BakgrundSkrivandet och läsning har stort inflytande på högstadieelevers kognitiva utveckling. När de läser mycket får de tillräcklig kunskap för att de ska kunna skriva vidare. Under skrivprocessen lär de sig tillämpa strategier för att de ska kunna formulera sig. De blir mognare och smartare under denna process, dessutom kan de konstruera sitt språksystem på det här sättet. Från en holistisk syn blir inlärning av ett nytt språk naturligare om eleverna får träna på språket under autentiska förutsättningar.SyfteSyftet med studien är dels att ta reda på lärares uppfattningar av högstadieelevers skrivutveckling i ämnet engelska, dess samspel med läsfärdighet och påverkan av de två på elevers kognitiva utveckling.

Syftet med denna studie är att undersöka olikheten i lärares sätt att tillrättavisa pojkar och flickor. Hur gränser sätts för de båda könen, om lärarens kön spelar någon roll i disciplineringen, varför pojkar och flickor bemöts och behandlas olika av läraren samt vilka åtgärder man kan vidta för att motverka den olika behandlingen undersöks. Undersökningen består endast av tidigare forskning. Det rör sig alltså om en litteraturstudie. Den tidigare forskningen har utförts med hjälp av klassrumsobservationer och intervjuer av både elever och lärare.

Vid Jordberga i Trelleborgs kommun i Skåne har SBI Jordberga Biogasanläggning startats under 2014. Skånska Biobränslebolaget (SB3) har tillsammans med bönder i området tagit på sig att odla substrat till denna anläggning, ca 100 000 ton per år. Sedan lång tid har lantbrukarna i området erfarenhet av sockerbetsodling, en gröda som odlas med 50 cm radavstånd. Traditionellt har majs odlats med ett radavstånd på 75 cm i Sverige. Majsodlingen på Söderslätt har varit mycket liten och därför uppstod frågan om biogasmajs kan odlas på 50 cm radavstånd istället för 75 cm. Detta arbete undersöker hur biomassaskörden påverkas av ett minskat radavstånd i biogasmajs.

 Uppsatsen syftar till att undersöka hur avståndstagandet från sexuell praktik ? det vill säga asexualitet ? problematiseras inom vardagliga kanaler, så som inom film och media. I det samtida samhället utgör den heterosexuellt aktiva parrelationen en norm utifrån vilken alla andra intima relationer jämförs, granskas och bedöms. Genom att analysera och dekonstruera denna sexualitetsdiskurs traditionellt tvingande praxis, lägger uppsatsen vidare fokus på att synliggöra den asexuella erfarenheten i relation till nämnd heteronorm. Uppsatsens material utgörs av tre filmer som på sina respektive sätt presenterar, och samtalar kring, sex, sexualitet och sexuell identitet.

Inom fältet för översättningsstudier har det traditionellt varit ett angeläget forskningsområde att erhålla kunskap om hur man hanterat samma källtext i olika kulturella kontexter. På våren år 1950 utkom en spansk översättning av den finske författaren Mika Waltaris historiska roman, Sinuhe egyptiläinen (Sinuhe egyptiern), och senare samma år, i Mexiko, nyöversattes verket för Latinamerika som en respons på den första. Föreliggande uppsats är en fallstudie och har genomförts i syfte att undersöka på vilket sätt och varför detta originalverks två översättningar på samma språk skiljer sig åt. Översättningarna har jämförts parallellt med dess källtext och studerats kontrastivt genom en kombination av kvantitativ och kvalitativ analys med hjälp av shift som teoretiskt verktyg. Resultaten av denna fallstudie visar att översättningarna skiljer sig åt i vissa innehållsmässiga aspekter och att dessa skillnader med all sannolikhet härrör från de samhälleliga politiska kontexter där de producerats.

Den här uppsatsen handlar om rektorers syn på socialt arbete i skolan samt hur rektorerna prioriterar detta arbete. Syftet är att klargöra hur socionomer och socialpedagoger arbetar och i vilken utsträckning deras arbete styrs av skolledningen. Jag vill undersöka om skolledare lägger en stor vikt vi det sociala arbetet inom skolan, och hur rektorer upplever att förhållandet mellan socionomers och socialpedagogers och andra professioner inom skolan ser ut. Mina frågeställningar är följande: 1) Vad kännetecknar rektorers syn på socialt arbete i skolan? 2) Hur högt prioriteras detta arbetsfält av rektorer inom den svenska skolan?.

Sjukvårdsverksamhet i Sverige är enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) ålagd att ha rutiner för avvikelse- och riskhantering för att förbättra patientsäkerheten. Traditionellt har risk- och olycksanalyser fokuserat på ett syndabockstänkande där enskilda individer setts som orsaken till många olyckor. Detta synsätt har på senare tid övergått mer till ett organisations- och systemperspektiv, något som även Landstinget i Östergötland anammat. Riskanalyser strävar efter att identifiera faktorer som skulle kunna leda till olyckor, så att dessa sedan kan förebyggas. Något man dock inte i lika stor utsträckning har tittat på är på vilket sätt personalen i sitt dagliga arbete arbetar för att motverka risker och öka säkerheten.Fem observationer av sjuksköterskornas arbete utfördes vid Hematologiska vårdavdelningen vid Linköpings universitetssjukhus.

