometrios kan innebÀra mycket svÄra symtom som pÄverkar livets alla delar pÄ ett omfattande sÀtt genom dess inskrÀnkningar pÄ arbete, studier, relationer, och delaktigheten i sociala sammanhang samt hur rÀdsla och oro prÀglar kvinnornas tankar om framtiden.

SammanfattningDebatten gÀllande hur den svenska vÄldtÀktsbestÀmmelsen ska utformas har pÄgÄtt under lÄng tid och Àr nu Äterigen uppe för diskussion. Vissa hÀvdar att tvÄngsrekvisitet i nu gÀllande vÄldtÀktsbestÀmmelse mÄste ersÀttas med ett samtyckesrekvisit. Andra hÀvdar att bestÀmmelsen som den utformades efter reformen i juli Är 2013 mÄste fÄ tid att tillÀmpas innan det kan bli frÄga om ytterligare en reformation.FöresprÄkare för ett införande av en samtyckesbaserad vÄldtÀktsreglering menar att en sÄdan utformning av lagstiftningen skulle stÀrka offrets stÀllning. Regleringen skulle sÄledes förstÀrka skyddet för den personliga integriteten och sjÀlvbestÀmmanderÀtten.  FöresprÄkare anser Àven att Sverige, genom att inte införa ett krav pÄ samtycke, bryter mot Europakonventionen. FöresprÄkare anser att EU i den sÄ kallade Bulgariendomen slagit fast att det Àr nödvÀndigt att sexuella gÀrningar företagna utan samtycke blir straffade och att det sakna betydelse om offret gjort motstÄnd eller inte.MotstÄndare Ä andra sidan hÀvdar att en samtyckesbaserad vÄldtÀktsbestÀmmelse skulle vara svÄrtillÀmpad och vansklig.

Bruhner, C. Det hĂ€nder Ă€ven mĂ€n! En kvantitativ studie om myter och normer kring mĂ€n som utsatts för sexuellt vĂ„ld. Examensarbete pĂ„ magisternivĂ„ i Kriminologi 15 högskolepoĂ€ng. Malmö högskola: Fakulteten för hĂ€lsa och samhĂ€lle, institutionen för Kriminologi, 2013. MĂ€n som utsatts för sexuellt vĂ„ld Ă€r ett fenomen som fĂ„r ytterst lite uppmĂ€rksamhet inom samhĂ€llsvetenskaplig forskning. Ämnet Ă€r outforskat och har en klar brist pĂ„ framförallt kvantitativ data.

Varför klÀr sig somliga unga mÀn i klÀder som traditionellt anses feminina, anvÀnder make up och bÀr hÄret i smÄ tofsar i alla möjliga fÀrger? Varför Àgnar sig somliga ungdomar Ät samkönat hÄngel samtidigt som de ser sig som heterosexuella? Vad Àr det som gör att de vÀljer detta beteende trots att de riskerar att bli utsatta för vÄld pÄ grund av detta? Dessa frÄgor har mynnat ut i föreliggande undersökning. Detta Àr en kvalitativ fallstudie/etnografi med hermeneutisk ansats. Syftet med denna undersökning har varit att belysa hur en specifik grupp ungdomar idag ser pÄ genusidentitet och sexualitet för att försöka förstÄ dess betydelse i konstruerandet av sjÀlvidentiteten idag. Undersökningen har skett genom deltagande observation i ungdomsgruppen under loppet av fyra Är.