Demokrati är ett omhuldat begrepp som är svårt att definiera och har otydliga avgränsningar. Detta medför svårigheter vid kontrollen av hur demokratisk den svenska förvaltningen är. Avsaknaden av ett verktyg för att undersöka verksamheten ur ett demokratiskt perspektiv gör att demokratigranskningen har svårt att få samma förutsättningar som en ekonomirevision.Denna uppsats har som syfte att granska om en kontroll av demokratiska värden sker och hur den ser ut. Uppsatsen bygger på en fördjupad granskning av revisionen i Malmö stad.Studien har grundat sig på analys av tidigare forskning och textanalys av befintliga dokument som styr den kommunala revisionen samt intervjuer med i ämnet insatta personer.Vi fann att det förekommer en demokratisk kontroll i Malmö stad, men att den saknar en tydlig demokratidefinition som kunde vara ett verktyg för att ytterligare utveckla hur en sådan kontroll ska se ut. Denna otydlighet återfinns i de regleringar som styr den kommunala revisionen, varför vi efterlyser en levande demokratidiskussion..

Studiens syfte är att belysa kvinnliga prästers syn på jämställdhet inom Svenska kyrkan i Malmö stad. Hur kvinnliga präster känner att deras position är ställd och om de på något sätt måste inta specifika roller för att accepteras på samma sätt som sina manliga kollegor. Frågeställningar lyder: ?Hur ser kvinnliga präster på jämställdhet inom kyrkan i Malmö stad?? och ?Anser de kvinnliga prästerna att de måste inta en viss roll jämfört med deras manliga kollegor??Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.Studiens resultat visar att inom Svenska kyrkan i Malmö stad anser kvinnliga präster att jämställdheten i arbetet uppnåtts till en viss del. Av intervjuerna framgår att man som kvinnlig prästernas åsikter anser dem att man som kvinnlig präst inte måste inta en specifik roll för att accepteras på samma sätt som sina manliga kollegor, dock finns en känsla av att man särskilt måste visa att man kan genomföra arbetet på samma nivå som de manliga prästerna..

Titel: ?En stad ? ett ansikte?? ? en undersökning om Göteborgs Stads grafiska profil.Författare: William BengtssonKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapsprogrammet. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Vårterminen 2014Handledare: Jan StridSidantal: 40, inklusive bilagaAntal ord: 12 802Syfte: Syftet med undersökningen är 1: Att undersöka hur Göteborgs Stads kommunikationsmaterial stämmer med de regler; med den grafiska manual som gäller för kommunen. Syftet är dessutom 2: Att undersöka hur anställda inom Göteborgs Stad, särskilt de med kommunikation som ansvarsområde, använder och förstår den grafiska manualen när de producerar kommunikationsmaterial. Slutligen är syftet också 3: Att se om Göteborgs Stad kan använda design management i ledning och styrning av kommunikationsarbetet, för att på så sätt använda design som en strategisk resurs i identitets- och organisationsfrågor.Metod: Innehållsanalys samt intervjuer.Material: 130 visuella enheter (broschyrer m.m.) från Göteborgs Stad för innehållsanalysen.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur Malmö stad arbetar med city branding och argumentera för att city branding kan användas som verktyg för att tillvarata resurser i staden. Analysen sker utifrån teori kring city branding och platsmarknadsföring. Jag använder mig också utav teori kring entreprenörsstaden då jag menar att den tillväxtkultur som entreprenörsstaden präglas av ger viktiga ledtrådar till vilka prioriteringar som görs i stadens varumärkesarbete. Mitt empiriska material består av intervjuer och strategidokument för Malmö stad. Jag försöker finna svar på hur brandingstrategierna för Malmö formas samt om och i så fall hur, staden verkar för att befintliga sociala och kulturella värden inkorporeras i varumärket Malmö.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka om främlingsfientlighet är olika stark i staden och på landsbygden. Vi tittar även på effekten av nationalism, om det kan förklara den eventuella skillnaden mellan stad och landsbygd. Vi har använt oss utav teorier så som kontakthypotesen, grupphotsteorin, det minimala paradigmet och grupprelationer. För att besvara vårt syfte har vi använt oss utav ISSP datamaterial från 2003 ? National Identity II, vi har valt att använda datamaterialet för Sverige och Norge.

Under de senaste åren har det utvecklats en rad nya applikationer på internet, så kallade sociala medier, där användare kan interagera med varandra på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Antalet användare av sociala medier, ökar ständigt och företag börjar inse potentialen att använda dem i sin marknadsföring. Syftet med denna uppsats var att undersöka och förklara hur marknadsföring i sociala medier skiljer sig från traditionell marknadsföring samt hur de olika delarna av sociala medier kan användas i marknadsföringsprocessen. För att kunna göra detta har vi samlat in och studerat både primär och sekundär kvalitativ data. Primär data har vi erhållit genom intervjuer med tre personer som dagligen arbetar med marknadsföring inom sociala medier.

Den här uppsatsen behandlar frågeställningenhur gymnasieelever idag förhåller sig till hemslöjdsrörelsens tradition och syn på material i förhållande till hantverk? Syftet med undersökningen är att lyfta fram och diskutera hur dagens ungdomar förhåller sig till material i jämförelse med den tradition som vuxit fram ur det sena 1800-talets hemslöjds- och sociala reformrörelser. Genom litteraturstudier inom området lyfter undersökningen fram tankegångar om på vilket sätt hemslöjdsrörelsens estetik och därmed förhållande till material, kunnat vinna ett mer allmänt utbrett anseende. I ett designpedagogiskt projekt som tar avstamp i etnologen Charlotte Hyltén-Cavallius teorier om hur hemslöjdsrörelsen värderar olika material, är arbetets avsikt att undersöka i vad mån dessa ideal än i dag präglar gymnasieelevers förhållningssätt till material.Insamlingen av empiriskt material till undersökningen har skett med etnografisk metod i samband med det designpedagogiska projektet, den praktiska undersökningen. Observationer, fältanteckningar, fotodokumentation och samtal har fungerat som hjälpmedel för studien.