De senaste a?rens diskussioner kring husha?llsna?ra tja?nster har nu resulterat i ett skatteavdrag som bo?rjade ga?lla den 1 juli 2007. Med anledning av att fler nu troligtvis har ra?d med hja?lp i hemmet har HSB beslutat att se o?ver mo?jligheten att erbjuda denna typ av tja?nster till sina medlemmar. Syftet med detta arbete a?r att utreda och analysera hur HSB ska anva?nda marknadsinformation fo?r att kunna utveckla nya tja?nster och ge grundla?ggande direktiv fo?r marknadsfo?ring av dessa.

F?rt?tningen av st?der skapar en utmaning f?r bevarandet av de t?tortsn?ra skogarna. V?rden som skapas av m?nniskans upplevelser i skogen kan sammanfattas i begreppet skogens sociala v?rden, som visat sig ha en stor betydelse f?r folkh?lsan. D? m?nga kommuner ?ger t?tortsn?ra skog, ?r det av intresse att studera hur de planerar f?r skogens sociala v?rden.

Handel mellan företag sker traditionellt via manuella rutiner. Exempelvis görs beställningar ofta med hjälp av telefon eller post vilket gör att tiden för att genomföra en affär väldigt lång. Electronic Data Interchange (EDI) är en teknik som låter företag göra affärer på ett elektroniskt och mer eller mindre automatiserat sätt vilket gör att tiden för att genomföra en affär minskar. EDI har använts i många år men då mest av stora företag som har tillräckliga resurser för att införa EDI-system och för att upprätta erforderliga kommunikationslänkar. Mindre företag har oftast inte de resurser som krävs för detta och blir således utan effektivare handelsrutiner.

Fenomenet nedladdning har blivit allt mer uppmärksammat, speciellt då det planeras en lagförändring i juni i år, vilket innebär att nedladdning av upphovsrättsskyddat material blir olagligt. Allt fler använder sig av fildelningsapplikationer för att skaffa musik och vi frågar oss varför detta beteende har blivit så utbrett och accepterat? Vad driver människoratt ladda ner även om de vet att det moralisk fel? Beror det endast på ekonomiska faktorer eller är för att folk har blivit lata? Vårt syfte med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som påverkar nedladdningen av upphovsrättsskyddad musik från Internet via fildelningsapplikationer.Vi valde att avgränsa oss mot nedladdning av musikfiler och endast undersöka den svenska marknaden. Undersökningen utfördes på studenter från Ekonomihögskolan i Lund. Vårt arbete började med att vi genomförde en litteratursökning för att se vad som var skrivet om ämnet.

Introduktion: Patienter har länge inom sjukvården ofta blivit objektifierade och endast reducerats till sin sjukdom. Det centrala för den personcentrerade vården, är att se patienten som en person bakom sin sjukdom, att se dennes perspektiv och upplevelser av sjukdomen.Personcentrerad vård kännetecknas av ett partnerskap mellan patient och vårdgivare. Genom att först starta med patientens berättelse och sedan vidareutveckla en vårdplan tillsammans fördelas ansvaret för vården och patientens delaktighet ökar. Tre nyckelbegrepp betonas; partnerskap, patientberättelse och dokumentation. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att sammanställa och beskriva forskning om personcentrerad vård, med fokus på den vuxna patientens perspektiv inom slutenvården.

För att dagvatten ska ses som en resurs behövs verktyg för att lyfta fram mervärden som genereras av dagvattensystemet. Med anledning av detta var syftet med denna studie att utveckla en metodik för att kunna jämföra olika dagvattensystem, med avseende på mervärden och risker.Vad som utgör mervärden och hur de genereras varierar från fall till fall. Därutöver uppkommer svårigheter vid mervärdesbedömningar eftersom de beror på vilket perspektiv bedömaren har samt i vilket syfte analysen genomförs. I den här studien har mervärde definierats som:Ett värde, för en individ, organisation eller miljön, utöver objektets huvudsakligen tänkta funktion.Mervärdena och riskerna delades in under fem olika kategorier: miljö, ekonomi, teknik, hälsa och sociokulturellt. Mervärdesanalysen som utvecklades baserades på faktainsamling via en enkät samt en arbetsgrupp som sedan kunde sammanställa och utvärdera svaren.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i militärteknikens grund, hur tekniken inverkar på militär verksamhet. Det utförs genom att utreda hur delar av Semantisk Interoperabilitet (SI) påverkar den militära kontexten. Genom att undersöka hur en organisation som är van att arbeta med traditionella informationsutbyten mellan informationssystem och hur arbetet skulle påverkas om första steget av SI införs ? att utveckla systemnära ontologier. Organisationen i frågan är Försvarets Materielverk (FMV) som har en längre erfarenhet att traditionellt utveckla och vidmakthålla informationsöverföringsgränsytor baserade på dedikerade format och protokoll.

Benämningen patient är ett kollektivt begrepp, som sätter sjukdomen och dess behandling i fokus. Hälso-och sjukvården har haft svårt att förändra sitt traditionella perspektiv där patienten betraktas längst ner i den hierarkiska sjukvårdsorganisationen. För att förändra det traditionella perspektivet så har ett nytt synsätt utformats där begreppet "patient" byts ut till "person". Personcentrerad vård började införas inom äldre- och demensvården, men tankar finns om att det även ska införas inom specialistvården. Syftet med studien var att utifrån litteraturen beskriva vad som kännetecknar personcentrerad vård ur ettomvårdnadsperspektiv.