Detta arbete är en kvalitativ studie av den normkritiska pedagogikens förankring i lärarens sätt att arbeta och planera sin undervisning. Syftet med studien är att belysa hur undervisningen i ämnet samhällskunskap bedrivs ur ett normkritiskt perspektiv samt skapa en bild av i vilken utsträckning normkritisk pedagogik bedrivs i just ämnet samhällskunskap på några skolor i sydöstra Skåne. Studien baseras på en enkätundersökning där de svarande är samhällslärare i årskurs 7-9 på några av skolor i sydöstra Skåne. I studien ligger fokus på hur den enskilda läraren förhåller sig till heteronormativitet i sitt val av undervisningsmaterial och i sitt förhållningssätt gentemot eleverna samt om hen medvetet använder sig av normkritisk pedagogik som ett verktyg i sin undervisning. Resultatet visar att det i de utvalda skolorna inte bedrivs normkritisk pedagogik i någon stor utsträckning med undantaget av en.

Detta examensarbete handlar om drama som pedagogik, vad det är, hur man gör och varför man gör det. Mitt syfte med den här uppsatsen är att lyfta fram kunskap om hur vi pedagoger ska kunna hjälpa elever i våra klasser genom att använda drama som metod för kunskap och utveckling. Arbetet innefattar tre intervjuer samt litteraturstudier om ämnet. Individerna som jag har intervjuat är en klasslärare på mellanstadiet, en dramalärare samt en barnteaterförfattarinna. Intervjuerna innehöll frågor som rörde drama som pedagogik och hur de som pedagoger kommer i kontakt med detta, vad de tycker om drama som pedagogik, samt vad man kan använda det till och vilka fördelar som blir följden av användandet.Jag kom fram till att drama som pedagogik är en metod med vilken elever och lärare lär sig mer om sig själva, varandra och världen.

Tjänsteföretagen befinner sig i en dynamisk omgivning och för att öka sin konkurrenskraft måste de snabbt kunna reagera på förändringar på marknaden. Då en viktig strategisk strävan för tjänsteföretagen är ökad flexibilitet, är det väsentligt även med en flexibel styrning. Ekonomistyrningen är ett centralt verktyg för att möta kundernas krav och för att till en låg kostnad kunna hålla en hög kvalitet på sina tjänster. Idag används traditionell budgetstyrning i de flesta företag trots att det har framkommit kritik gentemot detta styrmedel. En kontinuerlig och mer aktuell styrning, som kan förbättra flexibiliteten och lätt kan signalera om förändringar i omvärlden, är rullande prognoser.

Syftet med studien är att definiera begreppet interkulturell pedagogik och undersöka om denna pedagogik tillämpas i en mångkulturell skola. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmodell med hjälp av semi-strukturerade intervjuer.Studien visar att användningen av interkulturell pedagogik är varierande ute i den mångkulturella skola som undersöks och att ungefär hälften av lärarna utgår ifrån ett interkulturellt perspektiv i sin undervisning.Detta resultat framkom genom lärarnas svar och exemplifiering av sin undervisning och upplägget av denna. En av lärarna berättade att hon använder sig av elevernas bakgrund genom att i geografiundervisningen ha elevernas ursprungsland som utgångspunkt medan en annan skulle införa vvp, veckans viktigaste person för att visa eleverna att de är betydelsefulla. Den andra hälften utgick inte utifrån elevernas kulturella bakgrund i undervisningen utan lät det stanna vid firandet av Ramadan, FN- dagen och internationell fika. Ambitionen till förändring och vidareutveckling fanns dock hos de flesta av pedagogerna i studien..

Syftet med denna uppsats var:Att planera, genomföra samt utvärdera en alternativ undervisningsmodell i hinduism på gymnasienivå som syftar till att lära av och från religionen snarare än om.Att jämföra denna alternativa undervisningsmodell och sätta den i relation till tidigare och med mer traditionell undervisning av religion på gymnasienivå.Att blicka vidare och se om denna undervisningsmodell eventuellt skulle kunna implementeras även inom andra skolämnen såväl som i övriga kommunikativa och sociala kontexter..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka undervisning och lärande under en matematiklektion som präglas av traditionell skolmatematik. Metoden för undersökningen var en deltagande observation av en matematiklektion i åk 3 på gymnasiet. Med hjälp av begreppen matematikens lärandeobjekt, matematiska resurser, eleven som lärande aktör och sociomatematiska normer har jag tolkat de resultat som genererats från observationen. Två slutsatser som kan dras av undersökningen är att eleverna stimuleras till att bli oberoende lärande aktörer i undervisningen av traditionell skolmatematik samt att det i första hand är läraren som synliggör potentiella matematiska resurser för eleverna. Medvetenheten om elevernas användande av matematiska resurser skulle kunna påverka elevernas lärande genom att läraren synliggör matematiska resurser på ett mer medvetet sätt..

