De kunskapsintensiva företagen har ökat sin nÀrvaro pÄ marknaden. Dessa företag har en annan sammansÀttning Àn traditionell industri gÀllande företagens tillgÄngar vilket ger upphov till att den traditionella bilden av redovisningens innehÄll börjar ifrÄgasÀttas. Detta arbete har till syfte att beskriva vilka modeller, mÄlgrupper och motiv företag har för att redovisa intellektuellt kapital i Ärsredovisningen. UtifrÄn ett urval pÄ 200 företag genomfördes en fallstudie pÄ fem företag som i nÄgon bemÀrkelse presenterat intellektuellt kapital i Ärsredovisningen. Resultatet pekar pÄ att det intellektuella kapitalet börjar fÄ en framtrÀdande roll inom kunskapsintensiva företag.

Uppsatsen Àr en reflekterande och behandlar ett verk som har skapats inom ramen för examensarbete i medier vid Högskolan i Skövde. Verket bestÄr av en datoranimerad sekvens med rytmisk sportgymnastik. Texten inleds med idén bakom verket och de mÄl som har satts upp för arbetet.Efter det ges en kort introduktion till rotoscoping och varför de vanliga metoderna inte fungerar i just detta fall. DÀrefter följer hur jag anpassat den traditionella rotoscoping-metoden till 3D-verktyget Maya och utvunnet rörelsedata för att vidare förÀdla rörelsen med hjÀlp av nÄgra av Disneys 12 animationsprinciper.Sedan tillkommer en redovisning av de estetiska moment som har ingÄtt i framstÀllandet av min animation och klarlÀgger den tekniska och kreativa processen bakom verket. Den centrala slutsatsen som presenteras i rapporten Àr att en utvecklad form av traditionell rotoscoping kombinerad med ett par av Disneys 12 animationsprinciper har anvÀnts och fungerat för att avbilda rytmisk sportgymnastik med band med hjÀlp av tekniskt lÄg kvalitativ referensmaterial..

En stad bestÄr av ett antal egenskaper som kan beskrivas utifrÄn dess karaktÀr och innehÄll, Àven kallat stadskvaliteter. För att ett samhÀlle ska fungera och mÀnniskor ska vilja bosÀtta sig dÀr mÄste platsen bidra till att tillfredsstÀlla medborgarnas funktionella behov liksom de sociala behoven. För att staden ska kunna tillfredsstÀlla medborgarnas trivsel och behov pÄ samma gÄng krÀvs det att en del faktorer samverkar. De faktorer eller egenskaper som finns i ett bostadsomrÄde kallas för stadskvaliteter och har tagits fram och analyserats i och med en litteraturstudie grund pÄ tidigare utförda studier inom Àmnet med fokus pÄ ett socialt hÄllbart samhÀlle Stadskvaliteterna kan sammanfattas och definieras enligt följande; trygghet och sÀkerhet, gemenskap, fysisk och estetisk miljö, kommersiell service, grön- och vattenomrÄden, kommunikationer och lÀget i staden.Stadskvaliteterna ter sig vara av ett mer eller mindre vÀrde i bostadsomrÄden beroende pÄ grundförutsÀttningar, lÀge, typ av befolkning och situation. Stadens alla bostadsomrÄden Àr unika i sig sjÀlva, de ser olika ut och mÀnniskorna som bor i ett bostadsomrÄde kan ha skilda Äsikter frÄn de som bor i ett annat bostadsomrÄde, dÀrför mÄste kvaliteterna undersökas enskilt pÄ respektive plats.

I detta examensarbete har jag undersökt samtyckesutredningen gÀllande vÄldtÀkt av Madeleine Leijonhufvud. Jag har valt att studera hur den gÀllande rÀtten inom omrÄdet ser ut, varför den ser ut som den gör, samt vilka de senaste förÀndringarna Àr. Vidare har jag undersökt hur samtyckesregleringen Àr föreslagen att vara utformad, hur utredarna för samtyckesregleringen motiverat införandet av den, samt varför förslaget om samtyckesregleringen avfÀrdades. Arbetet bygger pÄ en kvalitativ och deskriptiv traditionell juridisk metod, med bl.a. lagtext, förarbeten, doktrin, praxis och offentligt tryck.

