En nyutbildad intensivvårdssjuksköterska besitter många olika kunskaper då hon/han först oftast arbetat som sjuksköterska och sedan gått vidare till att arbeta på en intensivvårdsavdelning. Syftet med detta examensarbete var att beskriva upplevelsen av att vara en nyutbildad intensivvårdssjuksköterska på en intensivvårdsavdelning. Åtta nyutbildade intensivvårdssjuksköterskor deltog i studien. Datainsamlingen genomfördes med intervjuer och intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i en huvuvudkategori, Att utföra sina arbetsuppgifter trots känslor av osäkerhet med tre underkategorier, vara rädd och nervös från början men successivt bli tryggare sin yrkesroll, behov av stöd i form av inskolning och handledning, ha det teoretiska kunskaper men känna brister i praktiskt utövandet.

Området vi valde att studera är inskolning av de minsta barnen i förskolan. Denna studie behandlar ett område inom förskolan som är ständigt återkommande, och forskning visar att det är väldigt viktigt att barnets första tid i förskolan blir bra. Inskolningen blir det första mötet för barnen och deras familjer med förskolans värld. Syftet med studien var att granska hur några olika förskolor arbetar med inskolningsprocessen. Anknytningsteori och livsvärldsfenomenologisk teori fick genomsyra denna studie, och våra frågeställningar är baserade på teorierna.

Uppsatsens syfte är att undersöka likheter och skillnader i föräldrars upplevelser ochpedagogers resonemang kring inskolning av barn utan tidigare erfarenheter av denpedagogiska verksamheten i förskolan. Anledningen till undersökningen handlar om attbelysa de olika intressen och behov som kan finnas under inskolningsperioden.Undersökningen grundar sig på en kvalitativ ansats i form av sex intervjuer av trepedagoger verksamma inom förskolans verksamhet samt tre föräldrar som under detsenaste halvåret skolat in ett barn utan tidigare erfarenheter av den pedagogiskaverksamheten i förskolan. Materialet har utifrån ett fenomenografiskt perspektivanalyserats där fokus har legat i att finna eventuella skillnader och likheter irespondenternas upplevelser och resonemang kring fenomenet, inskolning. I resultatetframkom likheter i pedagogers resonemang och föräldrars upplevelser där samtligamenar att barnets trygghet är det primära målet för inskolningen. Det visar sig attföräldrars oro för barnets välbefinnande efter momentet av att lämna barnet kan utgöraett hinder vid barnets inskolning.

Syftet med denna uppsats är att få en inblick i pedagogers syn på inskolning. Vi ville ta reda på hur pedagogerna praktiserar sina kunskaper och erfarenheter för att barnen ska få en trygg och positiv start när de börjar skolan. Att ta reda på föräldrarnas uppfattning av inskolning är också en del av syftet i och med att de spelar en viktig roll i inskolningsprocessen. Undersökningsmetoden som vi använde oss av är en empirisk studie. Resultatet bygger på intervjuer med sex pedagoger och insamlade enkäter från 76 föräldrar.

BakgrundDenna studie behandlar pedagogers sätt att bemöta och skapa kontakt med barn, äldre än tre år, vid inskolning/överinskolning. Litteratur och forskning kring äldre barns start i förskolan är väldigt sparsamt förekommande vilket ökade vårt intresse allt eftersom mer information hittades. Vi utgår från Sterns teori om barns utveckling och de fem domäner som relaterar till barnets upplevelse av sig själv; samvaro, samspel, samförstånd, samtal och sammanhang.SyfteVårt syfte är att undersöka pedagogers tankar kring sitt sätt att samspela och knyta kontakt till barn mellan tre och sex år vid inskolning/överinskolning.MetodStudien utgår från en kvalitativ fenomenografisk ansats där verktyget self report använts för att undersöka respondenternas upplevelser kring ett fenomen. Tretton pedagoger deltog i studien.ResultatResultatet i studien visar vikten av engagerade pedagoger i samband med inskolning/ överinskolning av barn äldre än tre år och att hela arbetslaget behöver vara involverade. Vidare visar resultatet skillnader på hur man skolar in ett yngre och ett äldre barn.

Sammanfattning Syftet med vårt arbete är att belysa inskolning ur tre olika perspektiv, barnens, pedago-gernas och föräldrarnas. Det kan vara svårt för föräldrarna att lämna sitt barn till någon helt okänd och därför är pedagogernas roll viktig. Både barn och föräldrar måste känna sig trygga och välkomna när de kommer till förskolan. För att beskriva dessa tre per-spektiv, valde vi att intervjua pedagogerna, lämna ut enkäter till föräldrarna och obser-vera barnen samt pedagogerna och föräldrarna. Vi har utgått ifrån John Bowlbys teori om anknytning och anknytningsbeteende. Resultatet av vår undersökning är att barnen använder sig av anknytningsbeteende för att fånga de vuxnas uppmärksamhet.

