Vårt primära syfte med denna uppsats är att undersöka normer kring likabehandling i en detaljhandelskedja, vårt sekundära syfte är att finna konkreta åtgärder att föra in den likabehandlingsplan vi fått i uppdrag av en detaljhandelskedja att skapa. Som metod för detta har vi intervjuat en regionchef, fyra butikschefer och nio säljare samt gjort en lönekartläggning i det aktuella företaget.Vi har i tidigare forskning och teori funnit att grunden till allt likabehandlingsarbete är förankring i lagtext och kunskap samt att alla i en organisation behöver ta ett ansvar för ett gott arbetsklimat. Därför är det viktigt att uppmärksamma de normer som finns i organisationen och motverka negativa uppfattningar om likabehandling. Det gäller att sträva mot en multikulturell organisation samt att integrera mångfald i det vardagliga arbetet. Detta påverkar inte minst ett företags rekryteringsprocess som måste vara fri från uteslutande och diskriminerande förfaranden för att på så vis säkerställa företagets framtida kompetensbehov, även då demografin i Sverige förändras.Resultatet av intervjuerna visade på en positiv uppfattning av företagets likabehandlingsarbete och av arbetsmiljön generellt.

Sammanfattning Titel: Jämförelse mellan värmepastörisering och kallpastörisering med ozon- en energimässig och ekonomisk utvärdering Författare: Kajsa Petersson, Fredrik Åkesson, Technology Management Handledare: Stig Stenström, Institutionen för Kemiteknik, Lunds Tekniska Högskola, Lunds Universitet Stefan Yard, Företagsekonomiska institutionen,Ekonomihögskolan, Lunds Universitet Johan Sjöholm, VD, Pastair Olle Bergman, Försäljningsdirektör, Pastair Problemställning: Under senare tid har miljö i relation till energianvändning och koldioxidutsläpp blivit en allt viktigare fråga och miljövänliga produktionsmetoder kommer framöver att bli en konkurrensfördel för livsmedelsproducenter. Dock är energieffektiviseringspotentialen i livsmedelsindustrin begränsad i jämförelse med andra branscher. Kallpastörisering med ozon skulle kunna vara mer kostnadseffektiv och ha mindre miljöpåverkan än traditionell värmepastörisering Syfte: Syftet med studien är att jämföra teknikerna värmepastörisering och kallpastörisering av juice ur ett energimässigt perspektiv med fokus på energianvändning, gällande termisk och elektrisk energi, samt vilka kostnadsaspekter de två teknikerna ger upphov till. Metod: Studien har utgått från både ett kvalitativt och kvantitativt angreppssätt och primärdata har främst samlats in genom intervjuer. Som fallstudieobjektet för värmepastörisering valdes Juicelinje aggregat 37 på Skånemejerier i Lunnarp och för kallpastörisering valdes pilotanläggningen Pastair P1, även den placerad i Lunnarp Slutsatser: I jämförelsen mellan de två teknikerna är energianvändningen större för värme- än för kallpastörisering.

Intresset för lyxprodukter har ökat runt om i världen vilket också blivit allt mer framträdande i Sverige. Marknaden för lyxprodukter har de senaste åren förändrats och banat väg för en ny kategori av lyx tillgänglig för en globalt växande medelklass. Den nya kategorin benämns ofta som new luxury vilket innebär en åtkomlig kategori av statusgivande produkter som är lägre i pris än de traditionella lyxprodukterna. Allt fler lyxföretag väljer att expandera för att kunna nå en bredare kundbas och tillämpar därför produktlinjeutvidgning eller varumärkesutvidgning. En alltför omfattande expandering kan dock innebära risker eftersom den uppfattade exklusiviteten hos ett lyxföretag kan gå förlorad.

Syfte: Mitt syfte med den här uppsatsen var att undersöka hur framtiden för detaljhandeln ser ut i Hofors. Metod: Genom en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod samlade jag det empiriska material som behövde för att få en bild av läget i Hofors. Den kvalitativa metoden tog sitt uttryck i intervjuer med en stor del av dem som bedriver affärsverksamhet i Hofors kommun. Den kvantitativa metoden i sin tur bestod av en enkätundersökning bland dem som bor och arbetar i Hofors. Teori: Genom att läsa böcker och forskningsrapporter rörande handel och konsumentbeteende, så har jag kunnat föra fram viktiga teorier till vilka jag har kopplat min empiri.Slutsats: De som bor och arbetar i Hofors uppger att de ofta handlar sina dagligvaror i Hofors, men många väljer också att handla på andra orter ibland.

