Min undersökning visar att det i den ursprungliga judiska traditionen finns en nÀrhet till den kosmiska strukturen. Den har dÀrmed ocksÄ bevarat en nÀrhet till naturen och till de mÀnskliga instinkterna. Dessa Àr i sig varken primitiva eller onda, inte heller tillhör de en förfluten tid och kultur; de utgör istÀllet en bro till helighet, Àven i vÄr tid. En ny tidsÄlder tvingar fram en ny syn pÄ mÀnniskans instinkter, som dÄ de i likhet med emotionerna medvetandegjorts och bearbetats i en kontemplativ process, erbjuder en livsnödvÀndig kÀlla till hÀlsa, energi och helighet.I min analys av den schamaniska ritualen i Metzora har jag lÀmnat den gÀngse tolkningen, och jag har dessutom relaterat ritualens symboler till ett kabbalistiskt synsÀtt. Jag har dÀrmed lyft fram begreppet balans, som Àr grundlÀggande i alla ursprungliga religioner.

Denna 10-poÀngsuppsats Àr mitt examensarbete pÄ studie- och yrkesvÀgledarprogrammet vÄren 2005, som jag har lÀst pÄ Malmö högskola, LÀrarutbildningen. Arbetet Àr ett studium om de muslimska kvinnornas situation pÄ den svenska arbetsmarknaden och ska resultera i en granskning av de omstÀndigheter som försvÄrar deras etablering i arbetslivet. De kommer frÄn olika lÀnder, frÄn landsbygden och frÄn stÀder. De Àr analfabeter och högutbildade, fattiga och rika, och de har kommit till Sverige vid olika tidpunkter och av olika anledningar. Det finns de som flytt pÄ grund av politisk förföljelse, de som Àr krigets offer och de som kommit för att arbeta.

Att utveckla en publik webbtjÀnst kan tyckas lÀtt, men att fÄ denna till en framgÄngsrik och lönsam applikation Àr en annan sak. Konkurrensen Àr idag stenhÄrd och en bra applikation Àr lÄngt ifrÄn det enda man behöver för att lyckas.Studiens syfte var att kartlÀgga och öka förstÄelsen kring publik webbtjÀnstutveckling, ett omrÄde som tidigare inte fÄtt sÄ stor uppmÀrksamhet i den akademiska vÀrlden. Studien bygger pÄ ett empiriskt material insamlat genom intervjuer med nÄgra av Sveriges frÀmsta IT-entreprenörer inom omrÄdet. Studien inkluderade Àven ett praktiskt moment dÀr utveckling av inbjudningssajten InviClub.se genomförts för att praktiskt testa teorierna.VÄr studie visade pÄ att traditionella systemutvecklingsmetoder Àr svÄra att tillÀmpa pÄ detta omrÄde. En faktor som visade sig vara av yttersta vikt för lyckade projekt var snabbhet, nÄgot som de traditionella modellerna RUP och Vattenfallsmodellen inte prioriterar.

Denna uppsats syfte har varit att behandla hur det solidariska skadestÄndsansvaret berör ungdomar och vilka konsekvenser det kan ge. Det har Àven redogjorts för hur gÀllande rÀtt ser ut pÄ detta omrÄde samt om reglerna kan ses som rÀttvisa eller orÀttvisa. Den metod som anvÀnts Àr den traditionella juridiska metoden dÀr rÀttskÀllelÀran har tillÀmpats. SkadestÄndslagen har varit den frÀmsta kÀllan. Ett solidariskt skadestÄndsansvar innebÀr att flera skadestÄndsskyldiga svarar för samma skada.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur utomhuspedagogiken styrs i förskolan. Detta har vi gjort för att ta reda pÄ skillnader och likheter mellan inomhus? och utomhusverksamhet. Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod dÀr vi har intervjuat pÄ förskolorna. Resultatet visade att utomhusmiljön utgör en viktig del i barnens liv pÄ förskolan. Barn har större möjligheter att delta i anpassade och varierande aktiviteter och deras fantasi, motorik, kreativitet och sociala samspel ökar.

Syftet med uppsatsen Àr att öka kunskapen om hur pedagoger kan anvÀnda sig av skönlitteratur i sin undervisning i ett kunskapssökande sammanhang. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod, dÀr pedagoger som arbetar medvetet med skönlitteratur i skolÄr 1 ? 6 har intervjuats. Resultatet visar att det redan frÄn Ärskurs 1 gÄr att anvÀnda sig av skönlitteratur i undervisningen och att det Àr nödvÀndigt för att kunna uppfylla kursplanens intentioner. Samtliga pedagoger anvÀnder sig huvudsakligen av skönlitteratur i sin undervisning och i undersökningen framkommer ocksÄ fördelarna med att anvÀnda sig av skönlitteratur istÀllet för traditionella lÀromedel.

