Med utgångspunkt i de idétraditioner som format den svenska skolan och i ljuset av dagens skolpolitiska debatt om "plugg och flumskola", studeras i denna studie förslaget om betyg/omdöme i ordning och uppförande. Genom djupintervjuer med lärare på grundskolan och en kvalitativ analys av riksdagsmotioner avses att utreda huruvida förslaget om ordningsbetyg kan ses som uttryck för en mer traditionell/kategorisk elevsyn och om det finns en tydlig polarisering mellan en traditionell/kategorisk kontra en progressiv/relationell elevsyn inom den svenska skolan. Slutsatserna är att polariseringen inte är särskilt påfallande bland lärarna och att dessa hellre leder över diskussionen till frågor om inkludering och exkludering och vad skolan kan göra för att verka för ett bättre föräldraengagemang. I riksdagsmotionerna framträder förslaget om ordningsbetyg främst som ett medel för att korrigera ett felaktigt beteende hos eleven men också för att upplysa föräldrarna. Förslaget är en reaktion mot den socialdemokratiska progressiva skolpolitiken och i motionerna som förespråkar ordningsbetyg finns även andra förslag som vittnar om en traditionell/kategorisk utbildningsideologi..

Med utgångspunkt i de idétraditioner som format den svenska skolan och i ljuset av dagens skolpolitiska debatt om ?plugg och flumskola?, studeras i denna studie förslaget om betyg/omdöme i ordning och uppförande. Genom djupintervjuer med lärare på grundskolan och en kvalitativ analys av riksdagsmotioner avses att utreda huruvida förslaget om ordningsbetyg kan ses som uttryck för en mer traditionell/kategorisk elevsyn och om det finns en tydlig polarisering mellan en traditionell/kategorisk kontra en progressiv/relationell elevsyn inom den svenska skolan. Slutsatserna är att polariseringen inte är särskilt påfallande bland lärarna och att dessa hellre leder över diskussionen till frågor om inkludering och exkludering och vad skolan kan göra för att verka för ett bättre föräldraengagemang. I riksdagsmotionerna framträder förslaget om ordningsbetyg främst som ett medel för att korrigera ett felaktigt beteende hos eleven men också för att upplysa föräldrarna.

The purpose with this paper is that trough a description of the management control at Jitech AB find out if traditional management control have been abandoned for benefit for modern management control and in which extent the transition have happened. Further is the second purpose with this paper to find out which decisions that lies behind the design of the management control and how these are in opposition to with the theory..

FN har deklarerat år 2005 till år 2015 som ett decennium för utbildning om hållbar utveckling. Därför var det intressant att undersöka om det har fått någon genomslagskraft i den gymnasiala undervisningen. Syftet med den här undersökningen var att undersöka om ett skifte från traditionell miljöundervisning till undervisning för hållbar utveckling har skett.Det empiriska materialet består av sex kvalitativa intervjuer med två fysiklärare, två naturkunskapslärare och två samhällskunskapslärare. Resultatet av denna studie visade att kunskaperna för hållbar utveckling varierar bland lärarna och att det inte har skett ett skifte från traditionell miljöundervisning till undervisning för hållbar utveckling fullt ut. Den undervisning som idag bedrivs ligger inom den normativa miljöutbildningen.

An employee that informs on illegal or unethical behavior in the workplace is what has been called a whistleblower. Employees that have become whistleblowers have often faced tragic consequences, like threats from the organization, unemployment, bankruptcy and divorce. The purpose of this paper is, on the basis of different ethical perspectives to describe the justification of the whistleblowing phenomenon and apply this to the Swedish whistleblower Ingvar Bratt who ?blew the whistle? when he found out that Bofors AB, the company he worked for, were smuggling arms to the countries Dubai and Bahrein. The method that has been used in this paper is what Björn Badersten call a normative ?givet att?- analysis.

Multi Protocol Label Switching (MPLS) är en routingteknik som blir allt vanligare i dagens nätverk. Vid implementation av MPLS i nätverk är det grundläggande att hårdvaran har tillräckligt hög prestanda för att hantera tekniken. Om så inte är fallet kan det leda till negativa konsekvenser såsom paketförluster eller i värsta fall att routern havererar. Syftet med arbetet var att ta reda på hur processorbelastningen på en router skiljer sig när MPLS var implementerat jämfört med traditionell IP-routing. Routingprotokollen BGP, OSPF och RIP användes tillsammans med de olika routingteknikerna för att se vilket av dessa som krävde minst processorkraft.För att ta reda på hur processorbelastningen påverkades skapades en experimentmiljö.

The purpose with this paper is that trough a description of the management control at Jitech AB find out if traditional management control have been abandoned for benefit for modern management control and in which extent the transition have happened. Further is the second purpose with this paper to find out which decisions that lies behind the design of the management control and how these are in opposition to with the theory..

Syftet med rapporten är att försöka genomföra en traditionell företagsanalys på ett antal utvalda fotbollsklubbar från både England och Sverige. Vidare har det också undersökts vilka begränsningar och regler som UEFAs regelverk Financial Fair Play innehåller och vilka utmaningar implementeringen av detta regelverk kan innebära för klubbarna. Genom fotbollsklubbarnas årsredovisningar samt sex intervjuer har vi kommit fram till att en traditionell företagsanalys, som nyckeltalsanalys inte går att tillämpa på fotbollsklubbar på grund av ägartillskott och Soft Budget Constraint. Fotbollsklubbarna verkar i en hög grad av Soft Budget Constraint då det inte finns några incitament för klubbarna att sköta sin ekonomi. Financial Fair Play har instiftats för att förhindra både ägartillskott och stöd från stater i form av skattelättnader.