Syftet med min undersökning Àr att genomföra en pilotstudie om svensklÀrares attityder till sitt Àmne och se om dessa pÄverkas av skolform. Jag har genomfört 4 kvalitativa intervjuer pÄ tre gymnasieskolor varav en Àr offentlig och de övriga tvÄ fristÄende. Genom att jÀmföra resultatet av mina intervjuer med tidigare undersökningar samt forskning kring den fristÄende gymnasieskolan har jag försökt svara pÄ frÄgestÀllningen: Finns det hos svensklÀrare attitydskillnader till Àmnet svenska som kan kopplas till skolform? Studiens svar pÄ frÄgestÀllningen visar sig kunna tolkas pÄ tvÄ sÀtt, beroende pÄ vilka faktorer som lÀggs i begreppet attityder till sitt Àmne. Enligt en traditionell tolkning av begreppet sÄ blir svaret pÄ frÄgestÀllningen negativt.

The consumer of today is bombarded by an increasing number of commercial messages, which makes it harder and harder for brands to cut through the clutter. Because of this, new methods are developed and introduced to the market every day. One of the most widely discussed of these methods is guerrilla advertising. Even though the method has received numerous praises there are not any academic proofs supporting these arguments. The authors, of this thesis, have examined if guerrilla advertising is more or less effective compared to traditional advertising and what the reasons for the result are.

Att göra böcker i digitala format Àr inte lÀngre nÄgon nyhet dÄ det har förekommit lÀnge. Den svenska marknaden har dock inte förflyttat fokus frÄn den traditionella fysiska boken till de digitala formaten Ànnu. Den nya tekniken har potential att förÀndra marknaden och göra den mer kommersiell med fler alternativ till den traditionella boken och flera amerikanska storföretag har utvecklat affÀrsmodeller som utnyttjar detta. Den amerikanska försÀljningen av e-böcker har under Är 2012 gÄtt om försÀljningen för inbundna böcker. I Sverige var marknaden för e-böcker i början av 2012 inte större Àn 1,5 procent av bokmarknaden.För de svenska författare och bokförlag som vill utforska kommersiella strategier för utgivning av e-böcker stÄr frÀmst nordamerikanska och nÄgra fÄ svenska företag till buds med olika alternativ för utgivningen.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur elevers uppfattningar om genus pÄverkas av litteratur och boksamtal som belyser genusmönster. FrÄgestÀllningarna vi har försökt besvara Àr: Vilka förestÀllningar har elever om genus och genusmönster? Och hur pÄverkas elevers förestÀllningar om genus och genusmönster av höglÀsningsböcker och boksamtal som belyser genusmönster? Vi har undersökt tvÄ klasser i Är 1 och anvÀnt observation som informationsinhÀmtande metod. Det vi observerat för att kunna ta reda pÄ elevernas förestÀllningar om genusmönster Àr deras rörelser och samtal under vÀrderingsövningar. Resultatet visar att elevernas förestÀllningar om genus skiljer sig Ät mycket.

I och med den tillvÀxtprognos som Göteborgs Stad har sÄ kommer Àven godstransporterna attöka. Syftet med studien Àr dÀrför att identifiera slöserier i kommersiell godstrafik med hjÀlp avLean Productions 7 + 1 slöserier. Slöserierna skall sedan anpassas för att kunna framstÀllas i enLeanbaserad slöserimodell för den kommersiella godstrafiken. Dessa kommer sedan teoretisktatt effektiviseras eller elimineras. TillvÀgagÄngssÀttet har bestÄtt av kvalitativa observationer,intervjuer samt teoriinsamling.Lean Production Àr ett produktionssystem och synsÀtt framtaget av Japanska företaget Toyota.Dess tvÄ huvudprinciper Àr att företagen alltid ska respektera mÀnniskor och sina medarbetaresamt stÀndigt jobba med förbÀttringar för att bli sÄ effektiva och produktiva som möjligt.FörbÀttringarna sker i form av att identifiera Leans 7+1 slöserier för att dÀrefter reducera ellereliminera dem.Studiens resultat Àr hÀpnadsvÀckande hur ineffektiva vissa transporter Àr.