Syftet med denna uppsats var:Att planera, genomföra samt utvärdera en alternativ undervisningsmodell i hinduism på gymnasienivå som syftar till att lära av och från religionen snarare än om.Att jämföra denna alternativa undervisningsmodell och sätta den i relation till tidigare och med mer traditionell undervisning av religion på gymnasienivå.Att blicka vidare och se om denna undervisningsmodell eventuellt skulle kunna implementeras även inom andra skolämnen såväl som i övriga kommunikativa och sociala kontexter..

Bakgrund: Ett detaljhandelsföretags arbete med hållbar utveckling skulle kunna förbättra villkoren i produktionsleden. De kan säkerställa att villkoren i leverantörskedjan inte bidrar till miljöförstöring eller kränker mänskliga rättigheter. Ett detaljhandelsföretags arbete inom hållbarhet skulle kunna möta kunders krav på att produkter är tillverkade under miljömässiga och anständiga sociala villkor. Ett företag som arbetar med hållbar utveckling skulle kunna öka lönsamheten och konkurrenskraften på olika sätt. En hållbarhetsstrategi skulle kunna minska risker för negativ publicitet som påverkar imagen.

SammanfattningAkademi:     Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, Mälardalens högskola.Nivå:             Kandidatuppsats i marknadsföring, 15 hp.Datum:         2009-05-18Författare:   Lisa Kristin Halling och Charlotta Jokinen.Handledare: Lars Albert.Bakgrund:   I dagens samhälle är det vanligt att åka utomlands på semester och tidigare forskning har gjorts för att undersöka vilka faktorer det är som påverkar en resenär vid val av destination. Det är även vanligt förekommande att resa utomlands för att studera, det som dock inte har undersökts i någon omfattande mening är vilka faktorer som påverkar en students val av studieort vid utlandsstudier. Många studenter runt om i Sverige åker varje år på utlandsstudier och är därmed en stor marknad och konsumentgrupp av intresse att undersöka i samma anda som en traditionell resenär.Syfte:            Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som påverkar en students val av studieort vid utlandsstudier. Vi vill även se vilka likheter och skillnader som finns mellan vilka faktorer som påverkar en traditionell resenär och en studentresenär. Vi hoppas att genom detta kunna bidra med eventuella kompletteringar och utveckla Pizam och Mansfelds teorier om konsumentbeteende i dessa sammanhang.Metod:          En kvalitativ undersökning genomfördes genom intervjuer med svenska studenter som tidigare har studerat, eller studerar utomlands.

Uppsatsens resultat visar att det saknas ett entydigt luftmaktsteoretiskt ställningstagande. Istället återfinns en tudelad teoribild, dels den svenska traditionella defensiva luftmaktsteorin, men också den som inriktas mot en västlig modern expeditionär luftmaktsteori.Resultatet stöds av slutsatserna från studien av förmågeutvecklingen, en utveckling som spänner över en bred men traditionell förmågebas. Huruvida ett tudelat teoretiskt ställningstagande och ett i huvudsak traditionellt förmågeutvecklingsprogram, kommer vara effektivt att möta framtidens uppgifter och ekonomiska realiteter återstår att se..

Uppsatsens resultat visar att det saknas ett entydigt luftmaktsteoretiskt ställningstagande. Istället återfinns en tudelad teoribild, dels den svenska traditionella defensiva luftmaktsteorin, men också den som inriktas mot en västlig modern expeditionär luftmaktsteori.Resultatet stöds av slutsatserna från studien av förmågeutvecklingen, en utveckling som spänner över en bred men traditionell förmågebas. Huruvida ett tudelat teoretiskt ställningstagande och ett i huvudsak traditionellt förmågeutvecklingsprogram, kommer vara effektivt att möta framtidens uppgifter och ekonomiska realiteter återstår att se..

SYFTEUndersökningens syfte är att skapa förståelse för vilka kvalitetsdeterminanter som är betydelsefulla för den kundupplevda tjänstekvaliteten på Internetbaserade handelsplatser. PROBLEMVilka determinanter beskriver hur kunder upplever tjänstekvalitet på detaljhandelstjänster som utförs över Internet? METODEfter genomgång av de tjänstekvalitetsteorier som finns idag inom tjänstemarknadsföringen visade det sig att det saknades modeller som beskriver teknologibaserade tjänster där kunden använder sig av egen utrustning för att handla på Internet. För att få en bredare teoretisk bas tillämpade vi därför även teorier från den mer tekniska disciplinen HCI. Med detta som grund samlade vi genom 33 djupintervjuer, med personer som handlat varor en eller flera gånger på Internet, in åsikter om och redogörelser för vad dessa kunder upplevt vara tjänstekvalitet då de handlat på Internet.

