Sökresultat:
1283 Uppsatser om Traditionell hävd - Sida 30 av 86
Undervisning i moderna sprÄk : en studie av metoder och arbetssÀtt i tyska
Huvudsyftet med detta arbete Àr att Àr att undersöka skillnaderna mellan undervisningen i moderna sprÄk idag och tidigare traditionell sprÄkundervisning. En del av syftet Àr ocksÄ att undersöka vilka metoder/arbetssÀtt som anvÀnds vid sprÄkinlÀrning. Arbetet innehÄller en litteraturstudie samt fyra intervjuer med lÀrare i tyska. Resultatet visar att det som skiljer lÀroplanen i moderna sprÄk ifrÄn tidigare lÀroplaner Àr betoningen av kommunikation, internationell informationsteknik samt kultur. Vi sprÄklÀrare ska lÀra eleverna att kommunicera Ànnu bÀttre sÄ att de kan göra sig förstÄdda internationellt.
Frivillighetsorganisationer i arbetet med hemlöshet i Sverige, Polen och Kanada : Komparativ analys i relation till vÀlfÀrdsstaten
Syftet med studien Àr att belysa frivillighetsorganisationers arbete med hemlöshet i Sverige, Polen och Kanada genom att, utföra en komparativ analys av deras tillvÀgagÄngsÀtt och metoder i relation till olika vÀlfÀrdskontexter. Studien insamling av primÀrdata Àr gjord genom semistrukturerade intervjuer med tre nyckelrespondenter frÄn respektive land. IntervjufrÄgorna Àr framtagna utifrÄn det syfte och frÄgestÀllningar som genomsyrar studien och för att fÄ fram frivillighetsorganisationernas egna upplevelser om relationen till hemlöshet och vÀlfÀrdsstaten. Materialet analyserades dÀrefter utifrÄn en historisk och traditionell komparation av organisationernas ökade utrymme i den tillbakadragande vÀlfÀrdsstaten. Slutsatsen i denna studie Àr att frivillighetsorganisationerna bör krÀva mer utrymme i samhÀllet, frÀmst i Sverige och Polen.
RÀkna med slöjden : En studie om praktisk matematik
Arbetet kopplar ihop matematiken med trÀ- och metallslöjden. Filosofen Deweys tankar om att praktiskt arbete gynnar elevers kunskapsbildning var utgÄngspunkten för syftesformuleringen.Syftet med arbetet var att bidra till nya perspektiv pÄ matematikundervisningen i grundskolans senare Är. Detta har jag gjort genom att tillverka ett pedagogiskt material i form av fyra slöjdföremÄl med tillhörande pedagogiska tankar.Som bakgrund till det praktiska arbetet har jag bearbetat litteratur men Àven genomfört ett flertal kvalitativa intervjuer med olika lÀrare. Intervjuerna behandlade lÀrarnas syn pÄ praktisk matematik jÀmfört med traditionell matematikundervisning samt geometri kopplat till praktisk matematik. Resultatet av intervjuerna visar i stora drag att bÄde matematik och trÀ- och metallslöjdlÀrarna var positiva till praktisk matematik.
Dold samÀganderÀtt till fast egendom
Dold samÀganderÀtt till fast egendom Àr en rÀttsfigur som uppkommit genom praxis. Syftet har varit att skapa ett ekonomiskt skydd till den make som inte varit formell köpare. Den make som inte Àr civilrÀttslig Àgare till en fastighet ges möjligheten att bli samÀgare om vissa förutsÀttningar Àr uppfyllda. Fastigheten ska vara köpt för gemensamt bruk och den make som hÀvdar dold samÀganderÀtt ska ha bidragit ekonomiskt till förvÀrvet. Makarna ska Àven ha haft avsikten att Àga egendomen gemensamt, Àr avsikten inte uttryckt har det godtagits en sÄ kallad tyst överenskommelse.
