Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på vad lärare väljer att ta med i sin geografiundervisning, vad som styr lärare och vad som ingår i geografiämnet. Dessa svar har vi fått genom enkätundersökning och kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i geografi. Våra resultat har visat på liknande resultat som tidigare forskning har gett. Det innehåll som lärarna väljer att ta med i sin geografiundervisning har främst riktat sig mot regionalgeografi, det vill säga studier av landskap, regioner och länder, studerade som en egen enhet. Främst pekar våra resultat på att traditioner styr lärarnas val av innehåll i geografiundervisningen.

Studie syftar till att belysa hur två förskolor arbetar med barns delaktighet och inflytande i den dagliga verksamheten. Jag har i min forskningsansats gjort observationer i verksamheten och tagit del av deras skrivna dokument som berör barns delaktighet och inflytande. Detta då jag fann det intressant att sätta det skriva utsagorna i relation till vad verksamheten praktiskt ger uttryck för. Studien lyfter bland annat fram fyra specifika situationer som sker mellan barn och pedagoger. Dessa situationer synliggör vilken påverkan pedagogernas barnsyn, bemötande och förhållningssätt har på deras utformingen av arbetet.

Abstract The purpose with this essay is to get an understanding of how the christmascalender hasevolved throughout the history, and why its shape looks like it does. We have made ananalysis of the 21-centurys calendars to get a look on the content and tried to track a targetgroup. Which themes have characterized the 21-century and how can you put these in relationto earlier calendars? To get a greater insight in the design of the christmascalendar, we madean interview with SVT's Susanne Kvarforth. After this it came to our knowledge that they arelacking guidelines besides that their target group is 6-12 year olds.

Syftet var att kartlägga hur två pedagoger med olika utbildningar och skilda skoltraditioner ser på utomhuspedagogik och om de strävar mot samma mål samt om deras tankemönster och strategier skiljer åt. I arbetet undersöktes skillnaderna mellan två skolformer ur ett konfliktperspektiv.  En förskollärare och en grundskollärare intervjuades med hjälp av dataprogrammet Complador. Detta innebar att intervjupersonerna aktivt deltog i dokumentationen av sitt eget tänkande i form av tankekartor (strateginät). Tankekartorna jämfördes.

Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt den mångkulturella skolan tar tillvara de grundläggande värderingar som finns i julen och i fastemånaden ramadan. Studien bygger på den kvalitativa forskningsmodellen med hjälp av den explorativa intervjun. Studien visar att ingen skola arbetar aktivt eller medvetet med värdegrunden utifrån de religiösa högtiderna. Dessutom visar studien att fastemånaden ramadan inte uppmärksammas i lika stor utsträckning som julen. Detta sker på skolor där en stor del av eleverna har muslimsk bakgrund.

Denna uppsats undersöker olika perspektiv av den föreställningsvärld och de myttraditioner som förknippas med Japans kakure kirishitan och kristendomens tidiga historia i Japan. Av speciell vikt är den värld som ligger bortom denna. Detta är inte heller främmande inom inhemsk japansk religiös tradition. Utifrån denna kontext kan vi bättre förstå varför man också i Japan har funnit undervisningen om frälsningen i livet efter detta lätt att ta till sig som målet för tron. Den japanska Mariagestaltens status har stärkts betydligt på bekostnad av Sonen, då hon på många vis har övertagit rollen, fått en gudomlig status och blivit en himmelsk härskarinna.

Människor i dagens samhälle flyttar och reser mycket till olika platser och länder. Man växte upp i en stad och sedan flyttade man till en annan för att till exempel gå i skolan eller arbeta. Under tiden träffar man andra människor från andra städer eller länder. Alla har olika erfarenheter och bakgrund med olika traditioner. Etnicitet är någonting som uppstår när man träffar människor som är olik en själv.

Vårt syfte med studien är att ta reda på vad som styr lärarnas val av innehåll i geografiundervisningen i grundskolans tidigare år i förhållande till styrdokumenten samt hur lärarna följer upp elevernas arbete och resultat. Studien tar även upp vad som styrde ämnesinnehållet förr samt vad nutida forskning har kommit fram till. Vi genomförde vår undersökning genom att intervjua sex lärare, varav fyra geografilärare och två andra ämneslärare. Resultatet visar att lärare i skolan använder styrdokumenten i planeringen av undervisningen, men inte i samband med bedömning. Utifrån våra intervjuer anser vi att det läggs stor vikt vid summativ bedömning eftersom majoriteten av lärarna inte har någon kontinuerlig återkoppling med eleverna och deras arbete..

Kunskap om andras attityder kan hjälpa oss att förstå varandra. Syftet med denna studie är att undersöka invandrarkvinnors attityder till svenskar och till att integreras i det svenska samhället samt hur deras attityder kan påverka hur de beter sig i sin integrationsprocess. Genom intervjuer framkom att invandrarkvinnorna i denna studie är positiva till svenskar och till att integreras i det svenska samhället. Detta verkar till stor del bero på att de jämför de erfarenheter de har från sina hemländer med de erfarenheter de har från Sverige. Kvinnorna i studien har positiva attityder och har också för avsikt att göra de saker de är positiva till, så som att skaffa sig svenska vänner, fira svenska traditioner och tala svenska.

