Idag består en stor del av barn och ungdomars vardag av ett stort flöde av olika medier. Datorspel hör därtill som en stor del av deras fritid. I detta arbete har vi försökt få kunskap kring ett datorspels potential i en matematikundervisning där kursplanens mål i skolår fem för ämnet har varit i åtanke. Analysen är gjord utifrån datorspelet The Sims 2 där spelets delar samt kursplanens mål har studerats. Studien har visat att en fokusering av målen är möjlig vid användningen av ett datorspel i undervisningssammanhang men även att ett spel har begränsningar, främst då mål med ett konkret innehåll ska behandlas..

Syftet med denna studie var att lyfta fram och försöka förstå lekarbetspedagogers kunskap, förhållningssätt och erfarenheter som genom lekarbete påverkar barns hälsoresurser. I bakgrunden presenteras lekens betydelse för barns hälsa och utveckling, samt pedagogisk grundsyn som är av betydelse för uppfattningar om lekens pedagogiska värde. Undersökningen genomfördes enligt den narrativa traditionen. Metoden som använts är intervjuer där berättelse står i fokus. Urvalsgruppen bestod av fyra lekarbetspedagoger med olika erfarenhet inom praktiskt lekarbete.

Finansiella index är viktade genomsnitt av olika tillgångars avkastning från en bestämd tidpunkt. Traditionella index är börsvärdeviktade. Problemet med denna typ av index är att börsvärdet tidvis kraftigt kan överdrivas på grund av spekulation. Alternativa index bygger på företags fundamentalvärden. De viktas därmed efter företags faktiska redovisade siffror i balans- och resultaträkningar.

Titel: Det som händer på Facebook stannar på CV:t ? En kvalitativ studie kring arbetssökandesinställning till social rekryteringFörfattare: Jenny Svensson och Emelie CarlssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik,medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 2012Handledare: Patrik WikströmSidantal: 46 inklusive bilagaSyfte: Syftet med vår studie är att undersöka arbetssökandes inställning till social rekryteringMetod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: 14 samtalsintervjuer. 8 intervjuer med Invision Media Groups säljare och 6 intervjuermed arbetssökande.Huvudresultat: Vår undersökning visar att arbetssökande har begränsad kunskap om socialrekrytering. De har mestadels inte reflekterat över möjligheten att söka arbete via sociala medier.De arbetssökande använder sig i stort sett enbart av Facebook på grund av att de inte har någotbehov av eller kunskap om att använda övriga sociala medier.

Syftet med vår kvalitativa studie är att undersöka hur förskollärare, som har deltagit i jämställdhetsprojektet Jämställdhet i centrum, har påverkats av att delta i detta projekt. Utifrån syftet har vi följande frågeställningar:På vilket sätt har JIC förändrat verksamheten på de förskolor som har deltagit?Vad kan förskollärare göra för att arbeta för en mer jämställd förskola?För vår kvalitativa intervju har vi valt att intervjua sex förskollärare, som har deltagit i projektet Jämställdhet i centrum. Som metod för datainsamling har vi använt oss av en semistrukturerad intervjuform med en intervjuguide som stöd.Resultatet visar att pedagogen måste rannsaka sig själv, om förskolan ska kunna bryta traditionella könsroller och könsmönster. Pedagogen måste se sin delaktighet i att förskolan inte är jämställd.

Bakgrund: Den sexuella hälsan associeras med livslust, meningen med livet och existentiella frågor. Tidigare forskning har visat att sjuksköterskan ser det som sitt ansvar att främja den sexuella hälsan och lyfta ämnet tillsammans med patienten, men det blir sällan verklighet utan man undviker ämnet. Som sjuksköterska är det extra viktigt att engagera sig i de patienter som upplever sig ha problem med sin sexuella hälsa. Många upplever lidande i samband med sexuell dysfunktion. Det är essentiellt för sjuksköterskan att ha kunskap om detta och ta det i beaktande.

In Sweden we have the highest rate of nontraditional students among Europe. Coincidently, we also have the highest rates of drop outs among OECD. In this particular field, drop out from higher education, there is a need fore more qualitative studies that can support the "statistics". Studies about experiences of drop outs are significant for society, university and individual. The aim of this study is to describe and understand how nontraditional student experiences drop out from higher education.

Bakgrund: Det är inte ovanligt att träffa på fetma i sjukvården. Fetman är ett växande problem inte bara i Sverige utan i världen och synen på fetma associeras negativt. Därför är det viktigt för sjukvårdspersonal att möta fetma på ett bra sätt eftersom personer med fetma ofta kommer i kontakt med sjukvården på grund utav följdsjukdomar. Syfte: Att belysa några av de faktorer som kan påverka sjukvårdspersonals sätt att möta personer med fetma inom sjukvården. Metod: 8 artiklar har använts i en litteraturstudie. Analysen genomfördes enligt Graneheim och Lundman (2004) metod för analys. Resultat: Tre kategorier presenteras i resultatet: Motivation, Kunskap och Svårigheter att samtala om fetma. Slutsats: Resultatet visar att motivation är viktigt i en förändring.

