Vårt syfte med detta examensarbete är att se om lärarnas föräldrasamverkan överrensstämmer med föräldrarnas förväntningar. Detta gör vi för att få en fördjupad kunskap om vikten av ett bra samarbete mellan hem och skola. Vi menar på att det är vi tillsammans som måste arbeta för att uppnå bästa möjliga resultat för våra elever. Tidigare forskning visar på att föräldrarna har en betydelsefull roll i sina barns framgångar i skolan och att det är viktigt med ett ömsesidigt förtroende mellan hem och skola. För att nå vårt syfte med undersökningen väljer vi att göra kvalitativa intervjuer med lärare och föräldrar.

Syftet med undersökningen är att undersöka hur grundskollärare och fritidspedagoger samarbetar. I uppsatsen kommer samarbetet mellan skola och fritidshem att belysas. Det kommer att undersökas vad som fungerar bra och vilka eventuella brister som kan finnas i samarbetet mellan grundskollärare och fritidspedagoger. För att klargöra syftet kommer det att undersökas vilka synsätt som finns i yrkeskategorierna när det gäller samarbete mellan skola och fritidshem. Vidare kommer det att undersökas hur fritidspedagoger och lärare delger varandra sina kompetenser.

Mångkulturell skola är inget nytt, vi har alltid varit olika på många sätt, det handlar inte enbart om olika kulturell bakgrund. Vi ska öka förståelse och kunskaper om varandras olikheter och på det sättet få en ännu bättre skolsituation.Arbetet bygger på djupintervjuer med sju elever på handels och adm programmet samt tididgare litteraturstudier och visar att eleverna har god social kompetens, att det finns en spridning. De trivs på sitt program och är goda marknadsförare för programmet..

Syftet med denna uppsats är att studera hur lärare kan upptäcka, förebygga samt åtgärda mobbning mellan elever i olika pedagogiska sammanhang. Jag inleder uppsatsen med en teorigenomgång där jag beskriver olika definitioner och typer av mobbning, utbredning av mobbning. Jag tar även upp hur mobbningen kan åtgärdas och förebyggas enligt olika program som kan användas i arbetet med att stoppa mobbning. Jag har använt mig av en kvantitativ metod i form av enkäter riktade till lärare i år 7- 9. Dessa enkäter innehöll frågor som berör begreppet mobbning.

ABSTRAKT Iljazi, Zatije och Folgado, Cecilia (2011) Specialpedagogernas inkluderande arbetsätt utifrån målsättningen en skola för alla i förhållande till elever som har dyslexi samt läs- och skrivsvårigheter. Special education teachers inclusive work, based on a goal of a school for all - in relation to students who have dyslexia and reading and writing difficulties. Lärande och samhälle, Barn unga samhälle, Barn och ungdomsvetenskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med studien är att undersöka hur specialpedagoger ser på målsättningen en skola för alla och hur de arbetar utifrån den i förhållande till elever som har dyslexi samt läs- och skrivsvårigheter. Undersökningar har gjorts på specialpedagogers arbetsmetoder och hjälpmedel när det gäller att arbeta inkluderande med elever som har dyslexi samt läs- och skrivsvårigheter utifrån målsättningen - en skola för alla. Intervjuer genomfördes på två olika skolor samt utfördes det en observation.

Ett utvecklingsarbete med gymnasielever om faktorer som ligger utanför skoltid och som de anser inverkar på deras skolprestation. The purpose of this paper was to develop a material that highlights what causes there were outside school that pupils thought affected their performance in school. This was strictly done according to the statements that the pupils made. To fetch these statements the paper used essays, interviews and inquiries, all of whom were presented for the pupils. Initially we asked the pupils to write a short essay where we wanted them to describe circumstances in the classroom, in school and spare time that affects their performance in school.

Syftet med det här arbetet har varit att ta reda på vad som karakteriserar en mångkulturell skola och på vilket sätt undervisningen ska anpassas för elever med en mångkulturell bakgrund. Genom att förlägga min slutpraktik på en skola med cirka 25 procent invandrare, intervjua sju lärare verksamma på skolan samt läsa för ämnet adekvat litteratur har jag kommit fram till att det finns två uppfattningar om vad en mångkulturell skola är. Den första uppfattningen speglar mångkulturell endast som en blandning av olika kulturer medan den andra uppfattningen innefattar något mer som förståelse och respekt i form av t.ex., ökad kunskap om andra kulturer, att behandla alla lika samt att inse den mångfald och rikedom som andra kulter skänker. Vidare fann jag att lärarna på min praktikskola inte anpassade sin undervisning i någon större utsträckning förutom språkmässigt. Men i den litteratur jag studerade, fann jag att det är interkulturell undervisning man ska använda sig av i möte med elever med en mångkulturell bakgrund.

Uppsatsen behandlar några av de faktorer som påverkar högstadieelevers övergång frångrundskolan till gymnasieskolan. Undersökningen är genomförd med hjälp av intervjuer och med en enkät, intervjuerna riktades till elever och enkäten besvarades av dessas lärare. De studien undersökta ungdomarna trivs på sin skola på grund av den närhet de upplever till varandra och till sina lärare, den fysiska miljön spelar bara en underordnad roll, är en av de slutsatser uppsatsen mynnar ut i..

Syftet med studien var att undersöka och beskriva pedagogers läs- och skrivundervisning på en skola i England.Studien genomfördes med hjälp av etnografiskt inspirerade observationer och kvalitativa intervjuer. Fyra olika klassrum besöktes på en skola i London och sju lärare samt fyra barn intervjuades. Lärarna hade olika roller på skolan vilket gav intervjusvaren en bredd. Barnen var i åldrarna 5 till 6 år.På den engelska skola som är utgångspunkten i studien är läs- och skrivundervisningen viktig. Lärarna arbetar medvetet utifrån mål och riktlinjer i form av styrdokument utgivna av regeringen.