Då scenkomplexitet och ett högre antal ljuskällor blir vanligare inom spel har ett behov av algortimer för att hantera dessa scener, med bra prestanda, uppståt. En allt vanligare algoritm för detta är Deferred Shading. Rapporten utvärderar två olika metoder för Deferred Shading (traditionell Deferred Shading och Light pre-pass rendering)..

Denna studie visar hur det fungerar att använda sig av Montessoripedagogik i högstadiets kemi- och biologiundervisning. Kan man använda sig av dessa metoder på en vanlig, traditionell skola? Vi har besökt två Montessoriinspirerade högstadieskolor i Stockholms län, intervjuat tre NO-lärare samt observerat själva undervisningsmomenten. Vi har sett att Montessoripedagogiken skulle kunna vara en stor hjälp för lärare på en vanlig, traditionell skola. Montessoris grundtankar finns redan hos oss lärare, det gäller bara att tillämpa dem mer konkret.

Min uppsats handlar om situationer där jag har svårt att fördela min uppmärksamhet. Mitt fokus läggs antingen på barnet med speciella behov eller på barngruppen.I essän för jag en diskussion runt mitt eget förhållningssätt kring detta.Den senaste tiden har vi upplevt en trend att barn med särskilda behov ska inkluderas i all skolverksamhet. Syftet är naturligtvis gott, men min upplevelse är att det ibland kan leda till en ny form av exkludering. Det vill säga att de barn som inte fungerar som förväntat kan känna sig ännu mer utanför vilket kan få konsekvenser för att uppnå kunskapsmålen. Hur kan jag hantera detta som pedagog? I min essä undersöker jag problemet med hjälp av ett antal etiska teorier, pliktetik, utilitarism, diskursetik och fronetisk etik..

Hallgren, Emma & Ottosson, Ann (2008). Interaktion - En komparativ studie mellan I Ur och Skur och traditionell förskoleverksamhet rörande samspelet mellan barn och pedagog. (Interaction - A comparative study between ?I Ur och Skur? and traditional pre-schools, concerning the interaction between child and pedagogue.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. I vår studie har vi undersökt eventuella skillnader i mötet mellan pedagoger och barn i traditionell respektive utomhuspedagogisk förskoleverksamhet, I Ur och Skur. Vi ville lyfta fram de eventuella skillnader som finns för att förstå om och hur verksamhetens form påverkar mötet mellan pedagoger och barn och i vilken mån barnens behov och intressen tas till vara i verksamheten. Genom vår studie vill vi även lyfta fram den eventuella betydelsen av olika verksamhetsformer för tanken om en verksamhet för alla.

Syftet är att beskriva och jämföra kvalitéer i texter producerade av elever i skolår 3 som undervisas efter traditionell läs- och skrivinlärning samt elever som undervisas efter metoden att skriva sig till läsning (ASL). Bakgrunden är till stor del uppbyggd kring olika aspekter av läs- och skrivinlärning och närliggande teorier kring de valda inlärningsmetoderna. Metoden som vi använde oss av för att finna dessa kvalitéer var textanalyser. Vi samlade in 48 stycken texter från två olika klasser med två olika undervisningsmetoder, ASL och traditionell undervisning. Resultatet vi kom fram till var att de fanns en stor variation i texterna.

Den här uppsatsen handlar om metoder som ryms inom lärstilar, samt processbarhetsteorin.  Uppsatsens syfte är att utifrån processbarhetsteorin jämföra syntaktiska resultat av traditionell undervisning om ordföljd i påståenden i huvudsatser i svenska som andraspråk hos vuxna sfi-elever med undervisning där eleverna erbjuds ett utbud av visuellt, auditivt, taktilt samt kinestetiskt material av detsamma. Undersökningen genomfördes som ett kvasiexperiment med en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Informanternas syntaktiska nivå analyserades enligt processbarhetsteorin före och efter de olika undervisningsmetoderna i grupperna. Resultatet visade att informanterna i experimentgruppen höjde sig i nivå enligt processbarhetsteorin i större utsträckning än informanterna i kontrollgruppen gjorde. Slutsatsen är att fler elever når en högre syntaktisk nivå när de får ett urval av visuellt, auditivt, taktilt och kinestetiskt material i grammatikundervisningen än när de endast undervisas traditionellt..

Syftet med den här rapporten var att undersöka hur och på vilket sätt fyra förskolor arbetar med matematik, samt om och hur de arbetar för att uppfylla läroplanens mål (Lpfö98). Undersökningen gjordes mot en Montessoriförskola samt en traditionell förskola. Dessutom används resultatet ur en annan undersökning av två Reggio Emiliainspirerade förskolor för att få en bredare grund i rapporten.För att få reda på frågeställningarna delades enkäter ut till personalen på förskolorna. Därefter gjordes intervjuer med en av föreståndarna på vardera förskola. Och för att få reda på hur pedagogerna arbetar med matematik i barngruppen gjordes löpande observationer.Slutsats: Den traditionella förskolan arbetar aktivt med matematik i vardagen, de två Reggio Emiliainspirerade förskolorna arbetar med matematik i vardagen men inte aktivt.