LÀsundervisning - ur nÄgra lÀrares perspektiv
LÀsundervisning, dess syfte och innehÄll har förÀndrats genom historien. Det har Àven skolan, dess form och innehÄll gjort. Idag Àr det viktigt att anpassa lÀsundervisningen till alla elever utifrÄn deras förutsÀttningar och behov (Lpo 94, 2005). Syftet med vÄr studie Àr att fördjupa vÄra kunskaper om hur lÀsundervisning kan bedrivas. I litteraturbakgrunden fokuserar vi pÄ olika faktorer som krÀvs för att eleverna ska anamma lÀsningen samtidigt som vi redogör för tvÄ vanliga lÀsundervisningsmetoder som kan anvÀndas i undervisningen.
Barn i skuldfÀlla: barns rÀtt till en bra start i livet
Ă
ret 1995 Àndrades reglerna i förÀldrabalken som reglerar förmyndarskap för
barn. Genom Àndringen sÄ tillfaller automatiskt, om inget annat sÀgs,
förmyndarskapet till vÄrdnadshavaren. Detta innebÀr att vÄrdnadshavarens
stÀllning stÀrktes genom att exempelvis alla barnets konton skall vara
tillgÀngliga för vÄrdnadshavaren. Men i vissa fall, bland annat om barnet
skall skuldsÀttas, sÄ skall överförmyndaren kontaktas.
Syftet med denna framstÀllning var att utreda rÀttslÀget i förÀldrabalken
och utsökningsbalken med hjÀlp av traditionell juridisk metod. I
slutdiskussionen kommer jag att belysa Àmnet utifrÄn olika aspekter för att
sedan komma med egna idéer och förslag till Àndring i dagens gÀllanderÀtt.
En huvudtanke bakom Àndringarna i förÀldrabalken var att vÄrdnadshavaren
vill barnet sitt bÀsta.
Ăr det vĂ€rt mödan?: Ett examensarbete om ljud och tal som informationsbĂ€rare
Inom (traditionell) radio finns tre olika typer av informationsbÀrare/kanaler nÀmligen tal, ljud och musik. Syftet med vÄrt arbete Àr att ta reda pÄ vilken typ av information som bÀst lÀmpar sig för kanalen tal respektive ljud. Detta har vi gjort genom att mÀta informationsförlusten under ett lyssningstest dÀr vi anvÀnt oss av kanalerna tal och ljud. Vi har Àven dÄ vÀgt in faktorn av störljud/brus (auditiv information som konkurrerar med meddelandet, exempelvis ljud som uppstÄr vid bilkörning) och mÀtt vilket medie som har störst brustolerans. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan kanalerna och olika typer av information, generellt kan dock sÀgas att tal hade större genomslagskraft medan ljud hade större brustolerans.Det mest centrala vi upptÀckte i studien Àr kanalernas olika vÀrdesatser dÀr tal Àr den huvudsakliga informationsbÀraren och ljudet i större grad bidrar med kÀnsla.
RÀttshjÀlp och rÀttsskydd: en jÀmförelsestudie
Syftet med denna uppsats har varit att utreda konsekvenserna av att rĂ€ttshjĂ€lpen blivit subsidiĂ€r till rĂ€ttsskyddsförsĂ€kringarna. Uppsatsen grundar sig pĂ„ traditionell juridisk metod samt jĂ€mförelser av försĂ€kringsvillkor och statistik. Behovet av rĂ€ttshjĂ€lp har funnits lĂ„ngt tillbaka, dock infördes den första rĂ€ttshjĂ€lpslagen i Sverige först Ă„r 1972. Parallellt med rĂ€ttshjĂ€lpen finns rĂ€ttsskyddsförsĂ€kringar, som ingĂ„r i hemförsĂ€kringen. Ă
r 1996 blev rÀttshjÀlpslagen subsidiÀr vilket betyder att rÀttsskyddsförsÀkringen skall anvÀndas i första hand om behov av hjÀlp finns.