Syftet med detta examensarbete har varit att genom en kvalitativ intervjuundersökningreda ut vad lärare på en högstadieskola i Mellansverige har för kunskap, erfarenhet ochmedvetenhet om interkulturell pedagogik. Genom att besvara en webbaserad enkät medöppna frågor har syftet således varit att undersöka vilken kunskap verksamma lärare harom interkulturell pedagogik och hur den kan gestaltas i undervisningen. Resultatet avenkäten påvisar att lärare har goda interkulturella förhållningssätt utifrån ettvärdegrundsperspektiv. Resultatet åskådliggör att lärare resonerar om de aspekter sominryms den interkulturella pedagogiken samt att lärarna applicerar olika förhållningssätti sin undervisning för att motverka ojämlikhet, rasism, diskriminering och fördom. Deslutsatser som dragits utifrån resultat och tidigare forskning är att trots lärarnaskompetens, saknas djupare teoretisk kunskap om kultur och kulturell mångfald vilka ärbegrepp som inbegrips inom interkulturell pedagogik..

Jag har i denna uppsats studerat ett antal kända lärartyper i syfte att, om möjligt, fånga in hemligheten med att bli en god lärare. Målet har varit att inringa vad som kännetecknar våra idéer och myter om hur en sådan lärare är..

Vårt val av ämne grundar sig på att vi ville undersöka vilka olika arbetssätt inom läs- och skrivinlärning samt lärmiljöer som sexåringarna möter när de börjar i förskoleklass. Då vi tidigare i vår utbildning stött på och intresserat oss för utomhuspedagogiken så ville vi se om arbetssätt med läs- och skrivinlärning eller lärmiljöer skiljer åt mellan traditionell förskoleklass och förskoleklass med I Ur och Skur-inriktning.Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med intervjuer och observationer i fyra förskoleklasser, två I Ur och Skur samt två traditionella förskoleklasser.Det som framkommit i vår undersökning är att arbetssätten inte skiljer sig åt beroende på om det är en traditionell eller I Ur och Skur-förskoleklass. De skillnader som vi sett beror snarare på lokala arbetsplaner och läraren/lärarna. Däremot är en slutsats att lärandemiljöerna skiljer åt mellan traditionell och I Ur och Skur-förskoleklass. I de traditionella är det mer skollikt och den pedagogiska verksamheten är förlagd inomhus.

För att tränga igenom dagens enorma brus i media krävs ständigt nya metoder att kommunicera med sin målgrupp. Detta yttrar sig inte minst inom en av de mest klassiska kanaler för marknadsföring, annonsering. En annons definieras som ett betalt meddelande med en identifierad säljare som söker att sprida ett budskap till en särskild målgrupp. Gerillamarknadsföring kan definieras som användande av okonventionella metoder för att nå marknadsföringsmål, och fenomenet blir ett allt mer frekvent inslag i marknadsföring idag. Gerillamarknadsföring tillämpat i annonsering kallas ?guerrilla advertising?, eller gerillaannonsering på svenska.

Vårt syfte med undersökningen har varit att med hjälp av intervjuer ta reda på hur några pedagoger säger sig arbeta med konflikthantering. Vi valde att intervjua fyra pedagoger på två olika förskolor. Båda förskolorna arbetar med arbetsmetoden lösningsinriktad pedagogik. Pedagogerna talar om ett brett arbete som innefattar förebyggande arbete, akut konflikthantering och uppföljande arbete. Det arbete som pedagogerna berättar om kan till stora delar relateras till arbetsmetoden lösningsinriktad pedagogik.

The purpose with this paper is that trough a description of the management control at Jitech AB find out if traditional management control have been abandoned for benefit for modern management control and in which extent the transition have happened. Further is the second purpose with this paper to find out which decisions that lies behind the design of the management control and how these are in opposition to with the theory..

FN har deklarerat år 2005 till år 2015 som ett decennium för utbildning om hållbar utveckling. Därför var det intressant att undersöka om det har fått någon genomslagskraft i den gymnasiala undervisningen. Syftet med den här undersökningen var att undersöka om ett skifte från traditionell miljöundervisning till undervisning för hållbar utveckling har skett.Det empiriska materialet består av sex kvalitativa intervjuer med två fysiklärare, två naturkunskapslärare och två samhällskunskapslärare. Resultatet av denna studie visade att kunskaperna för hållbar utveckling varierar bland lärarna och att det inte har skett ett skifte från traditionell miljöundervisning till undervisning för hållbar utveckling fullt ut. Den undervisning som idag bedrivs ligger inom den normativa miljöutbildningen.

Syftet med mitt examensarbete är att få förståelse för John Deweys pedagogik och dess nutida betydelse i relation till en grupp lärares uppfattning om pedagogik, undervisning och demokrati. Syftet är också att utröna huruvida yrkeslärare och ämneslärare skiljer sig åt i dessa av-seenden. För att uppnå mitt syfte har jag valt att göra en kvalitativ studie. Jag har då använt mig av enkäter med ett antal frågeställningar och har även genomfört några intervjuer. Resultatet visar vissa skillnader mellan de olika lärarkategorierna vad gäller sättet att undervisa.

Multi Protocol Label Switching (MPLS) är en routingteknik som blir allt vanligare i dagens nätverk. Vid implementation av MPLS i nätverk är det grundläggande att hårdvaran har tillräckligt hög prestanda för att hantera tekniken. Om så inte är fallet kan det leda till negativa konsekvenser såsom paketförluster eller i värsta fall att routern havererar. Syftet med arbetet var att ta reda på hur processorbelastningen på en router skiljer sig när MPLS var implementerat jämfört med traditionell IP-routing. Routingprotokollen BGP, OSPF och RIP användes tillsammans med de olika routingteknikerna för att se vilket av dessa som krävde minst processorkraft.För att ta reda på hur processorbelastningen påverkades skapades en experimentmiljö.