Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lÀrare utifrÄn deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lÀrande samt prestation och motivation. VÄra frÄgor var sÄledes: Hur upplever elever och lÀrare att det Àr att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lÀrare i den befintliga klassen? och Finns det nÄgot samband mellan klasstorlek och elever och lÀrares upplevelser? Som metod anvÀndes en kvalitativ metod i form av intervjuer dÄ vÄr önskan var att komma informanterna pÄ djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala vÀrld. Det genomfördes Ätta intervjuer pÄ tvÄ olika skolor, varav fyra intervjuer pÄ varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och tvÄ var lÀrarintervjuer.

Syftet med denna uppsats var att undersöka huruvida personal pÄ ungdomsmottagningar arbetar med unga med intellektuella funktions-nedsÀttningar samt hur detta arbete i sÄ fall ser ut. Vidare var syftet att analysera hur personalen beskrev och resonerade kring arbetet, eller det bristande arbetet, med denna grupp ungdomar. Vi hade sex intervjupersoner frÄn fem olika ungdomsmottagningar i Göteborgs stad varav fyra var barnmorskor och tvÄ kuratorer. Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer fick vi ta del av tankar och diskussioner kring Àmnet sexualitet och intellektuella funktionsnedsÀttningar. I empirin framkom att intervjupersonerna menade att sexualitet Àr en sjÀlvklarhet för alla individer, oberoende av eventuell funktionsnedsÀttning, men menade samtidigt att de upplevde att det i samhÀllet finns en tendens av att gruppen avsexualiseras.

Bakgrund: VÄld i nÀra relationer definieras enligt WHO som ?beteende hos en partner eller ex-partner, som orsakar fysisk, sexuell eller psykologisk skada, vilket inkluderar fysisk aggression, sexuella övergrepp,psykologisk misshandel och kontrollerande beteende?. Det Àr under de senaste 20 Ären som vÄld mot kvinnor har uppmÀrksammats, tidigare betraktades det mer som en privat angelÀgenhet. Idag erkÀnns vÄldet som ett stort folkhÀlsoproblem och en krÀnkning av de mÀnskliga rÀttigheterna. Ca 30 % av alla vÀrldens kvinnor rapporterar att de upplevt nÄgon form av misshandel av en partner och i Sverige Àr den siffran 46% hos kvinnor mellan 15-64 Är.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vÀlmÄende hos svenska transsexuella patienter som har genomgÄtt könskorrigerande operation. Undersökningen har inkluderat psykiatriska, psykosociala och sexuella aspekter av hÀlsa. Vidare har Àven att passera i nytt kön undersökts. Passera i detta sammanhang handlar om att kÀnna sig accepterad av om omgivningen. Det datamaterial som uppsatsen Àr baserat pÄ kommer ifrÄn en större utredning vid Karolinska Institutet som startade Är 2005, utförd av psykiatriska utredare pÄ Karolinska universitetssjukhuset.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt köns- och sexualitetsdiskurser kommer till uttryck i sociala medier i relation till framstÀllningen av kön och sexualitet i tv, och vad det kan bero pÄ. Syftet Àr Àven att undersöka vilken betydelse meningsreproduktionen och diskurserna pÄ sociala medier kan ha för anvÀndarnas förestÀllningar om kön och sexualitet. FrÄgestÀllningarna Àr: ?Reproduceras köns- och heteronormer under hashtagen #paradisehotelse pÄ Twitter? I sÄ fall, pÄ vilket sÀtt och vad kan det bero pÄ?? och ?Skulle interaktionen med tv-programmet Paradise Hotel via Twitter kunna ha nÄgon betydelse för Twitter-anvÀndarnas förestÀllningar om kön och sexualitet? I sÄ fall, pÄ vilket sÀtt??. För att uppnÄ syftet genomförs netnografi och kritisk diskursanalys av inlÀggen pÄ hashtagen #paradisehotelse.

Inledning: FrÄgestÀllningar runt sexualitet Àr ofta ett kÀnsligt Àmne och kan dÀrmed vara svÄra att hantera i psykoterapi. MÄnga psykoterapeuter upplever sig försiktiga avseende ÀmnesomrÄdet, bÄda i att samtala, anvÀnda sexuella termer, hantera kÀnslor av attraktion bÄde i det verkliga mötet samt i överföring och motöverföring.  Samtidigt har sexualiteten som företeelse försvunnit ur kliniska falldragningar.Syftet med studien var att belysa om och hur erfarna psykoterapeuter var beredda att möta patienters behov av att bearbeta sin sexualitet under psykoterapeutiska möten.Metod: UtifrÄn ett bekvÀmlighetsurval genomfördes semistrukturerade intervjuer med sju legitimerade psykologer/psykoterapeuter, som analyserades utifrÄn riktlinjerna för klassisk grounded theory. Metoden valdes för att belysa ett subjektivt upplevt huvudproblem och hur psykoterapeuterna hanterade detta.Resultatet visade att psykoterapeuterna var beredda att bearbeta sexualitet med sina patienter om behovet fanns, utan att belasta patienten mer Àn vad han/hon tÄlde. För att göra detta möjligt menade psykoterapeuterna att det var viktigt att vara lyhörd och intuitiv i situationen.

