Bakgrund. Smittsamma sjukdomar har i alla tider har framkallat rädsla och fördomar. När vårdaren möter patienter med smittsamma sjukdomar måste de kunna ge trygg vård som grundar sig på teoretisk och praktisk kunskap. I dag möter vårdaren många patienter som bär på smittsamma sjukdomar, nya och tidigare kända, upplevelserna skiljer sig åt beroende på hur mycket kunskap de har om sjukdomen. Syfte.

Många av de ungdomar som är sexuellt aktiva ligger i riskzon för att drabbas av en STD-sjukdom. En förbättrad sexualun-dervisning skulle kunna leda till en ökad kunskap och förstå-else gällande de risker som t.ex. oskyddat sex medför. Syftet med denna studie var att studera i huvudsak skolans sexual-undervisning och hur den påverkar kunskapen om sexuellt överförbara sjukdomar bland ungdomar i åldern 13-17 år. Metoden som användes var en litteraturstudie där 19 veten-skapliga artiklar granskades.

Arbetet med detta examensarbete har varit att undersöka om FMT (Funktionsinriktad Musikterapi) kan vara ett komplement till den traditionella specialpedagogiska undervisningen i grundskolan. FMT kan kort beskrivas som ett arbete med motorisk utveckling. Motoriken är av betydelse för individens utveckling och förmåga till inlärning. Skolverket har kommit fram till att barn i behov av stöd inte alltid får rätt sorts stöd och försöker genom olika förändringar att komma tillrätta med detta. Examensarbetet innehåller resultat av praktikarbeten med två barn som tidigare av olika anledningar givit klasslärarna ?huvudbry?.

Detta arbete cirkulerar det vida begreppet kunskap. Genom att fokusera begreppet till en bestämd ontologisk och epistemologisk sfär, och med hjälp av Aristoteles kunskapsanalys konkretisera det, tillämpas ett analytiskt greppbart kunskapsbegrepp på gymnasieskolans svenskämnesplan. Syftet med en sådan praktisk operation är dels att undersöka svenskämnets specifika kunskapsutrymme, dels att kunna vidga kunskapsdiskussionen till läroplans- och samhällsnivå. Utförda kunskapsanalys av ämnesplanen visar en dubbelhet i kunskapsanvändningen. Å ena sidan inkluderas såväl teoretisk som olika former av praktisk kunskap i ämnets syfte. En tendens att beskriva fronetiskt anstruken kunskap i samband med syftet iakttas.

Det finns idag en mängd forskning som visar hur eleven påverkas av familj och hemförhållanden då eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. Både intervjustudier och enkätstudier har påvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgångspunkt i de sociala förutsättningar som eleven har i och med sin uppväxtmiljö. Att det ser ut på det här viset kan leda till att skola och utbildning är med och reproducerar ojämlikhet samt att upp-rätthålla klasskillnader i samhället. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsättningar för alla elever, måste bakomliggande faktorer gällande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i årskurs nio, där de tillsammans med en av sina föräldrar samtalar kring frågor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

I omvårdnad av patienter utgör beröring en central del. När en person drabbas av sjukdom upplevs det extra viktigt att denne får beröring, be- kräftelse och uppleva att någon bryr sig. Syftet med denna studie var att undersöka vilken kunskap som finns om att använda taktil massage som omvårdnadsåtgärd vid smärta. Detta för att kunna utveckla, för-bättra och individanpassa omvårdnaden för patienterna. En systematisk litteraturöversikt har gjorts över den kunskap som i nuläget finns inom området med hjälp av data som har samlats in på ett systematiskt sätt via databaserna PubMed och CINAHL.

Validering är ett eftertraktat sätt att få sin kunskap och kompetens bedömd. På dagens osäkra arbetsmarknad är det även ett sätt att höja sin kompetens och därmed kunna öka chanserna att erhålla en fast anställning. Vanligast är att validering sker inom vård- och omsorgsarbetet men även andra yrkesorienterade ämnen finns representerade. Denna uppsats utgår från ett sociokulturellt perspektiv med syftet att belysa perspektiv på validering och validander i olika situationer som till exempel valideringsprocessen, bedömning av kunskap och lärares kompetens. Den empiriska studien utgörs av en kvalitativ intervjuundersökning med syfte att utifrån frågeställningarna få ett djup och mening.

Georadar, GPR, används idag inom en mängd olika områden: för kartering av sprickor och kaviteter i tunnlar, undersökning av grundvattennivåer i grusåsar, planering för losshållning ur berg i naturstenstäkter mm. Metoden är enkel att använda och lämnar inga spår efter sig i naturen. Informationen som georadarn ger lämpar sig även mycket väl vid planerandet av grus- och bergtäkt. Detta är idag något som dock ej sker i någon större utsträckning. Syftet med detta examensarbete är att undersöka möjligheterna att använda sig utav georadar vid prospektering av grus- och bergtäkter samt att ge en enkel beskrivning av hur en georadar fungerar.

