Sammanfattning Syftet med studien har varit att undersöka fritidspedagogers och rektorers syn på traditionella könsroller samt hur dessa resonerar kring begrepp kopplade till genus. Vidare är studiens syfte att undersöka hur pedagogerna arbetar med genus, utifrån formuleringarna i läroplanen, i det vardagliga arbetet i fritidshemmet. Studien utgick från en kvalitativ forskningsansats med semi-strukturerade intervjuer som metod. Fyra fritidspedagoger och två rektorer intervjuades i studien. I resultatet kan man utläsa spridda kunskaper kring genus hos informanterna.

I mötet med olika klasser under våra VFU-perioder väcktes frågor angående klasstorlekens betydelse för elevers lärande samt interaktionen mellan lärare och elev. Dessa frågor förstärktes under AU2-utbildningen samt efter läsningen av Skolverkets statistiska redovisning där 11,8 % av eleverna i grundskolan inte kommer in på gymnasiet.Syftet med denna studie är att undersöka klasstorlekens betydelse ur ett relationsmedvetet och ett sociokulturellt perspektiv. Genom en systematisk litteraturstudie har därför sju avhandlingars och artiklars resultat sammanställts och analyserats i resultat och diskussion.Resultatet av litteraturstudien visar att elever ur minoritetsgrupper samt att lägrepresterande elever prestationsmässigt och resultatmässigt drar stor fördel av minskade klasser. Läraren vinner tid på minskade klasser vilket underlättar deras arbetssituation och gör så att mer tid kan spenderas åt att skapa bättre relationer mellan läraren och eleverna, samt att ge de elever som behöver extra tid..

Den här studien är en kvalitativ fallstudie där semistrukturerade intervjuer använts för att ta reda på några pedagogers, en rektors och en logopeds tankar om barn som använder alternativ kompletterande kommunikation och elevernas utvecklingsmöjligheter i grundskolan.Under studiens gång har det visat sig att just den här företeelsen är lite utforskad och att det varit svårt att hitta tidigare forskning på området. Resultaten pekar mot en positiv förändring med avseende på vilken personal som anställs för elever med en alternativ kompletterande kommunikation. Idag är det är vanligare att personalen har en pedagogisk utbildning jämfört med för tio år sedan. Det verkar dock finnas en stor kunskaps lucka i skolan i allmänhet om den alternativa kommunikationens betydelse för elevens språkliga och personliga utveckling. De intervjuade pedagogernas svar visar att eleverna också har andra svårigheter och att pedagogerna får lösa många problem efter egen bästa förmåga.

Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om nätmäklarbranschen och dess position på marknaden. Allt fler använder Internet i sitt dagliga liv, men är kunderna beredda att använda nätmäklare till att sälja sina bostäder? Vi vill ta reda på hur lönsamma dessa företag är. Finns det potential för ekonomisk utveckling eller visar årsredovisningarna att situationen har stagnerat eller rent av utvecklats negativt? Är nätmäklarna ett så stort hot mot de traditionella mäklarna som de gärna vill framställa sig?Metod:Vi har valt att analysera nätmäklarföretag genom att titta i deras årsredovisningar för år 2007 och år 2008.

I dagens samhälle är datorer en naturlig del av vardagen för både vuxna och barn. Datorer och interaktiva läromedel har successivt integrerats i elevernas skolmiljö, men finns framför allt som ett komplement till den traditionella undervisningen. Denna bör rimligen underställas vissa krav för att bland annat målen i läroplanen ska uppnås. Vilka är då de specifika krav som kan ställas på ett interaktivt läromedel för att detta ska anses vara av god kvalitet? Vad är det som motiverar elever i grundskolan att använda sig av dessa läromedel? Hur väl utfaller de krav som utvecklarna har på interaktiva läromedel med de krav som användarna har? Dessa frågeställningar fann vi intressanta att studera och undersöka.