Sverige har en lagstadgad anmälningsplikt som är obligatorisk för alla som i sitt arbete kommer i kontakt med barn. Lagen är tydlig med att alla misstänka missförhållanden skall anmälas. Forskning visar att anmälningsplikten inte alltid fungerar och att det bara är en liten del av de barn som riskerar att fara illa som kommer till socialtjänstens kännedom. Vidare forskning visar att få anmälningar kommer från hälso- och sjukvården. Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter i mötet med barn som far illa eller riskerar att fara illa.

Denna uppsats syftar till att belysa den eventuella skillnad i uppfattning om och syn på ett vidgat textbegrepp som kan förväntas råda mellan lärare och elever samt mellan kvinnliga och manliga individer ur respektive grupp. Undersökningen är kvalitativ, då jag som metod har använt mig av kvalitativa intervjuer som analyserats och tolkats utifrån den hermeneutiska tolkningsmetoden. Resultatet visar att det hos de intervjuade, både lärare och elever, råder en hierarki mellan olika texttyper samt att de intervjuade lärarna i huvudsak använder sig av andra texter än de traditionella tryckta för att åskådliggöra, stödja eller komplettera skönlitteraturen. Denna bild av det vidgade textbegreppets plats i undervisningen bekräftas av eleverna. En majoritet av eleverna skulle gärna se ett utökat arbete med ett vidgat textbegrepp i svenskundervisningen, men många utrycker oro över att en sådan undervisning skulle ske på bekostnad av den traditionella undervisningen med skönlitteratur, vilken uppfattas som det egentliga svenskämnet.

Detta arbete har undersökt om gräsmatteskötsel kan förenklas genom modern teknik i form av robotgräsklippare. Idén till uppsatsen bottnar i hur trädgårdsägare skall kunna förenkla arbetet i trädgården. Istället för att lägga ner massor av tid och arbete på gräsklippning ska man kunna ha sin trädgård mera som rekreation. Uppsatsen trycker även på hur gräskvaliteten skall bli den bästa med minsta möjliga ansträngning. Utöver detta nämns även gräsmattans historia, gräsarter och hur den framtida utvecklingen av robotgräsklippare skulle kunna se ut. Idag används olika gräsklipparprodukter beroende på hur stor yta som behöver klippas.

Studien syftar till att undersöka hur bildlärare utformar bildundervisning avseende stöd till elevernas utveckling av bildkunskap som kan användas i vardagen, och hur ungdomar arbetar i högstadiet med digitala medier i ämnet bild samt hur ungdomar arbetar med digitala medier på fritiden. Studiens teoretiska utgångspunkter ligger i Marner och Örtegrens digitala mediers implementering i skolan och på fritiden. Studiens metod är kvalitativ analysmetod och datainsamling som genomförs i form av intervjuer och observationer. Datainsamling i form av observationer har genomförts under två månaders period och intervjudelen har genomförts i två olika grupper, nämligen en grupp med två bildlärare och en grupp av elever i årskurs 7 på en högstadieskola i södra Sverige. Analys av resultatet visar att de digitala medierna integreras i undervisningarna i form av ?addering? och ?digitala mediernas dominans? enligt Marner och Örtegrens kategori.

SyfteSyftet med studien är att skapa förståelse för hur revisionsteamet arbetar för att skapa comfort. MetodEtt hermeneutistiskt angreppssätt och en abduktiv  ansats, med en kvalitativ metod,  har använts för att nå fram till resultat för analysen. EmpiriDet empiriska materialet är baserat på intervjuer med sju stycken medlemmar som ingår i revisionsteam. ResultatAnalysen   visade   att   många   olika   aspekter påverkar arbetet för att uppnå comfort. Ett tydligt och strukturerat arbete samt att ledaren är en nyckelperson under processen var det som främst påverkade revisionsteamets arbete för att skapa comfort..

SammanfattningI dagens samhälle har kunskap blivit alltmer användbart och viktigt för organisationer. Kunskap anses idag vara en värdefull ekonomisk resurs för att organisationen ska kunna utvecklas och konkurrera med andra. Företag idag möter många utmaningar och därmed ökar behovet av kompetenta och motiverade medarbetare. Allt fler uppgifter utförs av grupper istället för individer och samarbete blir ett viktigt inslag. Kunskapsöverföring är avgörande för kunskapsuppbyggnad, organisationens lärande och resultat.

I uppsatsen analyseras lättlästa myndighetstexter utifrån skillnaden gentemot motsvarande normalversioner, vilka krav som ställs på läsarna och hur den övergripande situationen påverkar den språkliga utformningen. Syftet med uppsatsen är att få kunskap om lättlästa myndighetstexter i relation till deras sammanhang. Texterna har analyserats genom diskursanalys enligt Faircloughs trestegsmodell; text, diskurs och social praktik. Sammanfattningsvis visar analysen att de lättlästa myndighetstexterna språkligt sett är både lättare och svårare att läsa och tolka än motsvarande normalversioner, att de har ett otydligt syfte och att de ofta är mer svåråtkomliga än normalversionerna. Litteraturgenomgången visar att begreppet lättläst används allmänt och opreciserat med associationer till ?svårigheter?.