Det generella syftet med detta examensarbete Àr att utreda om kommuner och landsting kan frÄngÄ upphandlingsregleringen vid tillsÀttningar av kundvalsföretrÀdande tjÀnster, vilken pÄverkan kundvalssystem har pÄ mindre oetablerade företag samt hur detta pÄverkar det traditionella upphandlingssystemet. I samband med att tvÄ nya EG-direktiv pÄ upphandlingsomrÄdet inte implementerats i svensk rÀtt inom den angivna tidsfristen, belyses frÄgan ur bÄde ett de lege lata- och de lege ferendaperspektiv.Uppsatsen uppdelas i tre sammankopplade avsnitt dÀr det första utgör bakgrund för studien. I det andra kapitlet pÄvisas gÀllande rÀtt utifrÄn ett deskriptivt förhÄllningssÀtt för att i det tredje penetrera kundvalssystemet utifrÄn ett mer praktiskt, analyserande, perspektiv. Denna sammanstÀllning har utmynnat i följande slutsatser.Kundvalssystem har sedan starten i början pÄ 1990-talet utvecklats till att bli ett anvÀndbart alternativ till traditionella upphandlingsförfaranden och till stor del har frÄgan om laglig tillÀmplighet förbisetts. För att upprÀtthÄlla ett rÀttssÀkert förfarande bör sannolikt officiella procedurregler skapas för att undvika en splittrad kvalitet och en olikartad bedömning mellan de olika kommunerna och landstingen i Sverige.Ett ökat entreprenörskap kan resultera i högre kvalitet och ökad effektivitet, som i förlÀngningen genererar lÀgre kostnader.

VÄrt huvudsyfte med detta arbete har varit att ta reda pÄ barns förestÀllningar om genus. För att försöka skaffa oss kunskap om detta och fÄnga elevernas tankar pÄ ett naturligt sÀtt skapade vi en pjÀs om genus dÀr vi kastade om den befintliga genusordningen. Denna pjÀs framförde vi sedan för skolÄr 3 och skolÄr 6. VÄr avsikt med pjÀsen var att den skulle fungera som en utgÄngspunkt och igÄngsÀttare för elevernas tankar om Àmnet och dÀrför intervjuade vi 12 elever parvis efter pjÀsen för att fÄnga upp deras reaktioner. VÄra frÄgestÀllningar var följande: Vilka reaktioner vÀcktes hos eleverna nÀr de genom pjÀsen fick se den traditionella genusordningen omvÀnd? Kan man se nÄgon skillnad i reaktionerna beroende pÄ Älder och kön? Identifierade de sig med rollkaraktÀrerna och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt? Vad hade elevernaför tankar kring genus? Slutsatsen som vi kan dra av vÄra intervjuer Àr att de flesta av vÄra intervjuade elever gav uttryck för att de uppfattat att genusordningen var omvÀnd och det fanns en tendens att reflekterandet över detta var starkare hos flickorna Àn hos pojkarna.

NoSQL Àr en samling icke-relationsdatabaser med oftast öppen kÀllkod som Àr enkla att distribuera och inte krÀver fasta scheman, undviker vanligen JOIN-operationer och tillhandahÄller horisontell skalning. I denna rapport presenteras konceptet NoSQL inklusive fyra olika typer av dessa system: nyckelvÀrde-, dokumentorienterade, kolumnorienterade och grafdatabaser. Beskrivningar av deras funktionalitet, datamodell, fördelar och nackdelar med varje typ har gjorts. JÀmförelser mellan NoSQL-databaser och traditionella databaser har genomförts. Vi svarade pÄ ett antal frÄgestÀllningar inom problemomrÄdet, summerade vÄrt arbete och gav till slut förslag pÄ hur fortsatt arbete kan se ut.

Det finns olika strategier för företag att styra sitt sortiment och sortimentsstyrningen Àr av viktig betydelse för ett företags lönsamhet. Second-hand företag skiljer sig vanligtvis i sin sortimentsstyrning frÄn hur man traditionellt sÀtt arbetar med att bygga upp ett sortiment. Det beror bland annat pÄ att de oftast bygger upp sitt sortiment av skÀnkt gods vilket gör att de inte kan styra över sortimentets utseende pÄ samma sÀtt som ett traditionellt företag kan. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur second-hand företag arbetar med sin sortimentsstyrning för att sedan sÀtta det i relation till det traditionella styrningssÀttet. Vi har valt att undersöka tvÄ olika second-hand företag, Emmaus BjörkÄ, en ideell förening och Beyond Retro, ett vinstdrivande vintage företag som pÄ olika sÀtt arbetar med att bygga upp sitt sortiment.