VÄldtÀkt Àr ett av de mest krÀnkande sexualbrotten en enskild individ kan utsÀttas för och en grundlÀggande uppgift för samhÀllet Àr att skydda bÄde vuxna och barn mot alla former av sexuella krÀnkningar. Den svenska sexualbrottslagstiftningen har blivit föremÄl för frekventa reformer i syfte att stÀrka detta skydd, men trots alla försök har utvecklingen inte gÄtt i önskad riktning vad gÀller vÄldtÀktsbrottet. Under de senaste decennierna har det skett en dramatisk ökning av vÄldtÀktsanmÀlningarna bland annat pÄ grund av att kvinnor blivit mer benÀgna att anmÀla olika typer av vÄldtÀkter, utöver sÄdana som sker under överfallsliknande former. Kvinnor har exempelvis blivit allt mer benÀgna att anmÀla vÄldtÀkter som begÄs inom en relation, vÄldtÀkter utan nÄgra fysiska skador, uppraggningsvÄldtÀkter och vÄldtÀkter dÀr kvinnan sjÀlv varit berusad vid övergreppstillfÀllet. De flesta brottmÄl som resulterar i att Äklagaren beslutar att vÀcka Ätal leder ocksÄ till fÀllande dom.

Mot bakgrund av att medier kan definieras som en socialiseringsfaktor samt att sexualitet Àr ett Àmne som ofta vÀdras i olika medier Àr syftet med den hÀr kvalitativa studien att undersöka hur livsstilsmagasin, i sina texter, skildrar sexualitet och dÄ nÀrmare bestÀmt kvinnors sexualitet. Kvinnors sexualitet undersöks av den anledningen att kvinnor under 1800-talet drabbades av en avsexualisering, det vill sÀga deras sexualitet förminskades i förhÄllande till mÀnnens, vilket sannolikt pÄverkar samhÀllet Àn idag.                      Studien har tre frÄgestÀllningar dÀr den första rör huruvida denna avsexualisering prÀglar livsstilsmagasin. Den andra frÄgestÀllningen undersöker vilka ord som anvÀnds i livsstilsmagasinen för att beskriva det kvinnliga könsorganet. Den tredje frÄgestÀllningen har fokus pÄ hur stor del av innehÄllet i livsstilsmagasinen som prÀglas av sexualitet, pÄ ett direkt eller indirekt sÀtt.Ur ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv lutar sig studien mot ett teoretiskt ramverk kring mediers pÄverkan, dÄ frÀmst hur unga mÀnniskor pÄverkas, samt agenda setting. Jenny Kitzingers forskning har en central roll.

Bakgrund: Alla individer innehar grundlÀggande rÀttigheter just i egenskap av att vara mÀnniska. RÀtten till hÀlsa Àr en av dessa, och ska bland annat inkludera sÀker sexuell och reproduktiv hÀlsa. I den georgiska utbrytarprovinsen Abchazien tillgodoses inte hela befolkningen denna rÀttighet. Gali-distriktet Àr belÀget nÀra grÀnsen till övriga Georgien och anses som ett lÄgprioriterat omrÄde. Kvinnors position beskrivs dÀr extra utsatt, dÄ exempelvis vÄld i nÀra relationer Àr vanligt förekommande.

I förevarande framstÀllning har behandlats den rÀttsliga hanteringen av barns utsagor i mÄl om sexualbrott, dÀr en studie av domstols bedömning av tillförlitligheten i barns vittnesmÄl lÄtit företas mot bakgrund av den rÀttsliga apparatens hantering av barnets berÀttelse i ett initialt skede av rÀttsprocessen. I mÄl om sexuella övergrepp mot barn utgÄr en vÀrdering av de bevis som finns att tillgÄ ? det vill sÀga barnets utsaga allena ? inte sÀllan frÄn den vuxnes förmÄga att förstÄ och kommunicera. Det av brott drabbade barnet riskerar dÀrmed att försÀttas i ett svÄrt underlÀge gentemot den vuxne, dÄ rÀttsprocessuella krav utformade i en vuxensfÀr kan leda till uppkomsten av icke ovÀsentliga brister i barns uttalanden. Följaktligen har ansetts av avsevÀrd vikt att tillstÄ att barnets position i rÀttssystemet Àr svag och ? vid förekomsten av en partsrelaterad ojÀmlikhet i processen ? bör kompenseras med en ambition om att bÀttre söka anpassa den rÀttsliga processen till barns sÀrskilda behov.