Studien syftar till att undersöka hur förskollĂ€rare arbetar med att frĂ€mja barns sprĂ„kutveckling i förskolan utifrĂ„n barns olika förutsĂ€ttningar.  Fokus i studien Ă€r att se likheter och skillnader mellan en förskola som arbetar med en specifik metod (Öjaby- metoden) och en förskola som arbetar ?traditionellt? med sprĂ„kutveckling utan nĂ„gon specifik metod. Jag tar ocksĂ„ upp de olikheter som kan finnas i barns sprĂ„k och vikten av att barn fĂ„r sitt sprĂ„k stimulerat pĂ„ en rad olika sĂ€tt. BĂ„de i hemmet och i förskolan.För att undersöka detta har jag anvĂ€nt mig av en kvalitativ ansats dĂ€r jag intervjuade fyra förskollĂ€rare. TvĂ„ förskollĂ€rare pĂ„ en traditionell förskola och tvĂ„ pĂ„ en förskola som arbetar med förhĂ„llningssĂ€ttet tidig lĂ€s- och skrift.I resultatet framkom det att förskollĂ€rarna Ă€r vĂ€l medvetna om sprĂ„ket och det Ă€r verkligen nĂ„got som de arbetar med pĂ„ mĂ„nga olika och kreativa sĂ€tt.

I och med den tillvÀxtprognos som Göteborgs Stad har sÄ kommer Àven godstransporterna attöka. Syftet med studien Àr dÀrför att identifiera slöserier i kommersiell godstrafik med hjÀlp avLean Productions 7 + 1 slöserier. Slöserierna skall sedan anpassas för att kunna framstÀllas i enLeanbaserad slöserimodell för den kommersiella godstrafiken. Dessa kommer sedan teoretisktatt effektiviseras eller elimineras. TillvÀgagÄngssÀttet har bestÄtt av kvalitativa observationer,intervjuer samt teoriinsamling.Lean Production Àr ett produktionssystem och synsÀtt framtaget av Japanska företaget Toyota.Dess tvÄ huvudprinciper Àr att företagen alltid ska respektera mÀnniskor och sina medarbetaresamt stÀndigt jobba med förbÀttringar för att bli sÄ effektiva och produktiva som möjligt.FörbÀttringarna sker i form av att identifiera Leans 7+1 slöserier för att dÀrefter reducera ellereliminera dem.Studiens resultat Àr hÀpnadsvÀckande hur ineffektiva vissa transporter Àr.

Vi ser en förÀndring i hur vi anvÀnder applikationer. FrÄn att tidigare varit associerat till en dator och begrÀnsat till ett par operativsystem finns de numera överallt. Fler plattformar innebÀr att man mÄste utveckla en applikation till var och en av dessa. Detta gör att utvecklingstiden och kostnaderna ökar och efterfrÄgan av crossplattformlösningar i form av webbapplikationer har dÀrför ökat. Vi tittar nÀrmare pÄ hur det gÄr att anvÀnda sig av HTML5, och övriga tekniker som en modern webblÀsare har integrerat stöd för, för att utveckla webbaserade applikationer.

SammanfattningTitel: Strategi fo?r att kommunicera produkten fiberanslutning.Bakgrund: Vem bygger internet i Sverige? Det finns ma?ngder av fo?retag som bygger fiberna?tverk. Ett utav dessa a?r Bja?re Kraft Bredband AB. Fiberna?tverk a?r den snabbaste och senaste tekniken fo?r datao?verfo?ring.

Syftet har varit att utreda begreppet ?barnets bÀsta? och förklara vilken svÄrighet dessa ord har i vÄr lagstiftning. Analysen har till största del inriktats pÄ barnets bÀsta vid förÀldrars tvister, och efterföljande beslut om vÄrdnad, boende och umgÀnge. Arbetet har följt traditionell juridisk metod genom att relevant rÀttsinformation har tagits fram och sedan tillÀmpas pÄ frÄgestÀllningarna genom en ingÄende tolkning för att komma till en slutsats. Tolkningen av olika skrivningar i lagtext och andra styrande dokument sker olika hos myndigheter vilket har belysts och visar pÄ svÄrigheten att nÄ rÀtt svar i det enskilda fallet.

Att skapa animerad film Àr nÄgot som kan krÀva mycket tid och arbete. Mer stiliserade visuella stilar kan inte bara vara estetiskt tilltalande utan Àven skapa mer tidseffektiva arbetsprocesser. Den hÀr studien utforskar hur anvÀndandet av cel-shading tillsammans med ett stiliserat utseende pÄverkar en animeringsproduktion och dess effektivitet. Detta gjordes genom att skapa en kortfilm producerad med detta effektiva arbetssÀtt. Resultatet visade pÄ att ett stiliserat utseende har möjlighet att förenkla bÄde modellering, texturering och animering.