Vi har gjort en undersökning på en särskola i södra Skåne, där vi spenderade några dagar med att intervjua fem lärare och observera i verksamheten. Vårt syfte med studien är att undersöka hur de på denna skola arbetar, samt se om undervisningen är speciell på något sätt. Vi vill även ta reda på om särskolans pedagogik skiljer sig gentemot grundskolans och se om det sker något samarbete mellan dessa skolformer. Våra frågeställningar som vi utgått ifrån är följande: Hur arbetar ett visst antal lärare på en särskola i södra Skåne? Vilka är enligt dem de bästa tillvägagångssätten för att stimulera eleverna? Vad är speciellt med pedagogiken i särskolan? Skiljer sig undervisningen på något sätt i jämförelse med grundskolans? Vad vi kommit fram till i vårt resultat är att denna särskola arbetar väldigt traditionellt men har ändå en utgångspunkt i elevernas speciella behov och förutsättningar, vilket gör att undervisningen ändå individualiseras efter varje individ.

Det svenska medlemskapet i EU har vidgat gränserna och skapat ett nytt retoriskt rum, där nivåer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda än i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker två journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel från Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats på magisternivå, som här erbjuds i svensk översättning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för språk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av många i Sverige som ett modernt land, men ? ack, så traditionellt? Le Nouvel Observateur är en arena där denna och andra uppfattningar går att verifiera, eftersom tidningen fortsätter att komma ut en gång i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av många svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.

Uppsatsen är uppdelad i fyra avsnitt innehållande bakgrund, planförutsättningar, analys och planförslag. Målet är att planera för en utbyggnation av Åkarp genom ett traditionellt mönster av befintliga byggnader och vägar samt att utnyttja den kommunala marken i Åkarp för att bygga ett bostadsområde. Planförslaget har kallats Åkersvy för att det byggs på en åker samt att omgivningen har en vacker vy åt det skånska landskapet. Åkersvy kommer att byggas ut som en naturlig fortsättning av Åkarp. I planförslaget används Åkarps traditionella väg- och byggnadsmönster sedan trettio år som en utgångspunkt.

Då jag som receptarie kommer att ha ett ansvar när jag expedierar läkemedel ville jag lära mig mer om interaktioner (samspelet) mellan olika läkemedel samt interaktioner mellan traditionellt växtbaserade läkemedel (TVBL) och vanliga läkemedel. Min avgränsning gällande TVBL kom att bli interaktioner mellan johannesört och vanliga läkemedel och detta därför att johannesört är det växtbaserade läkemedel som interagerar mest och kan ställa till det ordentligt vid fel kombinationer. Som receptarie har jag ett ansvar gentemot apotekskunden och därför kände jag att jag ville fördjupa mig i interaktionsproblematiken. Den farmaceutiska kompetensen innefattar i hög grad kunskapen om läkemedelsinteraktioner. Farmaceuter arbetar sida vid sida med sjukvården och har ofta kontakt med förskrivande läkare och då kan det vara bra att rent professionellt kunna hur specifika interaktioner yttrar sig.

Varför tillfällig landskapsarkitektur?Jag var nyfiken på vad det innebär och det var inget som hade nämnts under utbildningen utan det var något som jag själv hade kommit i kontakt med via hemsidor, böcker och magasin. Jag var nyfiken på vad det kunde vara samtidigt som jag trodde att det var något som kunde genom föras ganska snabbt och enkelt. Steget från idé till något färdigt var betydligt kortare än vid ett traditionellt landskapsarkitekturprojekt.Ju mer jag lärde mig och gick in i projektet desto mer upptäckte jag att de oändliga möjligheter som jag först trodde mig se i verkligheten var något helt annat. Exempelvis begränsningarna som de rent ekonomiska, eller att markägaren ska godkänna ens idé eller frågor om hållbarhet och säkerhet i det offentliga rummet.Det som hade attraherat mig i de flesta av de projekt jag tittat på var bland annat en tillsynes frihet i dem.