Syftet med studien är att undersöka hur en skola för alla framställs i 2011-års skollag jämfört med 1985-års skollag samt i 2011-års läroplan, Lgr11, jämfört med 1994-års läroplan, Lpo94. Empirin har begränsats till de avsnitt som berör grundskolan ur perspektivet en skola för alla och elever i behov av särskilt stöd, i de båda skollagarna och läroplanerna (endast kapitel 1). Analysen gjordes utifrån två av Faircloughs tre diskursdimensio­ner: text och diskursordning. I diskussionen anknyts till den tredje dimensionen: den sociala praktiken. Analysverktyget för diskursordningen var dels inspirerat av Asp-Onsjös (2006) aspekter av inkludering (rumslig, socialt och didaktiskt) dels av Perssons (2010) modell för analys av grundläggande demokrativärden.

Syfte Syftet med arbetet a?r att so?ka fo?rsta?else fo?r utvecklingen fra?n traditionell till digitalmarknadsfo?ring samt att analysera hur fo?retag praktiskt arbetar med detta.Studien anva?nder en kvalitativ metod och data har inha?mtats fra?n ba?de prima?ra och sekunda?ra ka?llor. Empirin har samlats in genom 10 intervjuer, vilket har analyserats med hja?lp av teori och det har sedan lett till studiens slutsatser.Studien visar varfo?r det finns en o?verga?ng fra?n traditionella marknadsfo?ringsmetoder till digitala marknadsfo?ringsmetoder, hur de kompletterar varandra och vilka verktyg som fra?mst anva?nds av fo?retagen i studien.Fo?rslag till fortsattforskning är Facebook-annonsering, ma?tinstrument, SEO och Web 3.0. Dessa termer ga?r att arbeta vidare med och det a?r na?got som va?r studie har pa?visat vara viktigt.I va?r studie bidrar vi till en fo?rsta?else av va?gen fra?n de traditionella marknadsfo?ringsmetoderna till de digitala marknadsfo?ringsmetoderna.

Syftet med vår studie var att ta reda på hur förskolepersonal och skolpersonal uppfattar och utövar och resonerar kring sin anmälningsplikt med avseende på barn som far illa. För att få reda på hur anmälningsplikten går till i praktiken valde vi att genomföra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med tolv pedagoger i förskola och skola. Resultatet av vårt arbete visade att de flesta pedagoger tycker att utbildningen i ämnet är bristfällig.Studien kom fram till att personalen upptäcker missförhållanden genom att studera barnens förändrade beteenden, som bland annat kan avspegla sig i deras lekar. Intervjuerna belyste också att kontakten med hemmen var viktig. Våra slutsatser blev att kulturella skillnader har liten betydelse och att det behövs fortlöpande kompetensutveckling inom området för att kunna hjälpa fler utsatta barn i tid..

Under vår utbildning till lärare där vi har läst idrott och hälsa under ett års tid har det diskuteras mycket om inaktivitet och osunda matvanor. I begreppet hälsa ingår fysisk aktivitet och kost som det talas mest om i medier. Likaså ingår den psykiska hälsan som är minst lika viktig men inte talas lika mycket om. Vårt arbete handlar om eleverna som sätts i fokus för att gynna deras goda hälsa och undvika att de stressar.  Den litteratur vi har gått igenom pekar på att de flesta eleverna i skolan mår bra, men litteraturen nämner även att elever känner sig stressade på grund av skolans krav, lärares krav och framförallt kraven som föräldrarna ställer på dem.            Fokus är att utifrån begreppet en hälsofrämjande skola se hur de valda skolorna som inte har en hälsoinriktning på skolan arbetar för att alla elever ska trivas och mår bra i skolan. För att få fram vårt resultat intervjuade vi två rektorer och två lärare på två olika skolor på grund av de olika förutsättningarna som skolorna har.Resultatet visar hur de arbetar hälsofrämjande även om de inte har en utarbetad plan för en hälsofrämjande skola och lyfter upp vikten av en aktiv föräldrar roll i skolverksamheten.

This study is about how older people are portrayed in TV- commercials, and what those images are saying about senior citizens as consumers. I?ve chosen two of Sweden?s most popular TV channels that are broadcasting commercials and from those two channels recorded commercials in a period of one week, three times a day (morning, afternoon and evening/night). My purpose with this study was to see when older people stared in commercials, which kind of merchandises they were marketing, in which manor they acted out their roles, and (if possible) say something about the elderly people as consumers..

Uppsatsen syftet är att undersöka vilka metoder lärare på en skola  i Sverige och  på en skola i Tyskland använder sig av för att minska elevens oönskade beteende i skolan. Samtidigt undersöks vilka regler det finns i skollagen i respektive land när det gäller just den aspekten. Intresset för frågeställningen uppstod när jag började vikariera inom olika svenska högstadieskolor. Jag upplevde att det fanns ett annorlunda redskap för lärare, som jag har mött, i de svenska skolorna än i de tyska. Den övergripande frågan är: Hur korrigerar lärare det som uppmärksammats som störande beteende och vad förmedlar skollagar om korrigerande? Utgångspunkten för frågeställningen är Marcus Samuelssons avhandling ?Störande elever ? korrigerande lärare, om regler, förväntningar och lärares åtgärder mot störande flickor och pojkar i klassrummet?.