Syftet med denna studie var att undersöka eventuella samband mellan inkomstfördelning samt utbildning och attityd gentemot delad föräldraledighet. Vidare blev denna problemformulering vital, då den även befrämjade möjligheten att titta på hur attityden gentemot delad föräldraledighet inverkar på synen av könsroller i ett hushåll. Undersökningen bygger på en enkät kring familjeliv och arbete, som har utförts av Sociologiska Institutionen vid Umeå universitet, och sammanförts av ISSP 2012 (International Social Survey Program). Studien grundar sig i en univariat analys som beskriver variablernas frekvensfördelningar, och därefter testas eventuella samband genom bivariat och multivariat analys. Det teoretiska ramverket där begrepp såsom könsroller, resurser och kapital inbegrips, blir på senare hand studiens analytiska verktyg.

För att dagvatten ska ses som en resurs behövs verktyg för att lyfta fram mervärden som genereras av dagvattensystemet. Med anledning av detta var syftet med denna studie att utveckla en metodik för att kunna jämföra olika dagvattensystem, med avseende på mervärden och risker.Vad som utgör mervärden och hur de genereras varierar från fall till fall. Därutöver uppkommer svårigheter vid mervärdesbedömningar eftersom de beror på vilket perspektiv bedömaren har samt i vilket syfte analysen genomförs. I den här studien har mervärde definierats som:Ett värde, för en individ, organisation eller miljön, utöver objektets huvudsakligen tänkta funktion.Mervärdena och riskerna delades in under fem olika kategorier: miljö, ekonomi, teknik, hälsa och sociokulturellt. Mervärdesanalysen som utvecklades baserades på faktainsamling via en enkät samt en arbetsgrupp som sedan kunde sammanställa och utvärdera svaren.

Bakgrund: Subaraknoidalbl?dning ?r en allvarlig och potentiellt livshotande hj?rnbl?dning som kr?ver intensivv?rd. Traditionellt har dessa patienter h?llits i s?ngl?ge p? grund av risken f?r komplikationer, trots att det saknas evidens som st?der denna praxis. Tidig mobilisering anv?nds inom intensivv?rden f?r att minska komplikationer och f?rb?ttra ?terh?mtning, men dess effekter p? patienter med subaraknoidalbl?dning ?r inte tydligt kartlagda.

I en värld där organisationerna blir större och komplexare och det blir mer och mer att ta ställning till, så väcks intresset för att dela på ledarskapet. Både på arbetsplatsen och i privatlivet vill vi få mer gjort. För att klara dessa nya krav som ställs på oss så kan ett delat ledarskap vara en av lösningarna.Det delade ledarskapet kan ge oss den avlastning som behövs och hjälpa oss att skilja arbete från privatliv i och med att vi vet att vi har andra att förlita oss till. Vi behöver inte ensamma ta ansvar för hela arbetet.Sedan kan det delade ledarskapet göra att vi breddar synfältet för vårt ledarskap och klarar av att hantera större och komplexare organisationer. Det finns en del som skrivit om detta och några som använt det delade ledarskapet beskrivit hur det har hjälpt dem och även vilka problem de kan ställas inför i denna form av ledarskap.Detta förde mig in på tanken om ett delat manligt och kvinnligt ledarskap, som jag även har egen erfarenhet av, och om detta skulle vara en form som ytterligare stärker vårt ledarskap och breddar synfältet i den allt mer komplexa organisationsvärlden.Min studie bygger på intervjuer med tre ledarpar som alla använder sig av ett delat ledarskap och där två av dessa paren är en man och en kvinna.

Den svenska byggbranschen står idag inför ett vägskäl, börja basera produktionsplaneringen på bygginformationsmodeller (BIM) eller att fortsätta genomföra planeringen på Traditionellt vis. Tidigare har det inte funnits programvara som har haft funktionaliteten att koppla ihop hela processen från BIM till en produktionstidplan. På senare tid har det kommit program som klarar av processen, därmed har ett antal byggföretag börjat se nyttan av att ta tillvara på den information som finns i BIM från projekteringen och använda den för produktionen. Arbetet har genomförts hos entreprenadföretaget Veidekke. Det är ett av företagen som vill börja utnyttja informationen som finns tillgänglig i BIM, för produktionsplanering.