VÄrdslös kreditprövning och dess effekt pÄ konsumentens Äterbetalningsskyldighet: Möjligheten till jÀmkning av Äterbetalningsskyldigheten vid vÄrdslös kreditprövning
Mitt huvudsakliga syfte med uppsatsen har varit att utreda vilken Äterbetalningsskyldighet konsumenten ÄlÀggs efter vÄrdslös kreditprövning. FrÀmst har möjligheten till jÀmkning av Äterbetalningsansvaret utretts. Syftet har Àven varit att försöka bedöma om införandet av kreditprövningsskyldigheten fÄtt avsedd effekt, dÀrmed om konsumentskyddet vid bristande kreditprövning Àr tillrÀckligt högt med hÀnsyn till Konsumentkreditlagens syfte. I arbetet har anvÀnts traditionell juridisk metod. De civilrÀttsliga pÄföljderna vid bristande kreditprövning Àr idag begrÀnsade.
Samlingens pedagogiska syfte : En frÄga om kompetenta pedagoger, pedagogisk dokumentation, lÀroplan för förskolan 2010 och ledarskapets betydelse
Avsikten med undersökningen Àr att klarlÀgga om det finns ett pedagogiskt syfte med samling, en traditionell aktivitet som förekommer dagligen i förskolan. Vi vill Àven efterforska vad som styr innehÄll, lÀrande och hur pedagogiskt ledarskap utövas. Med anledning av detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod vid undersökningen av sju observationer, och tolv semistrukturerade intervjuer med förskollÀrare och förskolechefer. Undersökningen har utförts pÄ kommunala och privata förskolor i tvÄ större kommuner i Sverige. Resultatet visar att förskollÀrarna har ett pedagogiskt syfte med samlingen, som illustreras av ett lÀrande frÀmst utifrÄn sÄng, rörelse och matematik, vilket gÄr att hÀrröra till LÀroplan för förskolan Lpfö98 (reviderad 2010). NÀr det kommer till innebörden av begreppet pedagogiskt syfte, uppfattar vi dÀremot inte att alla delar som kartlÀggning, planering, utvÀrdering och uppföljning för att synliggöra barns lÀrande och för att utveckla verksamheten förekommer..
Projektledning i teori och praktik : att kartlÀgga och effektivisera flödet inom projektering av höga bostadshus i trÀ
Industriellt byggande i trÀ och projektledningsmetoder hÀnger ihop. För att visa pÄ vilket sÀtt de har ett samband har kunskaper om projektledning och byggteknik applicerats pÄ företaget Martinsons sÀtt att projektera höga bostadshus i trÀ. Syftet med examensarbetet Àr att upprÀtta ett förslag till en hÄllbar projektmodell för projekteringsprocessen gÀllandes höga bostadshus i trÀ. Genom strukturering och standardisering av projektflödet i ett bostadsprojekt kan detta i framtiden gynna byggandet av höga bostadshus i trÀ bÄde i Sverige och internationellt. Resultatet visar en flödesstruktur över ett bostadsprojekt, en manual till projektledaren samt en analys över beslutsunderlaget med rekommendationer pÄ ÄtgÀrder för att uppnÄ en effektivare process utifrÄn bÄde traditionell-och agil projektledningsmetodik.
Lika men ÀndÄ olika : En jÀmförelse mellan traditionella förskolor och I Ur och Skur-förskolor om begreppet utomhuspedagogik
I detta examensarbete granskas den pedagogiska verksamhet som bedrivs utomhus. Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen om vad lÀrare vid traditionella förskolor respektive I Ur och Skur-förskolor uppfattar karakteriserar deras pedagogiska verksamhet som bedrivs utomhus. Metoden som valts Àr samtalsintervjuer som genomförts med sju lÀrare, tre traditionella och fyra I Ur och Skur. Resultatet visar att lÀrarna benÀmner sin utomhusverksamhet pÄ olika vis, men att det finns en medvetenhet bland alla om vad begreppet utomhuspedagogik innebÀr. Den stora skillnaden Àr att lÀrarna vid de traditionella förskolorna inte anser att de arbetar med utomhuspedagogik medan lÀrarna pÄ I Ur och Skur-förskolorna anser att de gör det.
