Sök:

Sökresultat:

1328 Uppsatser om Traditionell samhällssyn - Sida 21 av 89

Projekt APH

Vi har effektiviserat och förenklat hanteringen av hörselproppar frÄn mellanlagret tillpacklinjerna genom att utveckla det befintliga hanteringssystemet. Lösningen vi valt attanvÀnda oss av baseras pÄ ett system av transportband. Transportbanden har höjts upp föratt man ska kunna gÄ under vilket var ett krav frÄn företaget. För att fÄ fram en lösninghar vi anvÀnt oss av ett ramverk enligt Bellgran och SÀfsten. Det har gjort att arbetetförflutit diciplinerat och metodiskt.

JÀmförande analys av drivlinor och dess brÀnslesorter för fordon av hybrid, elektrisk och traditionell typ

The development of solar photovoltaic (PV) is increasing,with declining module prices and with a strongenvironmental profile. Policies are developed around theworld to achieve the targets set for renewable energy.In Helsingborg, the local power company Öresundskraft isworking with solar PV to achieve the goals of the city.With their vision: - Energy for a Better World and Powerfor the Region, their work with developing the local solarPV market is continuing and the next step is to create asolar PV policy. Today their offer is 1 SEK/kWh for theexcess electricity delivered to the grid.It turns out that compensating the customer is a vitalpolicy and it has to be dynamic to follow the decisions ofpolitics. The same survey shows indeed, thatenvironmental and technical part is of interest. Solar PVwill be supported locally to act on environmentalsustainability and locally produced electricity and withthis Öresundskrafts vision will be achieved..

Integrated Risk Management - frÄn teori till praktik

Bakgrundsbeskrivning: Traditionellt har risk betraktats som nÄgot negativt ocholika typer av risker har hanterats av olika funktioner. Sedan ett antal Är har IntegratedRisk Management (IRM) utvecklats som koncept för riskhantering. IRM innebÀrsamordning och integration av riskhanteringsarbetet. ProblemstÀllning: I vissa lÀnder har lagstiftning tvingat företag att implementerasystem som IRM, men det rÄder fortfarande viss oklarhet i vilka motiven ocheffekterna Àr. Vi frÄgar oss dÀrför vilka anledningar det finns att anvÀnda IRM? Vad ÀrmÄlsÀttningen och motiven? Vilket vÀrde (effekter) skapar det egentligen för företaget?Vidare saknas det studier i vad IRM innebÀr i praktiken, sÀrskilt erfarenheter frÄnnordiska företag.

Den personliga integriteten pÄ Internet: rÀcker lagstiftningen till?

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur Internet anvÀndes nÀr personuppgiftslagen skrevs och hur dagens teknik möjliggjort spridning av allmÀnna handlingar pÄ Internet. Vi har Àven undersökt nÀr behandling av personuppgifter Àr förbjudet och de undantag som finns i lagen som sÀrskilt har kunnat innebÀra en integritetskrÀnkning för den enskilde. Personuppgiftslagen antogs under samma period som Internet hade en explosionsartad utveckling. Detta medförde en svÄrighet för lagstiftaren att förutse pÄ vilket sÀtt information i framtiden skulle kunna komma att behandlas. Personuppgiftslagen förbjuder all behandling av personuppgifter men Àr subsidiÀr och innehÄller ett flertal undantag som har gjort det svÄrt att angripa krÀnkande behandling av personuppgifter som spridits pÄ Internet.

D?lig st?mning i kyldisken? Konsumentens uppfattning av Oatlys marknadsf?ring

Inledning: Som svar p? den l?nga traditionen av mejerikonsumtion producerar varum?rket Oatly alternativa produkter framst?llda p? havre (Oatly, u.?). I ett samh?lle som k?nnetecknas med h?rd konkurrens mellan f?retag och ett marknadsf?ringsklimat med medvetna och kr?vande konsumenter ?r det sv?rt att sticka ut och positionera sig (Hamzah et al, 2014). Oatly anser sig vara en drivande akt?r (Oatly, u.?) i debatten kring mejeriprodukters klimatp?verkan och har en m?ls?ttning att f?r?ndra beteenden i syfte att minska konsumtion av dessa produkter.

Formella styrmedels anvÀndande inom smÄföretag : -En undersökning av sex stycken företag

Bakgrund:PoÀngen med entreprenörskap Àr enligt mÄnga att skapa en lönsamhet. Det Àr lönsamheten som driver företagarna framÄt. För att skapa en lönsamhet krÀvs kunskap inom ekonomistyrningsomrÄdet och dess verktyg som kan anvÀndas för att skapa en lönsamhet.I november 2012 fanns det enligt Statistiska CentralbyrÄn, SCB (2012) cirka 7500 stycken medel ? och stora företag, samtidigt som smÄföretagen uppgick till cirka 35 000 stycken. Delar av dagens litteratur riktar sig frÀmst mot större företag, dÀrför vill denna studie istÀllet rikta sig mot smÄföretag.