BAKGRUND: Hur kan en inskolning gå till och vad finns det för inskolningsformer ochinskolningsstrukturer? För att barnets första möte med förskolan ska bli så bra som möjligtfinns inskolning att tillgå som är en introduktionstid in i verksamheten. När ett barn kommersom ny till en förskola, behöver pedagogerna ta hänsyn till hans/hennes tidiga anknytning ochutveckling för att på bästa sätt bemöta barnet.SYFTE: Syfte är att undersöka hur inskolningar av de yngsta barnen, 1-3 år på sex olikaförskolor kan gå till, ur sex pedagogers perspektiv.METOD: Vi har använt en kvalitativ undersökningsmetod med intervju som redskap. Sexpedagoger från förskolans verksamhet intervjuades.RESULTAT: I resultatet framgår att pedagogerna betonar vikten av inskolningensbetydelse, för att det nya barnet ska få en trygg start i förskolan. Trygghet är något sompoängteras som viktigt under inskolningen.

Uppsatsen ; Inskolningens betydelse för det livslånga lärandet av Malmqvist, Annika & Svensson, Sandra handlar om inskolning i förskola och skola. Den belyser barns, föräldrars och pedagogers känslor och tankar kring inskolningen. Barn och föräldrars rätt till trygghet och information ligger som grund för uppsatsen. Vi har utgått från frågeställningarna: Varför har vi inskolning i förskolan? Varför ska förskolebarnen inskolas i skolan? Behövs inskolningen i förskolan/skolan? Syftet är att vi vill skaffa oss den kunskap som krävs för att kunna ge barn och föräldrar den start i förskola och skola som de har rätt till.

Syftet är att göra en undersökning om olika inskolningsmodeller av barn i ett års ålder utifrån ett barnperspektiv. Mina frågeställningar är: Finns det några avgörande för- och nackdelar med de olika modellerna? Hur upplever föräldrar och pedagoger (förskollärare och barnskötare kommer att benämnas som pedagoger i studien) de olika inskolningsmodellerna utifrån barnets behov? Vad kännetecknar en god inskolning? Spelar barnets ålder någon roll? Det finns inte någon exakt vetenskap eller forskning om de olika modellerna. Därför vill jag med olika teorier samt ett eget undersökande i form av observationer, enkäter och intervjuer, komma fram till vad dessa modeller tillför ett barn som är ett år. Jag vill utifrån ett barnperspektiv ta reda på vad fördelarna är med de olika inskolningsmodellerna.

Syftet med studien har varit att undersöka instrumentallärares erfarenheter av undervisning på distans, och vidare deras uppfattningar av huruvida webbaserad distansundervisning som lektionsform är lämplig som ersättning för- eller komplement till traditionell undervisning. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med fyra instrumentallärare som arbetar med distansundervisning. Resultatet visar att distansundervisning bör användas som ett komplement till traditionell undervisning, men när traditionell undervisning inte är möjlig kan distansundervisning användas som ersättning..

Enligt l?roplanen ?r det arbetslagets ansvar att se till att en god introduktion erbjuds till barn och familj. V?rdnadshavarna ska ?ven f? m?jlighet till delaktighet i verksamheten samt att ett gott samarbete m?jligg?rs mellan parterna. Syftet med unders?kningen ?r att genom v?rdnadshavares erfarenheter och uppfattningar bidra med ?kad kunskap och f?rst?else f?r hur trygghet skapas under barnets introduktion tillsammans med v?rdnadshavare och pedagoger.

The reason for this essay is to investigate if productplacement will replace the traditionall advertising on TV..

The purpose of this study is to create an understanding of how parents and preschool teachers experience induction at preschool. The induction creates collaboration between preschool teachers and parents where the interaction and socio-cultural factors have been key theories for the work task.The method used has been of qualitative nature where interviews were made with parents and preschool teachers. In these interviews, they shared their insights of how they experienced the interaction and communication during induction. I asked the parents what they felt was good communication and interaction during the induction. The same question was given to preschool teachers to respond to and also if there was something that worked less good during induction.The results show that parents and preschool teachers feel that induction works well satisfactory and that it is important that the interaction work well between both parts.

Vi säger ofta att leken är så viktig, att leken är barns sätt att lära. I svensk förskola är den s.k. fria leken ett stående inslag. Vår erfarenhet är att pedagoger inte lägger ner något större arbete på barnens lek eller visar något större intresse för den. När barnen leker, så kan de vuxna göra något annat.

Examensarbetets syfte var att öka förståelsen för inskolningens betydelse för flerspråkiga barn i förskolan och hur förskollärare arbetar med inskolningar. Det ingick även i syftet att undersöka vad förskollärare lyfter fram för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling vid inskolningar och under barnens fortsatta vistelse på förskolan. Frågeställningarna som låg till grund för undersökningen var: Vilka faktorer anser förskollärare viktiga att beakta vid inskolningar av flerspråkiga barn i förskolan? Vilka aspekter lyfter förskollärare fram för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling? Den teoretiska utgångspunkten i examensarbetet var det sociokulturella perspektivet som innebär att barn lär genom socialt samspel och kommunikation.Som metod användes intervjuer med tolv förskollärare som är verksamma på förskolor med mångkulturella barngrupper i en mellansvensk kommun. Frågorna som ställdes handlade om hur lång erfarenhet förskollärarna har av arbete i förskola och med mångkulturella barngrupper.