Sök:

Sökresultat:

1330 Uppsatser om Traditionell läsinlärning - Sida 34 av 89

Projektledning i teori och praktik : att kartlÀgga och effektivisera flödet inom projektering av höga bostadshus i trÀ

Industriellt byggande i trÀ och projektledningsmetoder hÀnger ihop. För att visa pÄ vilket sÀtt de har ett samband har kunskaper om projektledning och byggteknik applicerats pÄ företaget Martinsons sÀtt att projektera höga bostadshus i trÀ. Syftet med examensarbetet Àr att upprÀtta ett förslag till en hÄllbar projektmodell för projekteringsprocessen gÀllandes höga bostadshus i trÀ. Genom strukturering och standardisering av projektflödet i ett bostadsprojekt kan detta i framtiden gynna byggandet av höga bostadshus i trÀ bÄde i Sverige och internationellt. Resultatet visar en flödesstruktur över ett bostadsprojekt, en manual till projektledaren samt en analys över beslutsunderlaget med rekommendationer pÄ ÄtgÀrder för att uppnÄ en effektivare process utifrÄn bÄde traditionell-och agil projektledningsmetodik.

Lika men ÀndÄ olika : En jÀmförelse mellan traditionella förskolor och I Ur och Skur-förskolor om begreppet utomhuspedagogik

I detta examensarbete granskas den pedagogiska verksamhet som bedrivs utomhus. Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen om vad lÀrare vid traditionella förskolor respektive I Ur och Skur-förskolor uppfattar karakteriserar deras pedagogiska verksamhet som bedrivs utomhus. Metoden som valts Àr samtalsintervjuer som genomförts med sju lÀrare, tre traditionella och fyra I Ur och Skur. Resultatet visar att lÀrarna benÀmner sin utomhusverksamhet pÄ olika vis, men att det finns en medvetenhet bland alla om vad begreppet utomhuspedagogik innebÀr. Den stora skillnaden Àr att lÀrarna vid de traditionella förskolorna inte anser att de arbetar med utomhuspedagogik medan lÀrarna pÄ I Ur och Skur-förskolorna anser att de gör det.

Ämnesattityder hos svensklĂ€rare- En jĂ€mförande undersökning av den offentliga- och fristĂ„ende gymnasieskolan

Syftet med min undersökning Àr att genomföra en pilotstudie om svensklÀrares attityder till sitt Àmne och se om dessa pÄverkas av skolform. Jag har genomfört 4 kvalitativa intervjuer pÄ tre gymnasieskolor varav en Àr offentlig och de övriga tvÄ fristÄende. Genom att jÀmföra resultatet av mina intervjuer med tidigare undersökningar samt forskning kring den fristÄende gymnasieskolan har jag försökt svara pÄ frÄgestÀllningen: Finns det hos svensklÀrare attitydskillnader till Àmnet svenska som kan kopplas till skolform? Studiens svar pÄ frÄgestÀllningen visar sig kunna tolkas pÄ tvÄ sÀtt, beroende pÄ vilka faktorer som lÀggs i begreppet attityder till sitt Àmne. Enligt en traditionell tolkning av begreppet sÄ blir svaret pÄ frÄgestÀllningen negativt.

En kvalitativ intervjustudie om bedömningskonstens resa inom idrott och hÀlsa

Denna undersökning behandlar vilka faktorer som pÄverkar multinationella tillverkande företag nÀr de vÀljer att placera kontrollen över sin internationella fysiska distribution (IPD) hos moderbolaget eller det utlÀndska dotterbolaget.Undersökningen Àr genomförd hos sju elektroniktillverkande företag i StockholmsomrÄdet. Datainsamlingen har frÀmst skett genom kvalitativa intervjuer med utvalda personer anstÀllda pÄ företagen, samt via elektroniska kÀllor som tillhandahölls av företagen.Undersökningen syftar till att analysera faktorer som pÄverkar multinationella företag nÀr de vÀljer placering av kontrollen över den internationella fysiska distributionen.Analysen visar pÄ att de faktorer som i störst utstrÀckning pÄverkar multinationella företag vid detta beslut Àr deras egen omsÀttning samt erfarenhet av att vara ett multinationellt företag.Slutsatsen för denna undersökning blir följaktligen att ett multinationellt företag vÀljer placering av kontrollen beroende pÄ vilken fas företaget befinner sig i. Dessa faser identifieras i denna undersökning som Traditionell centralisering, Effektiv decentralisering och HÄllbar centralisering..