Den här uppsatsen är ett kandidatarbete på Programmet för Fysisk planering på Blekinge Tekniska Högskola, och genomförs under utbildningens tredje år. Uppsatsen omfattar 15 hp. Uppsatsen tar upp hur en kommun tillämpar planeringsvisioner och idéer vid skapandet av en stad och vid förnyelse av områden. I dagens planeringsdiskussioner pratas det mycket om hållbarhet, täthet och funktionsblandning. Bland annat dessa begrepp är centrala i skapandet av den goda staden. Uppsatsen går igenom hur dessa begrepp visar sig i en översiktsplan och vilken mening de ges.

SammanfattningDetta arbete behandlar olika undervisningsmodeller inom samhällsorienterande ämnen. Syftet med en sådan undersökning har varit att se vad som skiljer olika undervisningspraktiker från varandra och vad elever lär i respektive praktik. Undervisningen benämns som antingen fri eller traditionell. Studien tillämpas utifrån ett fenomenografiskt perspektiv och sker i form av observationer och intervjuer av lärare och elever. I och med att undersökningen fokuserar på olika sätt att undervisa, har undersökningen även inspirerats av metoden learning study.

E-learning är en undervisningsmetodik som idag är vanlig att använda i olika utbildningssammanhang. Många företag använder sig av e-learning t ex i samband med införandet av nya processer och systemstöd för sin personal. E-learning används också i olika former och grad inom skolsektorn. Denna uppsats handlar om en undersökning jag gjort med huvudsyfte att undersöka om utbildningsdeltagare anser att e-learning är ett bra sätt att lära sig på och om de till och med anser att e-learning helt kan ersätta traditionell lärarledd undervisning. Syftet är också att prova hypotesen att det är de deltagare som ser negativt på sin tidigare skolgång som är mest positiva till e-learning.

Innan ett kreditbeslut kan fattas måste en kreditbedömning utföras och utfallet av denna beror på hur mycket och pålitlig information om företaget som kreditbedömaren har. Beroende på hur bankerna bearbetar den information man har är också en påverkande effekt på hur utfallet kommer att bli. Kreditgivare använder sig utav flera källor i sitt sökande och tolkande av information om det kreditsökande företaget där kreditgivarens sociala nätverk är en av dessa källor. Syftet med denna uppsats var att göra en kvalitativ undersökning för att förklara betydelsen av kreditbedömarens sociala nätverk då han/hon i en liten respektive stor stad samlar in information beträffande utlåning till små och medelstora företag. Undersökningen bestod av två personliga intervjuer och två telefonintervjuer som har utförts på Handelsbankens kontor i Falkenberg och Malmö City.

I stadsranden sker det fysiska mötet mellan vägar och gator samt mellan stad och land. Här sker även mötet mellan urbana och rurala ideal. Syftet i detta arbete är att identifiera och belysa de urbana och rurala ideal som ligger bakom vår uppfattning om stad och land. Dessa ideal står i fokus för den litteraturstudie som belyser det bipolära förhållandet mellan den pastorala naturliga landsbygden och den vitala kulturella staden. Bakgrunden till dessa ideal studeras samt hur gestaltningen och utvecklingen av stad och land påverkats av dessa ideal.

De psykologiska konsekvenserna av staden som uppväxtmiljö är ett av miljöpsykologins studieområden; hur påverkar miljöns utformning barnets tänkande, identitet och självutveckling? Syftet med denna studie var att undersöka hur kulturell bakgrund påverkar relationen till fysisk miljö. En trestegsmetod användes: en öppen fråga om vad som är en bra stad för barn ställdes till samtliga femteklassare och ett antal barnprofessionella i en skola i en svensk sk miljonförort, varpå femton av barnen intervjuades, och därefter tio föräldrar. Analysen av svaren har resulterat i en modell över 12-åringens stad bestående av sex existentiella dimensioner. Resultatet av intervjuer med barn och föräldrar är tio miljöpsykologiska fallfördjupningar som beskriver det sammanhang som barnets kulturella bakgrund, föräldrars synsätt och den fysiska platsen bildar.

Detta examensarbete handlar om hårdrockssångares medvetenhet när det gäller sångteknik. Syftet med arbetet är att få kunskap om vilka tillvägagångssätt de har använt sig av när de skapat sitt sound och hittat sin teknik. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivet. Tidigare forskning inom området behandlar traditionell röstlära, mer moderna sångskolor och socialkulturella normer gällande inlärning. Jag har använt mig av den kvalitativa forskningsintervjun som metod och mina informanter är verksamma inom området.

Abstract Titel: Gå ut för att lära in - en fallstudie om pedagogers inställning till utomhusverksamhet på en traditionell förskola Författare: Angelica Jönsson och Nina Kroll Syftet med vårt examensarbete är att vi vill studera hur man överlag bedriver utomhusverksamhet i en traditionell förskola. Vi har fokuserat våra problemformuleringar kring hur pedagogerna använder sig av utemiljön och vad som spelar in för att det ska bedrivas en planerad pedagogisk verksamhet som vi här kommer att kalla utomhusped. Vi vill också se vilka tankar och föreställningar pedagogerna har kring att bedriva utomhuspedagogik. Vi har valt att använda oss av enkät och intervju. För den generella bilden av förskolans uteverksamhet delades enkäten ut till samtliga pedagoger på den utvalda förskolan. Därefter utformades intervjufrågor baserade på enkätsvaren.