LatinlÀrarmetodik : En studie av nÄgra latinlÀrares metoder för att lÀra ut grammatik

Uppsatsen grundar sig pÄ mina funderingar kring Àmnesplanens syfte för Àmnet latin med allmÀnsprÄkkunskap och hur det kan nÄs, speciellt med avseende pÄ vad elever mÄste lÀra sig för attkunna sÀgas ha nÄtt kursplanens mÄl att ?kunna förstÄ texter pÄ latin?. För att fÄ ökad klarhet idetta har jag genomfört studiebesök pÄ ett antal gymnasieskolor, dÀr har jag observerat lektioneroch intervjuat lÀrare. Jag fann att flertalet lÀrare som ett led i ordinarie kursplanering arbetar medgrammatik enligt vedertaget mönster och traditionell grammatisk terminologi och att flera lÀrarelÄter eleverna möta sÄvÀl lÀrobokstexter som originaltexter i form av exempelvis klassisk poesieller bibellatin. Valet av litteratur och metodik som anvÀnds förefaller mig vara adekvata för attnÄ det sprÄkliga kursmÄlet med tanke pÄ den tid som stÄr till buds pÄ A- och B-kurs..

Skuldsanering i dess nuvarande lydelse och dess förÀndring

Inom svensk rÀtt tillkom 1994 ett nytt institut inom lagstiftningen nÀmligen skuldsaneringslagen. Denna lag Àr vÀl diskuterad och snart omgjord i den nya skuldsaneringslagen som skall trÀda i kraft januari 2007. Syftet med denna framstÀllning var att utreda rÀttslÀget i den gamla lagen med hjÀlp av traditionell juridisk metod. Men Àven studera den nya lagens innebörd och förÀndringar mellan den nya och den gamla lagen. Skuldsaneringens huvudsyfte Àr att verka rehabiliterande för de gÀldenÀrer som blir beviljad det. Meningen Àr att lagen skall verka preventivt, alltsÄ sÄ att fÀrre personer skall hamna i denna "övermÀktiga" skuldsituation.

"MÄnga lappar skickas ut pÄ fritids" : LÀrares beskrivningar av kommunikationen mellan fritidshem och hem

Syftet med studien Ă€r att undersöka samverkan mellan fritidshem och hem, vad som kommuniceras, hur kommunikationen sker och i vilka syften. FrĂ„gestĂ€llningarna i studien Ă€r: Vad Ă€r det som kommuniceras mellan fritidshem och hem? Hur sker kommunikationen mellan fritidshem och hem enligt lĂ€rarna?I studien anvĂ€ndes kvalitativ insamlingsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. Åtta lĂ€rare i fritidshem intervjuades pĂ„ sammanlagt tre skolor. Resultatet visar att kommunikationen mellan fritidshem och hem oftast rör elevens dag pĂ„ fritidshemmet, schematider, ledighet och trivsel. Det framgĂ„r att innehĂ„llet i kommunikationen Ă€r det som styr valet av kommunikationsmedel.

Miljöundervisning i skolan

AbstractStudiens utgÄngspunkt Àr att studera elevers och lÀrares miljömedvetenhet utifrÄn tvÄ olika arbetssÀtt. Dels Àr det tvÄ skolor som arbetar med traditionell miljöundervisning och dels Àr det en skola som arbetar utefter Grön Flaggmodellen. I arbetet framkommer det Àven vilka faktorer som under elevernas skoltid pÄverkar deras miljömedvetenhet. Vi vill Àven lyfta fram vilka olika miljökunskaper som eleverna har. Undersökningen visar att skillnaden finns nÀr det handlar om miljömedvetenhet hos eleverna.

Kommer traditionell TV att dö och vad Àr egentligen TV? : En studie av hur företrÀdare för TV-branschen ser pÄ play-tjÀnsternas betydelse för TV

Since a few years back television has been on a verge of an enormous digital change. Web-TV is now growing at an incredible rate and is said to completely change the way we consume TV. The purpose of this essay is to determine and gain an understanding of how representatives of the broadcast industry looks at the phenomenon of web-TV and especially the different kinds of online video services and how they believe this will affect the television. Methods used are qualitative interviews which we compared with previous studies on the subject and acknowledged communication theories. The respondents were people with good insight and understanding of the media and TV industry.

Lean control. What's it all about? En undersökning av kontrollmekanismer vid lean.