Denna uppsats behandlar hur agila metoder kan användas som ett verktyg för att överföra kunskap mellan enheter och individer i en organisation. Relevansen i detta ämne har sin grund i att kunskapsöverföring idag är en central faktor för organisationer att skapa konkurrensfördelar. Uppsatsen behandlar även hur organisationer genom användning av agila metoder kan överkomma traditionella utmaningar vid kunskapsöverföring. För att få en förståelse för kunskapsöverföringsprocessen och hur de agila metoderna fungerar i praktiken samt hur dessa två kan sammankopplas, genomfördes en kvalitativ studie hos den agila organisationen Spotify. Studien visade att agila metoder kan användas som ett verktyg för överföring av kunskap genom främst tre faktorer, de självstyrande enheterna, dess tvärfunktionalitet samt hur agila metoder påverkar organisationskulturen.

Uppsatsens syfte är att genom en jämförelse mellan den statliga offentliga utredningen (be-tänkandet) Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan (SOU 2007:28) det tidigare betän-kandet Skola för bildning (SOU 1992:94) undersöka vilka betydelser och egenskaper begrep-pet likvärdighet ges samt hur likvärdighet relateras till läraren. Dessa betänkanden utgjorde underlag för utformandet av Lgr 11 samt Lpo 94. Inledningsvis har en semantisk begreppsanalys med fokus på likvärdighetsbegreppet ge-nomförts och därefter analyseras lärarens relation till likvärdigheten genom en kritisk textana-lys med utgångspunkt i resultaten från den semantiska begreppsanalysen. Undersökningens resultat ställs i huvudsak mot två modeller för skolans historiska utveckling, dels Tomas Eng-lunds modell över hur uttolkningen av likvärdighetsbegreppet inom utbildningspolitiken har förändrats, dels Ingrid Carlgren och Ference Martons modell för lärarnas professionalisering. Resultatet visar att likvärdighet i båda betänkandena kopplas till statlig styrning genom styrdokument och uppföljning. Därmed ställs likvärdighet i motsatsförhållande till den lokala friheten.

Sex- och samlevnadsundervisningen är ett omdebatterat ämne i dagens samhälle sedan 1955, då ämnet blev obligatorisk i skolan utan tydliga riktlinjer. Avsaknaden av riktlinjer har medfört en diffus styrning och en förskjutning av undervisningens ansvar inom skolan, vilket har bringat missnöje bland aktörer, där framförallt elever kommer i kläm. Syftet med denna studie är att undersöka olika uppfattning om sex- och samlevnadsundervisningen för årskurs 8 i grundskolan. Vår frågeställning blir således: Hur ser deltagarnas bild ut av sex- och samlevnadsundervisningen ut? Vilka likheter och skillnader finns det mellan deltagarna? Studien beskriver problemområdet sex- och samlevnadsundervisningen utifrån ett historiskt perspektiv samt presenterar skolans styrdokument.

Problematisering:E-handeln är en av globaliseringens och informationsteknologins frukter. Denna konstant utvecklandes affärsområde innebär många fördelar för dess aktörer. Trots detta existerar det svårigheter kring dess kundserviceaspekt. Det är denna faktor som utgör uppsatsens centrala studieämne. Syfte: Uppsatsens ändamål är att förstärka våra kunskaper av e-handeln, sett ur en service management perspektiv.

Syftet med denna uppsats är dels att beskriva den historiska tendensen avseende föräldrars aktivitet i relation till grundskolan mellan tidigt 1990-tal och sent 2000-tal. Vidare är syftet att förklara tendensens karaktär med hänvisning till den decentralisering och marknadsanpassning som skolväsendet genomgick vid åren kring 1990. Resultaten av uppsatsens empiriska undersökning visar att föräldrars aktivitet, uttryckt i antal anmälningar av grundskolan till Skolverket, stadigt ökade mellan 1993 och 2008. Resultaten visar även hur kontrollen över grundskolans resurser flyttades från staten till kommuner, privata och kommunala skolenheter, och familjer, vid åren kring 1990. Enligt det teoretiska resonemang som förs i uppsatsen förändrade omfördelningen av resurser inom skolväsendet innehållet i relationen mellan grundskola och familj.