Vi undersökte i denna studie den kontextuella kunskapens inverkan på läsförståelsen av skönlitteratur hos fem inlärare av svenska som andraspråk i åldern 12-14. Genom ett experiment i en autentisk inlärarmiljö har det socialkonstruktivistiska perspektivet på inlärning använts i skapandet av en inlärningsaktivitet som kretsar kring kontextuell kunskap och kollaborativt lärande. Inlärningsaktiviteten syftade till att förbereda eleverna på läsförståelsetestet genom arbete med kontextuell kunskap kopplat till den skönlitterära text som ingick i läsförståelsetestet. Undersökningens centrala data är en mätning av läsförståelse genom traditionella läsförståelsetest, först genom ett läsförståelsetest som deltagarna var helt oförberedda på och sedan ett läsförståelsetest som deltagarna hade förberetts på genom ovan nämnda inlärningsaktivitet. En observation av inlärningsaktiviteten har också genomförts.

Hepatit C är en blodburen sjukdom som är relativt nyupptäckt och kunskap om att leva med denna är begränsad. Möten och relationer mellan patienter och vårdpersonal kan främjas genom ökad förståelse. Kunskap skulle kunna leda till bättre vård för personer med hepatit C. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser av att leva med hepatit C. En litteraturstudie genomfördes genom att tio artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys.

Denna undersökning riktar sig till personer som är verksamma inom det musikpedagogiska området och som intresserar sig för hur legitimeringen av musik som ämne kan se ut. Vidare riktar sig undersökningen till alla som är intresserade av frågan om olika skolämnens legitimitet. Även politiker och andra makthavare kan ha användning av denna studie. Den öppnar upp för reflektion kring begrepp som kunskap, bildning, musik och makt.Syftet är att undersöka hur musikämnet i den obligatoriska skolan legitimeras av lärarutbildare. Genom intervjuer med lärarutbildare som är verksamma på musikhögskolorundersöks vilka argument som används och hur legitimeringen ser ut.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt samhällsproblem som leder till fysisk och psykisk ohälsa. Våldet kan vara både fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt. Män upplever rädsla att förlora sin manliga identitet samt att bli förlöjligade när de söker hjälp. Det finns ringa forskning kring män som är utsatta för våld i nära relationer. Förståelsen och medvetenheten om mäns erfarenheter av våldet, samt deras behov av stöd och hjälp, är begränsade.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Preoperativ fasta har under många år varit en traditionell metod för att minska risken för aspiration medan patienten är under generell anestesi och för att eliminera risken för postoperativ illamående och kräkningar. Studier visar att trots riktlinjer och rekommendationer gällande preoperativ fasta fastar många patienter i onödan i flera dagar än nödvändigt. Detta kan orsaka skador och obehag hos patienten som till exempel: törst, huvudvärk, illamående, svaghet och trötthet.Syfte: Syfte med denna studie var att undersöka hur patienter upplever fasta mer än 12 timmar innan en akutoperation.Metod: Arbetet hade en kvalitativ ansats där 12 patienter som genomgått akut operation inkluderades. Data samlades in genom en semistrukturerad intervju, med hjälp av öppna frågor enligt en intervjuguide och analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.Resultat: Analyserna resulterade i fyra kategorier: Preoperativ information, upplevelse av fasta, hantering av preoperativ fasta och upplevelse av preoperativ tid och åtta underkategorier: Bristfällig information, tillräcklig information, bristfällig kunskap trots tidigare vårderfarenhet, fysisk påverkan, psykisk påverkan, strategi, väntetid och fastetid.Slutsats: Deltagarna i studien upplevde brist på information och kunskaper om den preoperativa fastans betydelse. Studien visade att patienterna som väntade på akut operation på akutvårdsavdelning fastade längre än nödvändigt trots riktlinjer och rekommendationer gällande preoperativ fasta från Svensk förening för Anestesi och Intensivvård (SFAI).

Syftet med denna studie var att beskriva blivande och legitimerade sjuksköterskors attityder och uppfattningar i behandlingen av akut smärta hos barn, samt hur blivande och legitimerade sjuksköterskor bedömer sin egen kunskapsnivå i smärthanteringen av barn med akut smärta. Datainsamling gjordes i fulltextdatabaserna ELIN@Dalarna, Blackwell Synergy och EBSCO Host. Sökord var nurse, acute pain, pain, pain management, children, nursing, assessment, pediatric, attitudes, beliefs och knowledge. Studiens resultat bygger på 16 vetenskapliga artiklar. Majoriteten av sjuksköterskorna ansåg att barn tolererar smärta sämre än vuxna och de var endast beredda att acceptera smärta hos barn i samband med mindre procedurer.

Syftet med studien är att undersöka specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av elevhälsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet är framförallt att belysa uppfattningarna av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Vi har utgått från en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vår studie innebär det att vi har använt oss av semistrukturerad intervjuform, då vi vill få fram specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av fenomenet elevhälsan. I analysen av vårt empiriska material har vi använt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.