Scrum Ă€r en projektstyrningsmetod som har blivit mycket populĂ€r de senaste Ă„ren. Scrum Ă€r en förhĂ„llandevis tunn metod och fokuserar pĂ„ ett starkt iterativt moment. Med iterationerna som grund försöker Scrum, till skillnad frĂ„n traditionella planbaserade metoder, att anpassa sig till rĂ„dande omstĂ€ndigheter istĂ€llet för att försöka förutse dem. Även om Scrum beskriver sig som en lĂ€tthanterlig och tunn projektstyrningsmetod innebĂ€r ett införande av Scrum i en organisation en förĂ€ndring och förĂ€ndringar kan medföra problem. I syfte att minska friktionen vid införandet av Scrum har jag genom litteraturstudier och med stöd av en fallstudie pĂ„ Stendahls.net AB arbetat fram ett ramverk som kan anvĂ€ndas som underlag vid införandet av Scrum i en organisation.Ramverket visar pĂ„ risker och vilka positiva effekter de olika delarna i Scrum innebĂ€r..

Bemanningsföretagen har sedan legaliseringen 1993 fÄtt fÀste pÄ den svenska arbetsmarknaden. Bemanningsbranschen innebÀr en förÀndring av det traditionella anstÀllningsförhÄllandet som vanligtvis Àr tvÄpartsrelation till att bli en trepartsrelation. Det har skapat viss problematik, dÄ arbetsrÀttslig lagstiftning frÀmst Àr anpassad efter den tvÄpartsrelation som Ànnu anses vanligast. Den reglering som styr arbetsmiljöfrÄgor Àr frÀmst Arbetsmiljölagen, vilken kom till dÄ trepartsförhÄllande var frÀmmande för den svenska arbetsmarknaden. DÀrmed vÀcktes frÄgan om vilken aktör som bÀr arbetsmiljöansvaret vid uthyrning av arbetskraft samt om arbetsmiljöansvaret skiljer sig vid anlitandet av entreprenad.Syftet blir dÀrför att, genom den rÀttsdogmatiska metoden, utreda gÀllande rÀtt och dÀrigenom fÄ djupare förstÄelse för komplexiteten kring Àmnet.

Syftet med uppsatsen ?r att bidra till den historiska slavistiken genom att skapa och utv?rdera en modell baserad p? maskininl?rning f?r handskriftsigenk?nning av halvuncial ?stslavisk handskrift samt att utv?rdera hur den data som produceras genom automatisk handskriftsigenk?nning (HTR) kan anv?ndas f?r att komplettera mer traditionella metoder. Uppsatsen ?r teoretiskt grundad i utvecklingen av textkritisk metod och teori sedan 1800-talet och s?rskilt relationen mellan kopia och text som diskuterats av b?de f?respr?kare f?r och kritiker av den genealogiska metoden. Likv?l som att den medeltida kopian av en historisk text ?r ett medium mellan forskaren och det utforskade, kan den elektroniska kopian och dess transkription ses som ytterligare mellanh?nder.

Syftet med denna uppsats Àr att pröva om kulturella faktorer kan förklara den mellanstatligavariationen av korruption. En teoretisk genomgÄng pekar ut Transparency Internationals CorruptionPerception Index, samt VÀrldsbankens Control of Corruption Index som lÀmpliga indikatorerpÄ graden av korruption. Som kulturella förklaringsfaktorer anvÀnds tvÄ dimensionersom den amerikanske samhÀllsvetaren Ronald Inglehart (1997) extraherat ur det vÀrldsomspÀnnandeWorld Values Survey-materialet; dessa dimensioner avspeglar en tvÀrkulturellpolarisering mellan traditionella visavi sekulÀra vÀrderingar och överlevnadsvÀrden visaviemancipativa frihetsvÀrden (Warelius 2007). Inglehart och Welzel (2005) har lagt fram empiriskbevisföring för att socioekonomisk utveckling orsakar kulturell förÀndring, sÄledes anvÀndsdenna faktor som bakomliggande kontrollvariabel ? FN:s Human Development Indexnyttjas som indikator pÄ socioekonomisk utveckling.Flera teoretiker framhÀver nÀrvaron av formella demokratiska institutioner som en förklaringtill graden av korruption.

Arbetet behandlar lÀrplattan som ett pedagogiskt verktyg i förskolan. Intervjuer har genomförts med sÄvÀl politiker och pedagoger i nÄgra kommuner om varför eller varför inte lÀrplatta införts som pedagogiskt instrument i förskolan.Resultatet av intervjuerna visar att lÀrplattans möjligheter som ett pedagogiskt verktyg Àr outforskat; dÀrför vÀljer vissa kommuner att avvakta med att införa lÀrplatta i förskolan. De kommuner som har valt att satsa, menar att de tillsammans med pedagogerna vill utveckla ett kompletterande verktyg till den traditionella verksamheten i förskolan. Syftet Àr att förstÄ de olika stÀllningstagande som politiker och pedagoger har valt att arbeta efter..