Forskningen om säkerhetskulturen i organisationer domineras av kvantitativa enkätstudier med fokus på hur en god säkerhetskultur skapas. Sällan studeras vilken roll säkerhetskulturen har, vare sig den är god eller dålig, i händelseförloppet mot en fullgången katastrof. Uppsatsens syfte är tredelad. För det första, kritisera hur man traditionellt konceptualiserar begreppet säkerhetskultur, för det andra, utveckla en alternativ modell för att med hjälp av haveriutredningar öka förståelsen för säkerhetskulturens roll i samband med katastrofer, för det tredje, pröva modellen empiriskt på tre fartygskatastrofer: Express Samina, Herald of Free Enterprise och Estonia. Säkerhetskulturen betraktas som diversifierad bestående av ett antal parallella kulturer, i uppsatsen benämnda som subkulturer respektive delkulturer.

Med utvecklingen inom informationsteknologi och framväxten av världsomfattande öppna digitala nätverk, varav Internet är det mest kända, utvecklas en ny typ av marknad, en digital marknad, för produkter och tjänster. Betalningssystem för den digitala marknaden behöver vara anpassade till den digitala marknadens speciella förutsättningar vad gäller exempelvis de möjligheter till global handel och den minskning av transaktionskostnader som marknaden skapar. På grund av den digitala marknadens karaktär går utvecklingen mot skapandet av elektroniska betalningssystem, som bygger på en användning av så kallade elektroniska värdeenheter. Utvecklingen inom IT möjliggör även en immaterialisering av föremål och handlingar som traditionellt sett är fysiska, iakttagbara objekt. Till exempel utgör e-postmeddelanden immaterialiseringar av fysiska brev.

Storbritannien har traditionellt sett bejakat kulturell mångfald som en del av det brittiska samhället, ?en gemenskap av gemenskaper?. De våldsamheter som uppstod mellan asiatiska och vita ungdomar, polis och medlemmar ur högerextrema organisationer i flera nordengelska städer sommaren 2001 markerade emellertid en brytpunkt i den brittiska diskursen om integration och kulturell mångfald, vilken förstärktes ytterligare i de politiska svaren på självmordsbombningarna i Londons tunnelbana 2005. En rad utredningar och rapporter publicerades som signalerade ett tydligt politiskt skifte från fokus på antirasism och skillnadstänkande till en betoning av en gemensam nationell identitet över de kulturella skillnaderna och vikten av att skapa sammanhållning kring en uppsättning ?brittiska värden?.Med hjälp av Laclau och Mouffes teorier identifikation, gruppbildning och makt och Foucauls fokus på problemformulering, analyserar jag hur makt på olika sätt aktiveras i den nya sammanhållningsagendan och problematiserar de processer genom vilka den brittiska regeringen försöker skapa en förstärkt nationell gemenskap.

Arbetet är en studie över tyska avdelningen och engelska gruppen på Europaskolan i Mol i Belgien. Vi har i arbetet återgivit intervjuerna vi har gjort med lärare, föräldrar och elever vid Europaskolan. I vissa fall har intervjuerna genomförts på ett språk som inte är modersmål för endera parten i intervjusituationen, därför blir det en tolkning, blandat med våra iakttagelser och samtal som vi haft under tiden vi vistades i Belgien.De yttre förutsättningarna för alla avdelningarna är bland annat stora klassrum och stor skolgård. Sedan går vi vidare till båda avdelningarnas lärarperspektiv, efter det kommer föräldraperspektivet och sist elevperspektivet.I intervjuerna med lärarna kommer det fram att man arbetar efter det egna landets läroplan i språk, i orienteringsämnena finns en lokal läroplan, matematiken och europeiska timmarna styrs av en gemensam läroplan för Europaskolorna. Lärarna har alla genomgått en lärarutbildning typisk för sitt hemland.Föräldrarna berättar alla att de inte har informerats om läroplanen, de har inte något inflytande på skolans verksamhet och att det inte finns någon föräldraförening.