Det som skapas idag är ett resultat av vad som tidigare skett. I den här undersökningen problematiserar och resonerar jag kring samtidens kriterier till historiska traditioner inom möbeltapetseraryrket. Primärt rör sig arbetet kring textila ytor och i detta fall möbelklädslar. Inledningsvis ges en kort bakgrund om inspiration och metod. Vidare följer undersökningens huvuddel där bakgrunden, inspirationen och metoden flätas samman med hjälp av frågeställningen: Hur kan man arbeta med ytan inom möbeltapetsering på fler sätt än vad man tidigare gjort och vidareutveckla arbetet med klädsel? Kan man ta tapetserarstilens tankar om dekoration/ytförändring till dagens ideal och i så fall hur?Avslutningsvis redovisas resultatet i undersökningen där metoden samt teknikproblematiken presenteras i form av ett antal slutprodukter.

WHO uppskattar att omkring 100 till 140 miljoner kvinnor i världen är könsstympade och att 2 miljoner flickor/unga kvinnor riskerar att könsstympas varje år. Den kvinnliga könsstympningen indelas i fyra olika katagorier beroende på ingreppets form och består av allt ifrån att delar av förhuden runt klitoris skärs bort till att klitoris, de inre samt de yttre blygdläpparna skärs bort för att flickan/kvinnan sedan sys ihop och endast har en liten öppning kvar för urin och menstruationsblod. Kvinnlig könsstympning är en gammal sed som har funnits i över 2000 år och baseras på gamla traditioner och sedvänjor och existerar främst i Afrika, i områdena längs med samt norr om ekvatorn. Könsstympning av kvinnor förekommer även i Asien och Mellanöstern. WHO, FN, Amnesty International samt många andra internationella organisationer har uppmärksammat den kvinnliga könsstympningen och arbetar för att förhindra att det sker. FN har stiftat att kvinnlig könsstympning är ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Trots detta är inte kvinnlig könsstympning kriminaliserat i alla världens länder och lagstiftning saknas således.

WHO uppskattar att omkring 100 till 140 miljoner kvinnor i världen är könsstympade och att 2 miljoner flickor/unga kvinnor riskerar att könsstympas varje år. Den kvinnliga könsstympningen indelas i fyra olika katagorier beroende på ingreppets form och består av allt ifrån att delar av förhuden runt klitoris skärs bort till att klitoris, de inre samt de yttre blygdläpparna skärs bort för att flickan/kvinnan sedan sys ihop och endast har en liten öppning kvar för urin och menstruationsblod. Kvinnlig könsstympning är en gammal sed som har funnits i över 2000 år och baseras på gamla traditioner och sedvänjor och existerar främst i Afrika, i områdena längs med samt norr om ekvatorn. Könsstympning av kvinnor förekommer även i Asien och Mellanöstern. WHO, FN, Amnesty International samt många andra internationella organisationer har uppmärksammat den kvinnliga könsstympningen och arbetar för att förhindra att det sker.

Under min verksamhetsförlagda utbildning har jag många gånger reagerat över det glapp som finns mellan samtidskonst och skolans konstundervisning. Det verkar vara svårt för många lärare att frångå gamla traditioner av färdighetsträning till förmån för att lyfta fram aktuella material och teman trots att det i Skolverkets kursplan för ämnet bild i grundskolan står att eleven ska ?vara orienterad om aktuella verksamheter inom bildområdet?.Det står också att eleven ska ?kunna vända bort blicken från bilden som sådan och se de sociala och kulturella mönster som skapar konventioner?. Jag tänker inte ta reda på varför verkligheten inte går ihop med dessa intentioner utan istället fördjupa mig i en av de många genrer som utforskas flitigt av samtida konstnärer och som samtidigt ställer frågor om sociala och kulturella mönster, nämligen textilkonst..

År 1999 erkändes romerna i Sverige som en av landets fem nationella minoriteter. Sveriges minoritetspolitik syftar till att ge stöd och skydd till minoriteternas språk, kultur och traditioner, vilket ska ske genom olika instanser i samhället. Den här uppsatsen fokuserar på om Sveriges minoritetspolitik gällande romer är ett fall av handling eller hyckleri. För att undersöka frågeställningen har vi fokuserat på relationen mellan romer och utbildning inom områdena resurser, frekvens och information.Med hjälp av huvudsakligen intervjuer av informantkaraktär har vi analyserat vilket av begreppen handling eller hyckleri som minoritetspolitiken är ett fall av. Vårt resultat är att minoritetspolitiken kan betecknas som ett fall av hyckleri, då romerna inte behandlas som en nationell minoritet på utbildningsområdet..

Studien undersöker hur matematiska begrepp etableras i diskursen i klassrummet och hur lärare planerar för, iscensätter och bearbetar matematiska begrepp. Studiens syfte är att studera hur lärare hanterar matematiska begrepp i undervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Utifrån studiens ansats väljs två kvalitativa datainsamlingsmetoder. Till detta infogas Selander & Kress (2010) formellt inramad lärsekvens och Hallidays (2004) tre metafunktioner och en ny metafunktion, den institutionell funktion (Boistrup- Björklund, 2010). Studien visar att procedurkunskap har en stor plats i undervisningen. Lärarna hanterar begrepp i förbifarten och funderar inte på vilken roll de språkliga uttrycken har.