The aim of the present thesis is to find deeper knowledge about women?s experiences of sexuality, desire and pleasure during childbirth. In this thesis there are statements of women?s different kinds of pleasurable and sexual feelings and experiences during birth. Furthermore, factors that may influence some women?s feelings and experiences of a sexual kind are discussed in relation to the common notion that women above all feel fear and pain when giving birth.

Bakgrund: Prostatacancer Àr den vanligaste cancerformen bland mÀn i vÀstvÀrlden. Sjuksköterskan har till uppgift att stötta, vÀgleda, samt sÀkerstÀlla att given information uppfattats korrekt, för att mÀn med prostatacancer skall kunna fatta rationella beslut rörande eventuell behandling. Tidigare forskning visar att maskulinitet Àr ett komplext begrepp som kan ses ur olika vinklar och perspektiv. Upplevelsen av manlighet Àr en viktig komponent att ta hÀnsyn till i vÄrden av patienter med prostatacancer.Syfte: Att beskriva hur mÀn med prostatacancer upplever att sjukdomen och behandlingen pÄverkar deras kropp och manliga identitet.Metod: Denna litteraturöversikt baserades pÄ elva kvalitativa vetenskapliga artiklar som har granskats och analyserats. De vetenskapliga artiklarna hÀmtades frÄn databaserna Cinahl with fulltext, och PubMed.Resultat: Resultatet bildar fem huvudteman: Behandlingens pÄverkan pÄ mÀns upplevelse av manlighet beskriver behandlingarnas biverkningar sÄsom impotens, förlust av libido och sexuella fantasier, mÀns feminiserade kropp, samt hur dessa förÀndrade kroppsegenskapernas pÄverkade den manliga identiteten.

I förevarande framstÀllning har behandlats den rÀttsliga hanteringen av barns utsagor i mÄl om sexualbrott, dÀr en studie av domstols bedömning av tillförlitligheten i barns vittnesmÄl lÄtit företas mot bakgrund av den rÀttsliga apparatens hantering av barnets berÀttelse i ett initialt skede av rÀttsprocessen. I mÄl om sexuella övergrepp mot barn utgÄr en vÀrdering av de bevis som finns att tillgÄ ? det vill sÀga barnets utsaga allena ? inte sÀllan frÄn den vuxnes förmÄga att förstÄ och kommunicera. Det av brott drabbade barnet riskerar dÀrmed att försÀttas i ett svÄrt underlÀge gentemot den vuxne, dÄ rÀttsprocessuella krav utformade i en vuxensfÀr kan leda till uppkomsten av icke ovÀsentliga brister i barns uttalanden. Följaktligen har ansetts av avsevÀrd vikt att tillstÄ att barnets position i rÀttssystemet Àr svag och ? vid förekomsten av en partsrelaterad ojÀmlikhet i processen ? bör kompenseras med en ambition om att bÀttre söka anpassa den rÀttsliga processen till barns sÀrskilda behov.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur framstÀllningen av kvinnliga identiteter konstrueras i det första samt det sista avsnittet av TV-serien Sex and the City. Uppsatsen ska undersöka hur identiteten hos de fyra kvinnliga huvudkaraktÀrerna i Sex and the City skapas och definieras, hur olika identifikationsgemenskaper konstrueras samt hur framstÀllningen av de fyra kvinnliga huvudkaraktÀrernas identiteter förÀndras mellan det första och det sista avsnittet.Undersökningen ska utföras enligt en metod för analys av TV-program ur boken How to Study Television av Keith Selby och Ron Cowdery, med fokus pÄ begreppen narrativ och konstruktion, och med inslag av narratologiska begrepp ur boken Medier och kultur av Kirsten Drotner (m.fl.). Den teoretiska ramen för uppsatsen bestÄr av ett antal begrepp och teorier anvÀndbara för uppsatsens syfte. Analysen utgÄr frÄn Johan FornÀs begrepp identitetsordningar och teorier om ?vi? och ?de andra?, Ulrika Olaussons teorier om individuella respektive kollektiva identiteter, identifikation samt det som i uppsatsen benÀmns andrefiering, Linda Fagerström och Maria Nilsons definition av representation samt Judith Butlers begrepp performativitet.

SammanfattningTrots att magasin utgör en stor del av mediesystemet har det inte gjorts sÄ mycket forskning pÄ det omrÄdet. Den forskning som finns handlar frÀmst om magasinens innehÄll. Vi har i stÀllet undersökt omslaget eftersom det Àr det som i första hand sÀljer magasinet. Livsstilsmagasinen har en bred mÄlgrupp och mÄnga titlar innefattas i genren. DÀrför Àr deras omslag om möjligt Àn viktigare Àn andra tidskrifters för att locka lÀsare.