Syftet med denna C-uppsats är att beskriva den redaktionella bloggens format med hjälp av tre huvudfrågor. Fråga ett rör innehåll och ämne i redaktionellt anknutna bloggar, fråga två hur dagstidningar förhåller sig till bloggformatet som en del av utbudet på den egna webbsidan och fråga tre hur bloggen används av och påverkar den journalistiska yrkesrollen.För att besvara fråga ett och tre har jag utfört en kvantitativ innehållsanalys av totalt 30 blogginlägg från tio redaktionellt anknutna bloggar. För att besvara fråga två har jag gått igenom 60 dagstidningars webbsidor och antecknat deras förhållningssätt till bloggar som en del av utbudet.Min undersökning visar att bloggen är en ny typ av genre med outnyttjad potential inom den traditionella journalistiken. Ämnesvalen i blogginläggen rör nöje, sport, spel och ledare. Ett normaliserande av bloggen går att se med exempel där enskilda bloggförfattare håller kvar vid ett traditionellt refererande i skildrandet samt medieföretagens förhållningssätt till bloggen som en del av utbudet på webbsidan.

Svenskans ?Kom och köp, kom och köp?, engelskans ?Special Price for you my friend? eller spanskans ?Rebajas, rebajas? kunde tillsammans med de röda prislapparna för ett antal år sedan vara tillräckligt för att en konsument skulle lockas av ett visst erbjudande eller produkt.I dagens komplexa samhälle med alltmer krävande konsumenter krävs det ett varumärke som tilltalar och lockar. Den allmänna marknadsföringen länge har använt sig av varumärkesbyggande. De använder sig av den tekniken främst för att kunna differentiera produkter som är väldigt lika, till exempel produkter i en mataffär, för att få kunden att känna igen varumärket och därmed söka sig till just den produkten.Det krävs idag något mer för att locka konsumenten till produkten och varumärket. Användandet av direktmarknadsföring för att stärka ett varumärke är ett sätt att närma sig konsumenten.

Det svenska medlemskapet i EU har vidgat gränserna och skapat ett nytt retoriskt rum, där nivåer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda än i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker två journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel från Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats på magisternivå, som här erbjuds i svensk översättning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för språk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av många i Sverige som ett modernt land, men ? ack, så traditionellt? Le Nouvel Observateur är en arena där denna och andra uppfattningar går att verifiera, eftersom tidningen fortsätter att komma ut en gång i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av många svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.

Sjuksköterskeyrket är det äldsta traditionellt, professionella kvinnliga yrket inom vården. Sjuksköterskan kan bidra till en bra samverkan genom sin omvårdnadskunskap och yrkeskompetens. Syftet med studien var att belysa faktorer av betydelse för samarbetet mellan sjuksköterska och läkare som kan inverka på en välfungerande samverkan mellan de båda professionerna. Metoden är utförd som en litteraturstudie där sammanställning av forskning inom aktuellt område har genomförts genom systematiska sökningar i olika databaser. I resultatet framkom fem kategorier av viktiga faktorer för samverkan mellan läkare och sjuksköterskor, dessa var traditionella hierarkiska strukturer, respekt och jämställdhet, kunskap, kommunikation, samt strategier för förbättrad samverkan.

Hälso- och sjukvården har traditionellt arbetat kurativt. Tidigare forskning har visat att samhällsutvecklingen de senaste 20 åren, med högt tempo och stora krav, har resulterat i en ökning av stressrelaterad ohälsa, både nationellt och internationellt. Vinsterna med att arbeta hälsofrämjande är uppmärksammat i allt fler studier och det är därför av relevans att studera om Mindfulness-Based Stress Reduction (MBSR), en förgrening av mindfulness, kan fungera som en effektiv och bidragande resurs för ett mer begripligt, hanterbart och meningsfullt liv. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de hälsofrämjande effekterna av MBSR. Tio artiklar valdes för granskning och utifrån artiklarnas resultat framkom två kategorier: Kortvariga hälsofrämjande effekter och långvariga hälsofrämjande effekter.

Vår forskningsfråga var att utreda huruvida inkubatorn på Ideon Innovation ger incitament för tillväxt för nystartade innovationsföretag. Vi börjar att fastställa om det är tillväxtföretag som håller till på Ideon Innovation, sedan undersöks i vilken mån denna tillväxt beror på hjälpen från forskningsparken. För att uppfylla uppsatsens syfte har en kvantitativ metod samt en abduktiv strategi valts. Primärdata har sitt ursprung i en enkät- undersökning av företagen som befinner sig/har befunnit sig på Ideon Innovation. Sekundärdata består främst av övriga institutionella avhandlingar om tillväxt samt forskningsparker.