Det råder bristande kunskap om relationsskapande ur ett kundperspektiv. Idag räcker det inte enbart att erbjuda bra produkter och tjänster för att skapa konkurrensfördelar. Företag som lyckas identifiera de relationsbenägna kunderna och erbjuda de relationsskapande verktyg de föredrar har större möjligheter att lyckas på en allt mer konkurrensutsatt marknad. En väletablerad relation mellan företag och kund gör att företaget får en förståelse för kundens behov, preferenser och allt som kunden anser vara av värde. I gengäld har företaget större chans att få och behålla de mest lönsamma kunderna.

Bakgrund: Utvecklingen mot bredare utbud av produkter med allt kortare livslängd har bidragit till nya sätt att agera hos företagen, exempelvis är det för många företag viktigt att snabbt nå ut på marknaden. En följd av detta är att det blivit vanligare att företag samarbetar i en interorganisatorisk relation för att säkra resurstillgången vilket lett till ett ökat behov av kontroll och styrning av relationen. Inom branscher, där det traditionellt sett finns ett stort inslag av konkurrens och där de varor som utbyts inte är särskilt komplexa, har relationer inte haft något större inslag av styrning. Detaljhandeln, som får anses motsvara ett sådant område, blir allt mer koncentrerad till ett litet antal, men större aktörer vilket visar på att det stora inslag av konkurrens sakta men säkert minskar. Därför anser vi att en undersökning kring styrning av leverantörsrelationer inom detaljhandeln är intressant och relevant att genomföra.

Den här uppsatsen behandlar frågeställningenhur gymnasieelever idag förhåller sig till hemslöjdsrörelsens tradition och syn på material i förhållande till hantverk? Syftet med undersökningen är att lyfta fram och diskutera hur dagens ungdomar förhåller sig till material i jämförelse med den tradition som vuxit fram ur det sena 1800-talets hemslöjds- och sociala reformrörelser. Genom litteraturstudier inom området lyfter undersökningen fram tankegångar om på vilket sätt hemslöjdsrörelsens estetik och därmed förhållande till material, kunnat vinna ett mer allmänt utbrett anseende. I ett designpedagogiskt projekt som tar avstamp i etnologen Charlotte Hyltén-Cavallius teorier om hur hemslöjdsrörelsen värderar olika material, är arbetets avsikt att undersöka i vad mån dessa ideal än i dag präglar gymnasieelevers förhållningssätt till material.Insamlingen av empiriskt material till undersökningen har skett med etnografisk metod i samband med det designpedagogiska projektet, den praktiska undersökningen. Observationer, fältanteckningar, fotodokumentation och samtal har fungerat som hjälpmedel för studien.

Den svenska detaljhandeln har under senare år genomgått en betydande förändring. Stora delar av detaljhandeln bedrivs numera på externa handelsområden istället för i stadens centrala delar. Nya områden byggs och med detta följer en ökad konkurrens mellan handelsområdena. Kunden måste ta ett beslut vilket område de vill besöka. Detta beslut tas genom att jämföra hur intressant ett område är i sin helhet i förhållande till ett annat.

Syfte: Uppsatsens syfte är att söka en förståelse för hur budgetprocessen kan tänkas vara utformad hos några utvalda privata företag idag samt vilka syften som budgeten uppfyller hos dem. Vidare söks en förståelse för vilka för- respektive nackdelar som företagen upplever med budgeten.Metod: I uppsatsen har en kvalitativ undersökningsmetodik använts. Primärdata har samlats in via semistrukturerade intervjuer med fyra utvalda företag, Sandvik MT, Boliden, Electrolux och Volvo. Även sekundärdata i form av böcker och vetenskapliga artiklar har legat till grund för undersökningen.Slutsats: Sandvik MT, Boliden och Electrolux tillämpar en årlig traditionell budget vilken de kompletterar med kvartalsvisa prognoser. Volvo å andra sidan tillämpar enbart ett prognosförfarande där prognoser tas fram månadsvis för fyra månader framåt.