Den privatreligiösa grÀnsen : en studie av privatreligiositet i en kristen friförsamling

Studien avser att ta reda pÄ hur tron Àr utformad hos aktiva medlemmar i en kristen frikyrkoförsamling med sÀrskilt fokus pÄ privatreligiositet. MÄlet Àr att fÄ insikt över i vilken grad tron Àr individualiserad och i vilken grad tron Àr formad utifrÄn traditionell kristen tro. Undersökningen har skett genom en empirisk undersökning dÀr fyra kvalitativa intervjuer legat som grund för studien. FrÄgestÀllningarna i studien har handlat om hur aktiva medlemmar i en frikyrkoförsamling ser pÄ sin tro och hur den Àr utformad. Avsikten har varit att se hur vÀl församlingen svarar för den enskilde individens tro samt hur tron kan sÀgas vara formad utifrÄn individuell tolkning med förtecken Ät privatreligiositet.Studien pekar pÄ en tydlig dubbelhet dÀr Ä ena sidan församlingen och dess gemenskap har stor betydelse i mÀnniskors formande av tro, vilket pekar pÄ vikten av en plausibilitetsstruktur.

Drogtester i arbetslivet

I uppsatsen har rÀttslÀget vad gÀller tillÄtligheten av drogtester i arbetslivet utretts. Metoden som anvÀndes i rÀttsutredningen var den traditionell juridisk metod vilket innebar en genomgÄng av samtliga rÀttskÀllor. Det framkom att olika regler kunde vara tillÀmpliga beroende av om det var en offentlig- eller privat anstÀllning. PÄ den offentliga arbetsmarknaden reglerades frÄgan frÀmst i regeringsformen med undantag i bland annat lagen om offentlig anstÀllning. Ingen lagstiftning som direkt reglerade frÄgan pÄ det privata omrÄdet fanns Ànnu, dock offentliggjordes under utredningens gÄng ett lagförslag som föreslogs reglera frÄgan.

Miljö och material i förskolan - en undersökning av tvÄ Montessoriförskolors inomhusmiljö utifrÄn aspekten barns sjÀlvstÀndighet

I denna studie undersöker vi inomhusmiljö och material i tvÄ Montessoriförskolor. VÄra frÄgestÀllningar handlar om hur inomhusmiljön Àr utformad och hur materialet Àr placerat i tvÄ Montessoriförskolor, samt hur tvÄ pedagoger i tvÄ Montessoriförskolor ser pÄ miljö och material utifrÄn följande nyckelbegrepp frÄn lÀroplanen för förskolan: utmaning och stimulans, initiativ och sjÀlvstÀndighet samt demokrati och medinflytande. I vÄr studie utgÄr vi frÀmst frÄn Maria Montessoris teorier angÄende miljö, material och sjÀlvstÀndighet, men tar ocksÄ upp andra teorier kring miljö. Vi anvÀnder oss av observationer och kvalitativa intervjuer, som grundar sig pÄ en pilotstudie som vi genomförde i en traditionell förskola. Resultatet visar pÄ att miljön och materialet i de tvÄ Montessoriförskolorna tillÄter barnen att ta egna initiativ och vara sjÀlvstÀndiga.

VÄrdande relationer i palliativ omvÄrdnad

Den formella lĂ€s- och skrivundervisningen i Sverige inleds i Ă„rskurs 1. Hur lĂ€s- och skrivundervisning bedrivs kan skilja sig Ă„t mellan olika klasser. Trageton (2005) har utvecklat en lĂ€s- och skrivinlĂ€rningsmetod dĂ€r inlĂ€rningen sker via dator.Syftet med föreliggande studie var att undersöka och utvĂ€rdera hur ett antal lĂ€s-, skriv- och sprĂ„kförmĂ„gor pĂ„verkas av Tragetons lĂ€s- och skrivinlĂ€rningsmetod via dator jĂ€mfört med traditionell lĂ€s- och skrivinlĂ€rning.I studien deltog totalt 26 elever i Ă„rskurs 1 pĂ„ en skola i Östergötland. Datorklassen utgjordes av 13 elever i en klass med lĂ€s- och skrivinlĂ€rning via dator. Kontrollgruppen utgjordes av 13 elever i en klass med traditionellt lĂ€s- och skrivinlĂ€rningssĂ€tt.

Informatikens betydelse för omvÄrdnadsarbetet : En systematisk litteraturövrsikt i svensk hÀlso- och sjukvÄrdskontext

HÀlso- och sjukvÄrden stÄr inför en stor utmaning, bÄde i Sverige och i vÀrlden. Kraven ökar pÄ bÄde kvalitet, sÀkerhet och effektivitet. Informatik Àr ett vÀrdefullt verktyg för att hantera dessa nya krav. Trots det nyttjas inte den tillgÀngliga informations- och kommunikationsteknologin fullt ut. Den hÀr systematiska litteraturstudien undersöker vilken betydelse informatik har för omvÄrdnadsarbetet, ur sjuksköterskor verksamma i svensk hÀlso- och sjukvÄrds perspektiv.