Ămnesattityder hos svensklĂ€rare- En jĂ€mförande undersökning av den offentliga- och fristĂ„ende gymnasieskolan
Syftet med min undersökning Àr att genomföra en pilotstudie om svensklÀrares attityder till sitt Àmne och se om dessa pÄverkas av skolform. Jag har genomfört 4 kvalitativa intervjuer pÄ tre gymnasieskolor varav en Àr offentlig och de övriga tvÄ fristÄende. Genom att jÀmföra resultatet av mina intervjuer med tidigare undersökningar samt forskning kring den fristÄende gymnasieskolan har jag försökt svara pÄ frÄgestÀllningen: Finns det hos svensklÀrare attitydskillnader till Àmnet svenska som kan kopplas till skolform? Studiens svar pÄ frÄgestÀllningen visar sig kunna tolkas pÄ tvÄ sÀtt, beroende pÄ vilka faktorer som lÀggs i begreppet attityder till sitt Àmne. Enligt en traditionell tolkning av begreppet sÄ blir svaret pÄ frÄgestÀllningen negativt.
En kvalitativ intervjustudie om bedömningskonstens resa inom idrott och hÀlsa
Denna undersökning behandlar vilka faktorer som pÄverkar multinationella tillverkande företag nÀr de vÀljer att placera kontrollen över sin internationella fysiska distribution (IPD) hos moderbolaget eller det utlÀndska dotterbolaget.Undersökningen Àr genomförd hos sju elektroniktillverkande företag i StockholmsomrÄdet. Datainsamlingen har frÀmst skett genom kvalitativa intervjuer med utvalda personer anstÀllda pÄ företagen, samt via elektroniska kÀllor som tillhandahölls av företagen.Undersökningen syftar till att analysera faktorer som pÄverkar multinationella företag nÀr de vÀljer placering av kontrollen över den internationella fysiska distributionen.Analysen visar pÄ att de faktorer som i störst utstrÀckning pÄverkar multinationella företag vid detta beslut Àr deras egen omsÀttning samt erfarenhet av att vara ett multinationellt företag.Slutsatsen för denna undersökning blir följaktligen att ett multinationellt företag vÀljer placering av kontrollen beroende pÄ vilken fas företaget befinner sig i. Dessa faser identifieras i denna undersökning som Traditionell centralisering, Effektiv decentralisering och HÄllbar centralisering..
Den privatreligiösa grÀnsen : en studie av privatreligiositet i en kristen friförsamling
Studien avser att ta reda pÄ hur tron Àr utformad hos aktiva medlemmar i en kristen frikyrkoförsamling med sÀrskilt fokus pÄ privatreligiositet. MÄlet Àr att fÄ insikt över i vilken grad tron Àr individualiserad och i vilken grad tron Àr formad utifrÄn traditionell kristen tro. Undersökningen har skett genom en empirisk undersökning dÀr fyra kvalitativa intervjuer legat som grund för studien. FrÄgestÀllningarna i studien har handlat om hur aktiva medlemmar i en frikyrkoförsamling ser pÄ sin tro och hur den Àr utformad. Avsikten har varit att se hur vÀl församlingen svarar för den enskilde individens tro samt hur tron kan sÀgas vara formad utifrÄn individuell tolkning med förtecken Ät privatreligiositet.Studien pekar pÄ en tydlig dubbelhet dÀr Ä ena sidan församlingen och dess gemenskap har stor betydelse i mÀnniskors formande av tro, vilket pekar pÄ vikten av en plausibilitetsstruktur.