Det är svårt att nå framgång med innovationer och nya produkter och skogssektorn som Traditionellt är svag när det gäller produktutveckling är inget undantag. Syftet med detta arbete är att ta reda på vad som krävs för att ta ett nytt skogsbaserat material från laboratorium till att bli en framgångsrik produkt på marknaden. För att besvara den frågan har intervjuer genomförts med experter inom aktuella branscher (förpackning, inredning, fordon) samt med experter på material och materialintroduktion. Studien visar att skogsindustrin behöver tillföra ytterligare kompetenser och/eller samarbetspartners för att lyckas med nya material. Viktigast är att marknadskompetensen utökas med personer eller företag som kan den typ av affär som de nya materialen ger upphov till. Detta eftersom kommersialisering av dessa material kommer att innebära något annat än att sälja de volymsprodukter man är duktig på inom skogsindustrin. För att nya material ska vara konkurrenskraftiga måste de med stor säkerhet vara billigare än alternativen, eller möjligtvis skapa en större nytta. Ingen i studien var intresserad att betala mer för materialet bara för att det hade skogursprung.

Den här magisteruppsatsen skrivs inom forskningsfältet Svenska med didaktisk inriktning. Syftet är att undersöka hur tio elever ur en klass 9 uppfattar den svenskundervisning de deltagit i under sin högstadietid. Forskningsfrågorna fokuserar hur de förhåller sig till ämnet, vad de förväntar sig och vad de anser att de lärt sig. Även kontexten problematiseras.Studien har en etnografisk, kvalitativ ansats och undersökningen görs i det egna klassrummet, vilket innebär att forskaren/läraren är samma person. De teoretiska redskap som används för att analysera elevernas uppfattningar är i första hand etablerade ämneskonceptioner så som svenska som färdighetsämne, som litteraturhistoriskt bildningsämne, som erfarenhetspedagogiskt ämne och som demokratiämne.Undersökningen visar att elevernas bild av ämnet är splittrad, deras syn på ämnet går bara delvis att foga in under de etablerade svenskämneskonceptionerna.

Något händer när ny teknik gör intåg i klassrummet där undervisning, studier och lärande i olika ämnen står på schemat. I nästan varje elevs ficka finns idag en populär artefakt, mobiltelefonen. Att telefonen påverkar skolkulturen är förståeligt. Men hur anser lärarna att elevernas användning, kommunikationsrutiner och strategier för studier och lärande påverkar undervisningen och attityderna till skolarbetet? I skolan har man Traditionellt alltid använt artefakter som myndigheterna har tillhandahållit, exempelvis böcker, penna och papper.

Detta a?r en kvalitativ och kvantitativ studie som underso?ker hur kvinnliga och manliga makthavare framsta?lls i TV4:s och SVT:s morgonprogram Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige. Vidare underso?ks om det a?r na?gra skillnader mellan den kommersiella kanalen respektive den public service-a?gda kanalen i bemo?tandet och framsta?llningen av makthavare i morgonprogrammen.De tva? morgonprogrammen Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige underso?ktes genom totalt 28 klipp som sa?ndes i september och oktober 2012. Den kvantitativa studien har anva?nts fra?mst till ma?tbara fra?gor fo?r att underso?ka bland annat om tonen i intervjun a?r va?nskaplig, granskande eller neutral, om a?mnet i intervjun a?r ha?rt eller mjukt samt om samma tid la?ggs pa? profession och person na?r det ga?ller kvinnliga respektive manliga makthavare.

I denna studie har vi genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer som metod undersökt tre manliga förskollärarstudenters upplevelser av att vara män inom förskollärarprogrammet med fokus på maskulinitetspositioner. Vi har genom vår studie velat ta reda på hur de manliga förskollärarstudenterna förmedlar sin maskulinitet i berättelsen om deras verksamhetsförlagda utbildningsperioder. Samt vilka typer av maskulinitetspositioner som kan identifieras utifrån informanternas utsagor.De teoretiska utgångspunkterna vi utgått ifrån är R. W Connells maskuliniteter med utgångspunkt i hegemonisk maskulinitet samt relaterade maskulinitsbegrepp. Dessa har genomsyrat såväl planerande som den analys som gjordes i diskussionen till denna uppsats.