Vi lÀr av varandra : En studie om berÀttelsen och religionsundervisning ur ett sociokulturellt perspektiv

Uppsatsen ger en retorisk analys av tidningsdebatten Ranelidfejden 2003. Fejden startade med skribenten Linda Skugges recension i Expressen av Björn Ranelids bok Kvinnan Àr det första könet. Inom kort publicerades artiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som ifrÄgasatte Skugges kompetens som kritiker. Uppsatsen undersöker dessa artiklar och hur de argumenterar för att upprÀtthÄlla respektive bryta mot de normer som finns kring traditionell litteraturkritik. Detta görs genom att utgÄ frÄn Kenneth Burkes dramatistiska analys inklusive ett genusperspektiv.

Vittnesskydd

Syftet med denna uppsats Àr att belysa vad vi har för vittnesskydd i svensk lagstiftning och om skyddet Àr tillrÀckligt med tanke pÄ de eventuella hot som kan förekomma mot vittne i samband med förundersökningar och rÀttegÄngar. Titeln pÄ uppsatsen Àr ?Vittnesskydd?. Syftet Àr ocksÄ att reda ut om det skulle vara möjligt att vittna anonymt, utan att sÀtta rÀttssÀkerheten ur spel, eller om det finns nÄgon annan möjlighet att skydda personer som skall vittna. Jag har anvÀnda mig av en traditionell juridisk metod, lagtext, praxis, proposition och doktrin.

Minerallagen, miljöbalken och plan- och bygglagen: TillstÄndsprocessen för undersökning och bearbetning av koncessionsmineral inom omrÄde med detaljplan eller omrÄdesbestÀmmelser

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka bestÀmmelser i minerallagen, plan- och bygglagen samt miljöbalken som berör varandra under processen att söka och erhÄlla undersökningstillstÄnd och bearbetningskoncession för koncessionsmineraler. Minerallagen Àr den lagstiftning som reglerar utvinningen av koncessionsmineraler i Sverige och Àr en lagstiftning med en lÄng historik. GruvnÀringen i Sverige strÀcker sig tillbaka till 1200-talets bergsbruk och med tidens gÄng har minerallagen utvecklats till den lagstiftning som gÀller idag, en koncessionsrÀttslig minerallag med inslag av inmutningsrÀtt. UtgÄngspunkten var att undersöka hur en gruvverksamhet kan bedrivas inom ett omrÄde med detaljplan eller omrÄdesbestÀmmelser enligt plan- och bygglagen. Undersökningen utfördes enligt traditionell juridisk metod, det vill sÀga genom studier av lagstiftning, förarbeten och doktrin.

TvÄsprÄkiga elevers upplevelse av meningsfullhet med svenska som andrasprÄk

Uppsatsen ger en retorisk analys av tidningsdebatten Ranelidfejden 2003. Fejden startade med skribenten Linda Skugges recension i Expressen av Björn Ranelids bok Kvinnan Àr det första könet. Inom kort publicerades artiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som ifrÄgasatte Skugges kompetens som kritiker. Uppsatsen undersöker dessa artiklar och hur de argumenterar för att upprÀtthÄlla respektive bryta mot de normer som finns kring traditionell litteraturkritik. Detta görs genom att utgÄ frÄn Kenneth Burkes dramatistiska analys inklusive ett genusperspektiv.

Webbhandel : kunden som anvÀndare

NÀr en webbhandelsapplikation ska utvecklas pÄverkas produktleverantörens kunder, eftersom de mÄste förÀndra sina bestÀllningsrutiner. AnstÀllda hos kunden kommer dÀrmed att bli systemanvÀndare. Syftet med den hÀr rapporten Àr att undersöka om detta förhÄllande pÄverkar systemutvecklingsprocessen. Först genomfördes en litteraturstudie, dÀrefter intervjuades fem personer, vilka samtliga arbetar med att utveckla webbapplikationer Ät produktleverantörer.För att ett datasystem ska erhÄlla hög acceptans krÀvs anvÀndarmedverkan och eftersom anstÀllda hos kunden blir systemanvÀndare vid webbhandel, Àr det viktigt att de fÄr delta i utvecklingsprocessen. NÀr anstÀllda hos kunden ska ingÄ i utvecklingsprocessen kommer tidsÄtgÄngen att öka, vilket medför att kostnaderna för webbhandelsapplikationen ökar.

Sex- och samlevnadsundervisning -undervisning och förhÄllningssÀtt pÄ tvÄ skolor i Malmö

Vi har jÀmfört sex- och samlevnadsundervisningen pÄ tvÄ skolor i Malmö. Anledningen till att vi valde att undersöka detta var de mÄnga könsorden ute pÄ dagens skolor. En av skolorna som vi kallar för projektskolan har deltagit i ett projekt dÀr man börjar med undervisningen i Ärskurs fem. HÀr har man lektioner i detta Àmne en gÄng i veckan, i nÄgot som de kallar för vi-pass. Den andra skolan har vi döpt till jÀmförelseskolan och den har traditionell undervisning tio till elva veckor pÄ vÄren i Ärskurs Ätta i biologin.

<- FöregÄende sida 34 NÀsta sida ->