I denna intervjustudie har jag använt mig av kvalitativa intervjuer för att ta reda på hur pedagoger resonerar kring genus, könsroller och könsneutrala ord på förskolan. Intervjuerna har jag genomfört utifrån frågeställningar som tar upp pedagogers medvetenheten kring språk som genusformare, hur och vad de gör för att motverka de traditionella könsrollerna samt användningen av könsneutrala ord på förskolan. Resultatet visar att pedagogerna ser på barnen som individer istället för bärare av genus och att fokuset istället kan ligga på det specifika barnets intressen. Det är fokuset på individen och inte språket som pedagogerna talar om när det gäller att motverka de traditionella könsrollerna på förskolan.När de talar om könsneutrala ord diskuterar de ord som fungerar lika bra för flickor och pojkar, de nämner även det könsneutrala ordet hen. Men för att könsneutrala ord ska fungera och användas av pedagogerna på förskolorna behöver de mer kunskaper, det är i slutändan pedagogerna som måste förklara för både barn och vårdnadshavare om dess betydelse..

För individer som genomgår en hjärttransplantation förbättras hälsan radikalt. Deras liv som terminalt hjärtsjuka förändras till att vara förhållandevis aktivt och normalt. Trots denna positiva förändring innefattar livet dock fortsatta fysiska och psykologiska utmaningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva individers erfarenheter av att leva med ett nytt hjärta efter genomgången transplantation med utgångspunkt från tre frågeställningar; Vilka känslor och attityder kan uppkomma rörande donatorn och dennes efterlevande? Hur kan förhållandet och anpassningen till det nya hjärtat yttra sig samt i vilken utsträckning anser de transplanterade att personligheten skulle kunna förändras? Litteratursökningen genomfördes med hjälp av de sju stegen i Goodmans modell.

Kortfattat handlar arbetet om föräldrars medverkan i styrdokumenten under 1900-talet iSverige. Studien är gjord enbart med hjälp av litteratur, och då främst de styrdokument som varit gällande under 1900-talet, det vill säga Undervisningsplan för rikets folkskolor 1919, Undervisningsplan för rikets folkskolor 1955, Läroplan för grundskolan Lgr62, Läroplan för grundskolan Lgr69, Läroplan för grundskolan Lgr80 samt Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94. Ur dessa styrdokument har citat hämtats för att påvisa föräldrarnas och skolansansvar gällande barnens fostran samt kontakt mellan hem och skola.Föräldrarna betraktades som näst intill okunniga i början av 1900-talet. Det förändrades över tid och föräldrarna anses nu vara högst delaktiga i ansvaret om deras barn. Samarbetet mellan hem och skola har också växt över tid och blivit ett stort ansvar förbåda parter.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur fem rektorer beskrev sina erfarenheter av att leda skolsocialt arbete i grundskolan. Detta är viktigt att studera då elevers skolproblematik har ökat både pedagogiskt och socialt. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med rektorer från både kommunala och fristående skolor undersöktes vilken betydelse rektorers erfarenheter hade för hur de såg på det skolsociala arbetet. Studien omfattade även hur rektorer beskrev sin komplexa yrkesroll och om rektorerna hade upplevt någon förändring inom det skolsociala arbetet över tid. I litteraturen som låg till grund för denna uppsats framställdes det skolsociala arbetet som komplext och tidskrävande.

Studien undersöker hur genus tar sig uttryck i förskolan. Syftet är att undersöka hur de traditionella könsmönster och könsroller som finns påverkar pedagogernas yrkesroll. Följande frågeställningar har därför utmynnat, hur behandlas barnen i förskolan utifrån deras kön? och hur ser pedagogerna på genus i förskolan? Dessa studeras genom observationer i verksamheten där flickor och pojkars skillnader i förhållande till genus kommer undersökas. Studien undersöker även pedagogers tankar om genus för att kunskapen ska bli fördjupad.