Detta arbete behandlar internetbedrägeriers utveckling i Sverige mellan åren 2006 och 2011.Syftet med arbetet är att ge en bild av hur internetbedrägerier har utvecklats genom åren, vilka orsaker som kan ligga bakom och vilka åtgärder som kan förhindra att internetbedrägerier begås. Fokus i detta arbete ligger på privatpersoners utsatthet av internetbedrägerier, och till detta ligger Nationella trygghetsundersökningens (NTU) statistik som underlag. Frågeställningarna i detta arbete är: Hur har internetbedrägerierna utvecklats mellan åren 2006 och 2011? Vilka orsaker ligger bakom utvecklingen av internetbedrägerier? Vilket motiv använder gärningspersonerna sig av för att bedra via internet? Vilka åtgärder kan implementeras för att försvåra internetbedrägerier?För att uppnå syftet och kunna besvara frågeställningarna är arbetet baserat på en statistisk genomgång av officiell kriminalstatistik och NTU. Som ett komplement till statistiken har semi-strukturerade intervjuer med två poliser med god insyn i internetbedrägerier genomförts.

Vi människor har under hela vår existens kommunicerat med varandra på ett eller annat sätt. Kommunikation är en ständigt fortgående social företeelse som inrymmer mycket mer än bara ord. Såväl kroppsspråk som blickar, klädsel, ljud och gester sänder ut mängder av kommunikativa budskap och att veta exakt hur var och en av oss tolkar olika kombinationer av dessa är omöjligt. Kanske är det just vad som har lockat människor i alla tider till att försöka behärska konsten att kommunicera effektivt och skapa nya kommunikativa förbindelser.I moderna organisationer har kommunikation blivit en viktig framgångsfaktor för konkurrens och fortlevnad. Traditionellt har fokus legat på den externa kommunikationen, med parter utanför den egna organisationen.

Vakansgraden på kontorslokaler i Malmö har Traditionellt sett alltid varit hög och legat omkring 15 %. Enligt NewSec Nordic City Report spring 2006 uppgår vakansgraden till 16 % på kontorsfastigheter i Malmö city. Störst vakansgrad finner man i de gamla fastigheterna som har vakanser på uppåt 25 %. Vårt syfte med denna uppsats är att analysera och undersöka vilka strategier fastighetsföretagen, som äger och förvaltar kontorsfastigheter i centrala Malmö, har för att sänka vakansgraden. Det vi har kommit fram till är att företagen ser på kontorsvakanserna i city på olika sätt, beroende på sina individuella situationer och affärsidéer.

Syftet med studien var att studera år 4-6 egna tankar om motivation för att ta reda på vad de själva känner att de behöver för att vilja skriva. Det ledde oss till frågeställningarna:Vilka faktorer upplever eleverna som betydelsefulla för att motivation ska skapas, Vilka yttre förutsättningar menar eleverna har betydelse för deras motivation betydelse för deras motivation samt Hur upplever eleverna samspelet i klassrummet och dess betydelse för deras motivation?Genom intervjuer, vilka har genomförts med totalt 16 elever på två olika skolor, har vi försökt nå ett djupare plan där eleverna fått chansen att dela med sig av sina innersta tankar om skrivsituationer. Studien gjordes med elever vars lärare ansåg att de saknade motivation till skrivande.Det visade sig tydligt att eleverna är olika och att de har olika erfarenheter vilket gör att deras svar visar att de även har olika behov. Resultatet pekar på vikten av ett meningsfullt arbete där tydligheten från läraren står i centrum tillsammans med ett stort engagemang.

Debatten kring vilka straff som ?r mest effektiva f?r brottsbek?mpningen och hur ungdomsbrottsligheten ska st?vjas har p?g?tt i ?rtionden. Under de senaste ?ren har fr?gan d?remot f?tt ?kad politisk prioritet och stort medialt genomslag, s?rskilt i samband med flera uppm?rksammade fall ofta kopplade till grov organiserad brottslighet. Den 29 september 2023 gav regeringen Kriminalv?rden i uppdrag att f?rbereda ungdomsf?ngelser f?r unga i ?ldern 15?17 ?r, baserat p? bet?nkandet SOU 2023:44.