Bakgrund och problem: Dagens företag verkar i en osÀker och dynamisk miljö dÀr marknaden stÀller allt högre krav pÄ snabba förÀndringar och anpassningar till kundernas behov. För att möta denna dynamiska omgivning har en rad nya produktionsfilosofier introducerats. En av dessa som fÄtt stor uppmÀrksamhet och vars anvÀndning ökat Àr lean.Under senare Är har det kommit att riktas stark kritik mot tillÀmpningen av traditionell ekonomistyrning och att denna kan vara skadlig vid tillÀmpningen vid lean. Andra forskare tar det steget lÀngre och stÀller sig frÄgan om det finns nÄgon plats för ekonomistyrningen vid operationella koncept.Som ett svar pÄ ovanstÄende kritik introducerades lean accounting, ett Àmne som fortfarande Àr hÄrt debatterat inom managementlitteraturen. Andra forskare skiljer hÀr pÄ lean accounting och lean control, dÀr lean control fokuserar pÄ output, behavioral samt social control.

Den mÀnskliga faktorn som sÀkerhetsrisk vid mobilt arbete

Den hĂ€r uppsatsen belyser hur den mĂ€nskliga faktorn pĂ„verkar sĂ€kerheten vid mobilt arbete och ger förslag pĂ„ Ă„tgĂ€rder för att öka sĂ€kerheten inom mobilt arbete. Vi har genom litteraturstudie och kvalitativ undersökning studerat hur den mĂ€nskliga faktorn pĂ„verkar sĂ€kerheten inom mobilt arbete. MĂ„nga av de sĂ€kerhetsproblem som identifierats inom mobilt arbete Ă€r inte specifika för omrĂ„det utan har sitt ursprung i traditionell IT-sĂ€kerhet. Det största problemet Ă€r anvĂ€ndarna, inte tekniken de anvĂ€nder sig av. Även de nya problem som uppkommit inom mobilt arbete Ă€r kopplat till anvĂ€ndarna.VĂ„r undersökning visar att anvĂ€ndare inte har tillrĂ€cklig medvetenhet inom sĂ€kerhet och att det krĂ€vs bĂ€ttre utbildning pĂ„ anvĂ€ndarnivĂ„ för att kunna arbeta mobilt pĂ„ ett sĂ€kert sĂ€tt..

Samlingens vad och varför : En studie om hur förskolepedagoger ser pÄ samlingens syfte och innebörd

Mobbning Àr vanligt förekommande fenomen i svenska skolor. Det finns dock ett tunt utbud med forskning om mobbning som sker pÄ lÄgstadiet. Studien bygger pÄ kvalitativ forskning dÀr 33 elever medverkat. Eleverna har intervjuats med syftet att ta reda pÄ varför relationell, fysisk och verbal mobbning uppstÄr. Resultaten frÄn studien har diskuterats och analyserats utifrÄn tidigare forskning.

?Det finns alltid allting att l?ra sig? En kvalitativ intervjustudie om tidigare elevers erfarenhet av l?rande p? apl och betydelsen av apl f?r anst?llning efter anpassad gymnasieutbildning

Andelen unga med intellektuell funktionsneds?ttning som kommer i arbete efter avslutad gymnasieutbildning ?r oproportionerlig l?g. Forskningsl?get visar p? en bild av en marginaliserad grupp i samh?llet som i ?verg?ngen mellan skola och arbetsliv st?lls inf?r en komplex verklighet med flera inblandade akt?rer. Elevernas m?jlighet att under gymnasietiden prova olika typer av arbete n?mns som en av flera framg?ngsfaktorer f?r anst?llning men elevernas r?ster om betydelsen av arbetsplatsf?rlagt l?rande, apl, saknas i stort sett helt inom forskningen. Syftet med studien var att unders?ka hur n?gra elever som avslutat sina studier p? anpassad gymnasieutbildning upplevde och erfor l?rande p? apl och syftet var ocks? att unders?ka deras uppfattning om betydelsen av apl f?r att komma in p? arbetsmarknaden, vilket preciserades i f?ljande fr?gest?llningar: Vilka erfarenheter av och uppfattningar om l?rande p? sin apl-plats har tidigare elever p? anpassat gymnasium? Vilken betydelse anser eleverna att apl har f?r m?jligheten till anst?llning? Studien tog sin teoretiska utg?ngspunkt i sociokulturellt och specialpedagogiskt perspektiv och metoden som anv?ndes var semistrukturerade kvalitativa intervjuer som sedan analyserades tematiskt. Resultatet visade att apl givit studiens deltagare viktiga erfarenheter och yrkesrelaterade f?rdigheter som f?r de flesta lett till syssels?ttning och arbete.

<- FöregÄende sida 21 NÀsta sida ->